torsdag 26 mars 2015

Titta det snöar

Onsdagens tur till Hållö var nog i princip inställd redan på Söndagskvällen, men blev det definitivt på Tisdagskvällen. Prognosen talade om ostlig vind runt 10 m/sek och snöblandat regn och ett par, tre plusgrader. Kyleffekten borde ligga runt 5 minusgrader. Inget att gå ute och jobba i.

Ostlig och nordostlig vind är nog den sämsta när man skall lägga till på Hållö om det blåser en del

På Onsdag morgon blåste det ost 13/m  och regnet och snön tilltog allt mer under dagen.
Det var skönt att ha ett alternativt inomhus jobb att ta till.



Var nere vid båten idag - Torsdag - på förmiddagen strax efter att det värsta snöfallet hade upphört. Besöket blev så kort som möjligt. Vädret gav över huvud taget ingen lust att sitta ute i sittbrunnen och mysa, som härom dan.


Gott att ha lite inomhusjobb, som fixa med sittbrunsbordet, fästet för det, Reoaration av den kombinerade rufflucka och solcellspanel efter ostliga orkanvindar och förstärka ett plektrumskydd med epoxylaminat till min retrogitarr.


En sak är i alla fall helt säkert. Nåt utomhusjobb skall jag inte göra idag.

måndag 23 mars 2015

Instrumentbyte


Som väl framgått, håller jag på att bygga en panel på rattpiedestalen i sittbrunnen där jag skall ha lite mer instrumen än jag haft tidigare. På båtmässan i Stockholm kom jag fram till att jag skulle flytta ut de två instrumenten jag haft inne vid inre styrplatsen och ersätta dem med en repiter.


Ersätter man två instrument med ett, som i siffror visar det man kan se på de bägge andra, så borde det bli ett hål över, "enligt mitt kolossala sätt att förstå".

Under de första åren jag jobbade på elverket i Kungshamn - Dvs slutet på 1970-talet och början på 1980-talet - fanns det en pensionerad elektriker som bodde på Hovenäset. Han gjorde lite småjobb för vissa Hovenäsbor. En trevlig och pratsam man. Vad han hette har jag faktiskt glömt. 



När vissa frågor diskuterades sa han alltid så; "Enligt mitt kolossala sätt att förstå".




Det satt tidigare en gammal elektronisk "Sumlogg" på platsen där jag har haft mitt logg- och lodinstrument och mitt vindinstrument. Hålet för det instrumentet var mycket större och skulle jag få plats med två instrument var jag tvungen att flytta dem lite i sidled i förhållande till befintligt hål. 

Hade en gammal vit ca 10 mm tjock skiva av nåt plastmaterial som jag sågade till och borrade hål för instrumenten i och placerade på ett så bra sätt som möjligt. Sen fick jag ju ta upp hålen så det passade i det bakomliggande skottet förstås.

Den gamla kompassen inne, som under några år varit den enda fasta magnetkompassen ombord, är lite taskig i balansupphängningen. Man fastnar ofta i den när man går förbi med nåt och den hamnar på sniskan.

Kompassen i fråga syns överst till höger på bilderna till höger och tydligast på bilden ovan. 

När jag bestämt mig för hur jag skulle göra med instrumenten, bestämde jag mig för att byta ut kompassen inne mot en skottmonterad som skulle sitta i det andra hålet.



Nu var ju hålet för den nya kompassen ganska stort, men när jag kollade med håltagningsmallen fick kompassen precis plats på den vita skivan. Klarade faktiskt av att ta det 8-kantiga hålet med hjälp av min Fein multimaster, utan att ta bort ratten.

De svartmålade skruvarna som var med för att sätta fast kompassen, var naturligtvis för korta. Fick åka en sväng till Nordens Skeppshandel och köpa några längre.

Den vita plastskivan har bara suttit klämd mellan skottet och de gamla instrumenten. de tidigare instrumenten och även den nya "repitern" sitter med pinnbultar med greppvänliga muttrar av rattkaraktär på baksidan. 

Med de något längre rostfria plåtskruvarna kunde jag skruva fast kompassen i skottet bakom.

När jag beställde kompasserna - har köpt en lika dan till sittbrunnen - så fick jag den uppfattningen att det fanns justerskruvar för kompensation av kompassen. Men det var tydligen extra tillbehör, som får köpas lösa.

Lät den delen av borrmallen sitta kvar utifall att det behövs kompenseras för deviationen.

Elinkopplingen av repitern var enkel. Det var bara att ansluta befintlig ledning. Ström till belysningen av kompassen får vänta till sedan, det blir ju lite kabeldragning från repitern till instrumenten i sittbrunnen när de kommer på plats.

Jobbet i båten avslutades med dammsugning. Det är inte klokt va mycket skit det blir bara för en liten håltagning. Sen våttorkade jag över stora delar av däckssalongen och la dynor mm på plats.

Jag får ju passagerare på Onsdag när vi skall gå till Hållö. Om nu vädret inte sätter stopp för det. Igår var prognosen ostlig vind 10 m/sek och snöblandat regn och bara nån enstaka plusgrad, nu på morgonen var prognosen en aning bättre - men inte mycket. Inte så kul om man bara har utomhusjobb.

söndag 22 mars 2015

Återmontering av rattpiedestalen


När jag kom hem från Stockholm och båtmässan, var det hög tid att sätta tillbaka rattpiedestalen i båten och koppla tillbaka länkarmarna så att det gick att styra från sittbrunnen. 


