Norska Sörlandet 4

 Saxat ur noteringar i loggboken från en segling med havsfidran DIS till Norska Sörlandet  i Augusti 1994.

Tisdag 23 Augusti

Bunkrar olja och vatten, handlar lite av livets nödtorft och köper dessutom två bärkassar med is. Medan jag stuvar ombord isen och matvarorna kommer en polis ner till kajen tillsammans med två pojkar i 5-7 års ålder samt deras mamma. Kan polisen ha varit deras morfar. Han förevisar polisbåten som ligger för om Dis och tar kort på pojkarna med polaroidkamera.

Jag frågar honom om den havererade motorbåten som jag sett för några dagar sen. Han var ganska säker på att det hade varit tre personer ombord som alla hade blivit bärgade.

Revar storseglet och börjar kryssa hemåt i den allt mer tilltagande vinden. Går år leden norr om Skjernö och före bron rullar jag in genuan och tar ner storseglet och går för motor genom den trånga inre vägen. Vinden stick i stäv. Ute på öppet vatten hissar jag seglen och kryssar till den fina naturhamnen Udvaar.

Det ligger en större segelbåt långsides bryggan längst in. Lägger mig på bryggan intill, även jag långsides. Blir dock liggandes en halmeter från bryggan pga för dåligt djup. Tycker inte det spelar nån roll, jag skall bara äta middag innan jag fortsätter. Precis när jag förtöjt, hissar den andra båten genuan och seglar vidare. Lossar förtöjningar och flyttar till den andra bryggan.

Tar en promenad på ön. Även Udvaar är mycket kuperad och jag går ganska snart tillbaka till båten. På andra sidan viken ligger en samling sjöbodar eller är det sommarstugor!? Här är det i varje fall väldigt mysigt.

Lägger mig en stund innan jag börjar med maten, vilket jag gör klockan halv åtta. Klockan har blivit nio innan jag är klar med disken. Blir nog ingen segling mer idag.

Onsdagen 24 Augusti

Fyra månader kvar till julafton. Skulle verkligen behöva en ny Svensk flagga. 60 cm sydd i stormduk. Byggplast beställningsnummer 1626. Pris 84 kr. Dessvärre lär väl inte tomten läsa min loggbok.

Tar in några varv till på storen så att den provisoriskt lagade travaren försvinner från likrännan på masten.. Understa lattan blev inrullad. Det blev riktigt bra. Försöker sträcka ut seglet längs bommen. Jag har aldrig tyckt om rullrev. Så bra har jag aldrig fått det tidigare.

Lämnar Udvaar kl 10.20 och börjar kryssa mot Nya Hellesund som jag seglar igenom, eller rättare sagt – går igenom för motor, då det är ganska smalt. Efter nya Hellesund blir vinden friskare och även byigare. Lägger till i Lindöbukten på Fläckerö. Brödet jag köpte i Mandal tycker jag är för sött, så jag köper en limpa och ett par äpplen. Även Hylsfett och 2,5 liter smörjolja. Motorn läcker lite olja här och var och oljetryckslampan har lyst svagt vid tomgångskörning.

Lagar till ännu en Blåbands friluftsrätt. Sjömansbiff borde passa efter en sån hård segling som dagens. Lämnar Lindöbukten klockan 18.30. Efter en stund börjar det regna. Vinden och regnet ökar. Går för revad genua norrut, mot Kristiansand, och gör vid ett tillfälle 6,5 knop. Får plötsligt se en röd och vit fyr föröver. Kan trotts ihärdigt letande inte hitta den i sjökortet. När jag tittar upp är den borta. Efter en stund får jag förklaringen. Ett antal vindsurfare är ute och seglar i den hårda vinden. De riktigt flyger fram. Det var ett rött och vitt vindsurfingsegel som jag tyckte var en fyr. Rätt som det är kommer en av dem farande några meter akter om Dis och vinkar glatt när han passerar. Hur fort det går vågar jag inte uppskatta, men han försvinner på ett ögonblick.

Försöker gå i lä så mycket som möjligt. Går norrut öster om Dvergsnäset och styr sen ostsydost om Herö och Stocken i totalt ösregn. Brukar försöka att inte ligga två gånger på samma ställe när jag är ute och seglar. Men naturhamnen på Stokken lockar oerhört i det rådande skitvädret. Hamnen känner jag ju till sen mitt förra besök för några dar sen. Går in ock lägger mig längs en av bryggorna som enda båt. Det är underbart att lägga till i den skyddade hamnen och sen krypa ner i ruffen och ta av sig regnställ och dessa till trots de andra våta kläderna.

