måndag 27 december 2010

Isläget

Jag hade inte tänkt göra nåt mer med Thallatha i år, men när jag ändå var till tappen och fyllde upp tanken på bilen efter julhelgens besök hos släktingar i västra Sverige, passade jag på att köra ner till båten för den dagliga tillsynen. Jag bor ju ganska nära, så det blir ju i regel ett  besök i hamnen i stort sett varje dag, även om jag inte går ombord. Det var en strålande dag. Vindstilla och solsken.

När jag ändå var nere vid båten med bilen kunde jag ju passa på att ta iland en del saker som måste bort innan jag fortsatte att färdigställa förra vinterns påbörjade ombyggnad av förpiken. Madrasser, täcke och kuddar mm. Hade snöskyffeln i bilen så jag passade på att skotta fram till Thallatha. Skall man gå ett antal gånger fram och tillbaka, kan det va skönt att slippa pulsa i snön. Det hade väl inte kommit så mycket sen jag skottade sist, men nog en 5 cm.




När jag fyllt bilens lastutrymme med madrasser och allehanda andra skrymmande prylar, tog jag en promenad runt hamnen. Vid A-bryggan hade en odjur av arten Homo Sapiens hade dristat sig att gå över isen och lämnat tydliga spår i snön.





Stannade till vid "Lilla Hjärtat´s" - vår bohusjulle´s - plats och kände tacksamhet att jag tog tjangsen och seglade ner henne till Guleskär förra gången det var en riktigt fin dag. I fjol dröjde jag ju allt för länge, så att hon frös fast. Nu står hon i garaget och börjar väl i det närmast ha torkat. Jag har redan börjat skruva loss beslag och randgårdslist, samt skrapat bort en del lacksläpp. 

Bojen låg ensam och övergiven, infrusen i väntan på att isen skall gå och det blir sjösättning igen.

En bild från nocken på A-bryggan mot aktern på Thallatha och den inre hamnbasängen, där sjösättningsrampen ligger. Den hamnbasängen har varit istäckt länge vid det här laget. Där rinner ju också dagvattnet från stora delar av Kungshamn ut, och det blir ju ganska mycket tillskott av sötvatten i den basängen.




Dessvärre syns det ju ganska tydligt att Thallatha är skitig i aktern, av oljerök från dieseln. Så mycket seglande har det ju inte blivit i somras, men väl ett antal resor för motor. Hunnebostrand, Lysekil och ett antal gånger fram och tillbaka till Smögen.



Thallatha´s boj på D-bryggan låg infrusen, lika ensam och övergiven som "Lilla Hjärtat´s". Hela hamnen har ett istäcke. Isen är dock inte värre än att fiskebåtarna hade brutit sig ut.



Annars sträcker  sig isen så långt man kan se. Ända bort till Bohus Malmön. Startlinjen  för 24-timmarseglingarna vid "Fôttelyckta" är istäckt. Om det är nån is ute på havet har jag inte kollat. Hade tänkt gå till Smögen och fylla dieseltanken full, men den resan får vi nog ställa in. Det blir att fylla på i tanken med mina sex 5-litersdunkar i stället, efterhand som värmaren förbrukar oljan som finns i tanken.

En sista bild över Tångenhamnen och Springets småbåtshamn. Solen har redan börjat gå i moln och jag åker hemåt. Kaffedags och så har jag ju ett par seglingar på Sailonline att passa. Tasman Double 1 (Sydney to Hobart) 2010 och Weddell-Berkeley TIMED Race (runt delar av Falklandsöarna - ett kort lopp som man kan starta hur många gånger som helst - har startat fyra gånger hittills och ligger för tillfället som bäst på 45;e plats).


Gott nytt år

torsdag 23 december 2010

Ensamsegling

På Maringuiden skapade någon för ett tag sen en tråd med rubriken "Funderingar kring ensamsegling"

Jag har ensamseglat sen början av 1990-talet, så ämnet ligger mig varmt om hjärtat. 

I tråden rekommenderades boken "Ensamsegling" av Erland Kruckenberg. Läste boken för ett antal år sen, men den gav mig då inga större aha-upplevelser. Tyckte mest det var gammal "skåpmat". Lånade ändå hem den från biblioteket. Fick beställa den, då enda kvarvarande exemplaret, här inärheten, fanns på Hamburgsunds bibliotek.

Alla böcker går att beställa. Det finns alltid något ex kvar på något bibliotek i Sverige. Här i Sotenäs kostar det inte något att att beställa hem böcker som inte finns på biblioteket (det gjorde det tidigare).

När jag läste igenom boken, med lite andra ögon  än förra gången, fann jag att den var riktigt bra. När jag läste den sist, läst jag den bara "för egen del" och konstaterade att det mesta var sånt jag brukade tillämpa själv. Sånt jag av mina misstag och erfarenheter har lärt mig. Har man seglat i närmare 50 år har man nog råkat ut för det mesta, åtminstone när det gäller kustnära segling.