Nya fönsterlister är absolut nödvändiga.

Torsdag 25 Augusti

”Oh, en sån underbar morgon” brukar ju min kompis Rune Johansson, kårschef i Smögens scoutkår tillika sändig lägerschef på scoutlägrena på Flötemarken, sjunga när han går runt på lägerområdet på morgonen och väcker scouterna. Rune spelar kornett i musikåren och sjunger i en eller ett par körer, så någon form av musikalitet borde han ju besitta. Man måste kanske va ganska musikalisk för att kunna sjunga så oerhört falskt som han gör på denna daglig morgonvandring på scoutlägret. Hans sång skulle nästan kunna väcka upp en död. Dock inte alla scouter.

Men just så känns det när jag tittar ut ur ruffen. ”Oh, en sån unerbar morgon – Oh en sån strålande dag”.

Kontrasten till gårdagskvällen är slående. Helt vindstilla och solsken. Tar en promenad på bryggan barfota. Hänger ut våta kläder på tork. Tar upp och tömmer dingen. Gårdagens regn har fyllt den till mer än hälften. Dingen är ganska tung när jag förhalar den längst bryggan och bort till stranden, där jag kan dra upp den. Gör klart för avgång.

Kryssar ut förbi Trosö. Det går sakta. Slår ut revet. Det går lika sakta för det. Får till slut ett slag som bär mot Ulvösund.  Autohelm styr. Plötslig får jag back i focken och Dis går över stag trotts Autohelms desperata försök att styra tillbaka till den gamla kursen. Det spelar ju ingen roll. Kan ju lika gärna gå på utsidan. Lägger Dis på ny kurs ut mot havet. Slår in mot land strax för Meholmen. Nu har det börjat bli bättre fart. Vinden börja öka drastiskt. Solgångsbrisen tar fart. Tar in halva Genuan. Faller av och går in i Ulvösund i alla fall. Går in till Fiskhallen och revar storseglet.

Klockan är ju faktiskt middag. Lika bra att äta när jag ändå ligger still. Blåbands friluftsmat, den sista jag har. ”Köttfärs med ris och Champinioner”. Då kommer det en liten fiskebåt och skall lämna fisk. Ligger jag i vägen? Nej han lägger sig på bryggnocken. Dis som bara ligger med en förände, kör peket i fiskebåten. Förtöjer henne ordentligt längs kajen. Tittar på när fiskaren sorterar fisken. Havskatt, Hällerflundra, Torsk Långa och vad katten det nu är allt.

Maaten!

Den hade naturligtvis bränt i. Öser upp det översta mycket försiktigt i en ösa. Jag använder sådan, helt scoutmässigt, som tallrik. Lagom stor och hantaget bra att hålla i när man sitter ute i skog och mark, utan nåt bord. Mycket praktiskt. Påsen med friluftsmat är en till två potioner. Det som jag lyckades rädda var nog lagom till mig. Smakar inte så illa och som tur var inte alls bränt.

 Den stora segelbåten utan mast, som ligger vid sin boj, är en dröm om jordenruntsegling sen 20 år tillbaka. Ägaren använder den nån sällsynt gång som motorbåt, påstår fiskaren.

Efter ett uppehåll på ganska exakt en timme, hissar jag segel och styr mot Blindleja. Öster om Ulvön, där havet har fritt spelrum, har vinden på en timme drivit upp de största vågor jag mött på den här Norgeseglatsen. Seglar genom hela Blindleja, utom ett par trånga passager där jag får ta motorn till hjälp, ända fram till Kraksö, där jag gör en avstickare till Brekkesöd. Tittar på lanthandeln, vänder och länsar på genuan tillbaka till Kraksö. Går sen för motor till Lillesand där jag lägger till vid en av pontonbryggorna, den mittersta.

Fredag 26 Augusti

En orolig och regnig natt med åska. Dis rullade fram och tillbaka hela natten. Ibland mer, ibland lite mindre. När jag tömde dingen för regnvatten på morgonen låg mängden som klar tvåa under seglatsen. La ut från Lillesand 10.40 och gick ut Jaktrännan. Ute på fritt vatten hissade jag seglen och tog kurs på fyren Gassen.Styr sedan norrut och passerar Homburgsund.

Vid tretiden började det regna. Jag satte på mitt specialkapell som täcker den öppna delen av sprayhooden mot sittbrunnen, så att det blir en liten styrhytt. Satte mig i nedgången och började fundera på en kopp kaffe. Då ringde Janne Carlsson fd vattenfall, nu Lysekils elverk och frågade om vi hade nån felsökningsutrustning. Hänvisade honom till Elving – den andra arbetsledare på Sotenäs Elverk. Kaffedagset blev ”Varma koppen” och knäckebröd med norsk kryddost.

Vid 16-tiden börjar det regna riktigt ordentligt samtidigt som vinden friskar i. Tar på mig regnställ och börjar handstyra mot Inre Torungen. Hade egentligen tänkt gå på utsidan Tromö och ta hamn i en av vikarna på utsidan, men med rådande väderförhållande – frisk vind och ösregn  och därmed minimal sikt – blir det Arendal.

När jag lägger till tjugo i sex bakom en stor tysk segelbåt – en Swaan. Det kommer en norrman med en större plastsnipa för att fylla på vatten. Kranen finns alldeles intill min båt. Norrmannen  tittar på Dis och speciellt på autopiloten, som han är mycket inreserad av. Tänkte köpa en Autohelm 800 och frågar om jag visste vad de kostar i Sverige. Ger honom min Hjertmanskatalog och talar om att jag köpt min på ”julrea”, då priserna på autopiloter brukar va mycket lägre än katalogpriset.

Samtalet fortsätter i ösregnet. Om båtar och segling och om EU och det förestående valet. Han skulle rösta NEJ. Mer samarbete mellan de nordiska länderna i stället är hans alternativ. Svenskarna med sin teknologi. Danskarna med sitt "pena" sätt. Finnarna med sin ihärdiga styrka. Norrmännen med sin barnsliga envishet, fisket och oljan. Och så Island – ett fantastiskt land.

Han fortsätter i ösregnet mot Risör för att vara i Kragerö på Lördag. Jag kryper ner i värmen i ruffen.

Lördag 27 Augusti

Vaknar till en solig morgon i Arendal. Tar på mig shorts och en t-shirt. Hänger ut det mesta av mina kläder som är våta. Jeans, fiberställ, regnställ. Babords madras till stickojen i salongen är blöt och ställs ut isolen för att torka - åtminstone något. Det är på baborssidan fönsterlisterna läcker som mest.

I går kväll låg en Kungskryssare på en av de andra pontonbryggorna. Nu har han lagt sig på andra sidan den pontonbryggan jag ligger, där vattenslangen är. När jag börjar greja kommer killen som har båten fram och börjar prata. Han heter Hans Melle och båten ”Majona”, med hemmahamn i Stehag, nånstans på södra ostkusten. Är ute och seglar själv, precis som jag. Hade gått från Skagen till Arendal men Autopiloten hade strejkat pga dålig tätning. Det var den nya Autohelm 2000  med knapparna ovanpå styrenheten. Den Autohelm 2000 som jag har ser ut som en cyckelpump och har en separat manöverenhet som sitter på skottet vid ruffluckan.

Seglingen från Skagen blev en 14 timmars rodertörn. Förhoppningsvis skulle han få tillbaka den på måndag. Reparerad och med ny modifierad tätning.Vi hade mycket att tala om. Han fick låna Kaj Hartelius bok ”Tistlarna – Strömstad” och de stenciler om att segla på Norska Sörlandet som jag fick på de träffar som hölls hos Sotefjordens Segelsälskap i Hunnebostrand i vintras. Ev skulle han komma vägen om Kungshamn på hemvägen eller skicka boken med posten om det inte blev så. (jag har fått tillbaka boken - hur kommer jag inte ihåg)

Lägger ut från Arendal strax efter middag och får en god slör mot nordost. Det soliga vädret övergår snart i regn och alldeles för Norska Havstensund tar jag hamn i norra änden av Buön. Ser fint ut på kortet, men det behöver nog va strålande solsken för att stället skall verka inbjudande i verkligheten. Vid fyratiden slutar det regna och vinden vrider till nordlig. Då är stället definitivt ingen bra hamn. Dricker en kopp kaffe och ger mig sen norrut för motor.

Solen tittar fram och snart är himmelen åter molnfri. Det blir en härlig båttur och jag passerar det stället där jag såg ”valarna” på utvägen. Nån jag talade med kallade dem för ”falska späckhuggare”. Tar natthamn i naturhamen norr om Askerön bara några hundra meter från där jag såg späckhuggarna. Några valliknande varelser ser jag inte denna gången, men väl ett svanpar med två ungar som tigger bröd.

Fortsättning följer