När jag läste på nytt  med tanke på nån som inte har seglat så mycket, så innehåller boken många värdefulla och vettiga tipps inom de flesta område.  

Baksidestexten säger;

"Det här är en bok för dig som redan kan segla, men som tvekar att ge dig ut ensam med din båt. Boken vill visa hur du kan segla din helt vanliga båt ensam - utan stora eller kostsamma extraarrangemang. Författaren visar på många praktiska anordningar som du lätt kan åstadkomma själv. Du får också tipps om hur du kan få ut mer av din båt - utan att behöva besvära anhöriga, vänner och bekanta, som kanske vill ägna sig åt något annat än segling.

UR INNEHÅLLET
Utrustning; Båtens storlek, Säkerheten,   Jollen,   Motorn,  Roderlås,  Riggen,   Focken,   Storseglet,   Revningsanordningar,   Ankardon,   Tågvirke och fendrar,    Pentryt.

Manövrering; Att ro ut ett ankare,   Att gå från boj,   Att lätta ankar,   Att gå från land,   Att gå från trång hamn,   Att stoppa tillfälligt,   Att lägga bi,   Att reva,  Att slå ut rev,   Att skifta försegel,   Att sätta spinnaker,   Att ankra,   Att fånga boj,   Att gå till land,    Att gå in i trång hamn med båtar i,    Att gå till sin egen plats i trång båthamn,    Att gå in till en okänd strand,    Att navigera,    Att klara blött väder,    Att klara hårt väder,    Att klara kallt väder,    Att klara långa tråkiga vakter."



Det är mycket man skulle kunna skriva i ämnet, men allt väsentligt finns med i boken. Författaren börjar sitt förord med att skriva; "Den här boken är inte skriven för dem som vill ensamsegla över Atlanten eller jorden runt...................Det är bara en liten bok om konsten att segla sin båt ensam, sin helt vanliga båt, i helt vanliga vatten"


Nu är väl boken inte enbart bra för den som seglar ensam, utan kan va lika giltig för den som seglar med en ovan familjebesättning eller andra som inte är invigda i seglingens "mysterium". Det är en liten lättläst bok på 101 sidor, med många teckningar och skisser. Låna den på biblioteket och läs den.

Jag brukar lite på skämt men till största delen med stort allvar säga;
"Det finns tre punkter som är viktiga när det gäller sjömaskap och navigation cool
1. Håll dig alltid kvar ombord.
2. Håll alltid reda på var du är.
3. Akta dig för land - det farligaste på havet är nämligen land."

Jag vill önska eventuella läsare en God Jul och ett Gott nytt år. Förhoppningsvis blir båtåret 2011 ett bättre båtår än 2010 har varit - åtminstone för min del.

måndag 20 december 2010

Ur isens grepp

 När våran Hållöjulle byggdes sattes en kraftig kloss i fören på relingen som man skulle kliva på när man gick ombord. Sen skulle man kliva ner en halvmeter till durken. Dessutom är ju båten i det läget inte speciellt stabil och det finns egentligen inte så mycket mer än det ganska slacka förstaget att ta sig i. Börjar man bli gammal och "stöpplebent" är det inte helt enkelt och en ganska stor olycksrisk.


Vintern 06-07 tog jag in Hållöjullen "Lilla Hjärtat" i garaget för jag ville göra en del förändringar. I stället för den ganska lilla klossen i fören tänkte jag lägga ett "halvdäck" från fören och som vilade på masttoften. Då blev det en ordentlig yta att kliva på och dessutom fick man ju lite stuvutrymme för segel och annat under. Målat med halskyddsfärg var det ju en ganska säker yta att kliva på. 

Hade också tänkt göra nya och bättre sittbänkar i aktern. Jag hade fått tag på två spillbitar durkplyfa som skulle passa perfekt. Gjorde en mall, la på mallen på ena plyfaskivan och sågade till den. När jag skulle såga ut den andra skivan var räckte den inte till. Jag hade vänt mallen fel när jag sågade ut den första skivan. Skruvade tillbaka de gamla bänkarna för tiden var knapp till sjösättning. Luckorna till stuvutrymmet under halvdäcket hann jag inte heller montera.

Vintern 07-08 tog jag in jullen i garaget igen för att göra klart föregående vinters påbörjade arbete. Luckorna till stuvutrymmet under halvdäcket monterades, skivan till sittbänken skarvades i. Det var ju en imitation av teakdurk. 19 mm pyfa med ett ytskikt av ett par mm teak, med nåt i ett ljust träslag, Tänkte skarva i zikzak och lägga i remsor av det ljusa träslaget i tvärskarvarn. Därför var jag inte helt noga med tillpassningen i den ledden. när det hela var klart övervann jag mig själv och insåg att skarvarna var tillräckligt bra så det var helt onödigt att lägga in ljust trä på tvärsen. Det hade nästan sett sämre ut. Om jag inte talar om det för nån så kommer ingen annan att märka att jag fuskat. Varpå jag lakade bänkarna med lack med halksyddsmedel.

Jag blev naturligtvis inte helt klar med jullen denna vinter heller, men i alla fall det mesta. Min arbetskapacitet är mycket begränsad och det är så mycket annat som pockar på uppmärksamhet.  Det som återstod var lite lackning och målning och liknande. Tog därför upp jullen hösten 08 och satte den tillfälligt på gräsmattan. La över en presenning. Jag hade lite annat att göra innan jag satte igång med julle och dessutom var jag tvungen att röja i garaget.

Jag har ett ganska stort garage. Första vintern 1979 hade vi en bekant på besök och det var svinkallt ute under den helgen. Det var innan garaget var klart och jag hade inte byggt nån arbetsbänk eller satt in några hyllor. Det gick fint att köra in både en Volvo Amazon och en Volkswagen  bubbla. Trångt - men det gick. Sen dess är det inte många nätter nån av mina bilar stått i garaget. Hållöjullen har stått inne betydligt mer än alla mina bilar genom åren tillsammans.

Dessvärre har jag en pedantisk läggning men i en stor slarvpelles kropp. Det är egentligen ett elände. Kan aldrig få något tillräckligt bra  och jag blir dessutom aldrig färdig. Speciellt inte med städning. Mitt garage är för det mesta en veritabel katastrof. Använder det som verkstadslokal när jag gör vissa projekt och dess emellan är det ett ställe där jag förvara allehanda saker. Vintern 08-09 fick jag inte städat klart i garaget så jag kunde ta in båten. Men det går ju fler tåg.

Hösten 09 skulle jag i varje fall ta in båten i garaget och göra klart - jag skulle bara röja och städa först. Innan jag hann städa klart slog den värsta vintern vi haft på mannaminne till och jullen frös fast. Det var kanske lika bra för då kunde jag ägna mig helt åt den stora båten Thallatha. Den blev heller inte klar så att jag kunde använda den i nån större utsträckning sommaren 2010.


En dag i början av november, gick det arbetet jag hade planerat att göra på förmiddagen över all förväntan och jag blev klar i ett vinkla ett. Det jag hade tänkt göra på eftermiddagen gick inte att utföra alls. Det var den härligaste dagen på länge, så jag tog och seglade ner "Lilla Hjärtat" till kranen på Guleskär. 


Jag har alltid tidigare tagit upp båten med båtkärran och en fyrhjulsdriven bil. Det har inte alltid varit helt lätt och nu ar jag dessutom inte tillgång till nån fyrhjulsdriven bil. Sjöstätta kan jag kanske göra med kärran, men jag skall alltid ta upp med kranen hos Guleskärs Marin, även om det kostar några kronor.

Började återigen röja i garaget. Det var värre än någonsin. Hade ställt in en del grejer som jag flyttat från min mors lägenhet när hon fick ett rum på ett äldreboende. Sen hade jag jobbat en hel del med både grejer till Thallatha och till huset i garaget under vintern. Fem fulla lass till soptippen i min kombibil blev det. Ett av lassen var enbart saker av typen "bra att ha". Jag överträffade mig själv med att slänga - fast det kunde varit minst dubbelt så mycket. Om man slår samman var det nog minst ett lass med wellpapp från emballage till saker som vi köpt det senaste året. Hur kan det bli så mycket skräp? Efter sista lasset såg det ganska skapligt ut i garaget. Bättre än på länge.

I fredags var det ett strålande väder, så jag passade på att sticka ner till Guleskär och förhala båten från pontonbryggan till bryggan vid kranen. När jag kom ner hade Stefan, som har marinan, precis åkt efter att ha tagit upp en båt. Enligt ägaren den sista för året. Ringde upp Stefan och hörde efter om han kunde ta upp min på måndag och om jag kunde lägga båten vid kranen ifall isen skulle frysa till ytterligare. Jo då, men han ville att jag skulle lägga den på nocken för att det skulle komma en båt under dagen. Halade över "Lilla Hjärtat" och förtöjde den på anvisad plats.

När jag varit på soptippen med sista lasset från garaget och blivit fördröjd ganska länge av ett telefonsamtal, åkte jag ner till Guleskär för att masta av. Då hade man redan förhalat jullen och satt längorna på plats. Det var Stefans pappa Lennart som förberett upptaget. Dessvärre kunde de inte ta upp förrän vid fyratiden. Mastade av. Halv fyra ringde Stefan att nu var de på plats igen. När jag kom ner var båten redan uppe och det var bara att backa under båtkärran.

Spände fast båten, la på masten och släpade hem den. En enkel avtvättning med varmvatten och piasavakvast. Den var ganska ren. Hade ju den uppe på Guleskär i våras och gjorde ren den i botten och ny bottenfärg. Sen var det bara att backa in den i garaget där den får stå ett tag och smälta bort all snö och is och torka. Nån gång efter nyår är det dags att börja jobba med båten. Exakt vad och hur jag skall göra vet jag inte i dagsläget. Men såna små petitesser brukar ju lösa sig.