Det går ju visserligen att styra inifrån däckssalongen, men det känns mycket osäkrare när man skall lägga till och man dessutom är ensam.

Det gick ju enkelt. Maskerar runt. På med en massa Sikaflex och i med bultarna. De var ju så pass långa att jag räknade med att de skulle räcka igenom, så att jag fick på muttrarna, även med den nya 10 mm plåten som jag lagat under för att staga upp durken.

Icke. De gamla bultarna kom som längst precis till underkant aluminiumplåten, men inte så långt ner att jag över huvud taget fick på nån endaste mutter.

Ner till järnaffären. 8 mm försänkta rostfria skruvar lite längre än det prov jag hade med mig - nej det hade de inte. Det var inte nått som gick särskilt ofta. Men de kunde ta hem.

Men de hade M10 x 60 mm, till det facila priset av 27 kr st. Jag behövde 6 st. Plus muttrar. Jag köpte det. 

6 st skruvar plus 6 st dito låsmuttrar, det det tyckte järnhandlaren blev dyrt så han tog 90 kr för allt. Priset per styck var det aktuella, men de hade nog haft skruvarna, eller skall man kalla dom bultar, liggandes väldigt länge och de hade säkert inte kostat så när han köpte in dom.

Såna är dom - vissa handlare i Sotenäs. Köper man lite udda prylar så tycker dom ofta att det blir så dyrt och ger en en saftig rabatt. Det hade nog aldrig hänt i Stockholm.

Köpte ett 10,5 mm järnborr för att borra upp hålen också.

Att borra upp hålen från ca 8 mm till 10,5 var enkelt, men det var ett väldigt kladd med all Sikaflex som jag hade tätat runt det hela med. Försänkningarna för skruvskallarna i rattpiedestalens fötter var så kraftig att lite större skruvskallar gjorde ingen ting. Piedestalen blev väldigt stadig när muttrarna var åtdragna. Dock sjönk durken en del. Ruttet trä under!?

Med sikaflexen tilljämnad och maskeringstapen borttagen blev det riktigt snyggt - eller!?

Att få länkarmen på plats var inte helt enkelt. Det var ju en kil som skulle in i ett spår och det var svårt att se, så att man kunde vrida länkarmen exakt. Efter ganska många försök smed den i alla fall på plats och jag kunde dra till muttern.

Nästa moment var att såga hål i piedestalens fot för en kabelkanal, men det har inte funnit nån ström på bryggan över vintern, så det var dags att lämna den tillfälliga vinterplatsen och gå längre in i hamnen där jag tillgång med ett uttag med ström.







Det enda ställe där det gick att ligga var längst med ett par i botten nedtryckta järnvägsrälsar klädda med plaströr. Båten som brukar ligga där är betydligt mindre än Thallatha och möjligtvis har de även nån form av akterförtöjning.

Hade inte lust att lägga ut mitt akterankare, så med hjälp av  8 linor fick jag till en skaplig förtöjning - av spindelnätskarraktär.

Ett par blå fendrar på tvärsan mitt för stolparna lyckades jag också få dit och ansluta elkabeln.

Markerade ut var kabelkanalen skulle gå genom foten och borrade en massa klena hål genom foten av gjuten aluminium - ca 10 mm tjock. Jag borrade ner så långt borret nådde. På tre sidor ända igenom den undre nya aluminiumplåten. 

Att sen såga sig igenom foten och plasten och trät, med min Fein Multimaster, var en enkel match. De sågblad jag hade har varit med för, men jag plockade ut några som inte var allt för dåliga.

Allra enklaste var trät - det var helrutte t- värre än jag trott. Den nya aluminiumplåten under durken var däremot en seg rackare. Mycket gnagande med multimaster trotts att jag borrat igenom med en massa små hål. Som tur var blev passformen perfekt, så det var bara att stoppa ner kabelkanalen.

Egentligen borde jag monterat piedestalen utan sika. Tagit upp hålet och tagit bort piedestalen igen. Kraschat ur så mycket ruttet trä jag kunde komma åt. Borde gjort nåt så att jag kunnat lyfta övre plastskiktet på durken. 

Tex - Borrat tre hål symmetriskt  mellan bulthålen och även genom undre plasten(ljusgrå).  Sätta i en rostfri pinnbult (mörkgrå) i varje hål och först trä på en  karossbricka (lila) och sen skruva på en mutter(röd). Sätta pinnbulten mot den undre aluminiumplåten (svart) och skruva upp muttern tills karossbrickan och muttern tryckt upp det övre laminatet (ljusgrått) till rätt höjd.

Fylla det stora runda hålet och det något mindre fyrkantiga med typ markfrigolit (rosa). Täta skruvhålen underifrån och se till att det blir helt tät nedåt. Gaffatape plus stämpa under det hela ordentligt.

Sen fylla hela hela det tomma utrymmet under durken med nån form av epoxyblandning (gult) med mikroballonger och kanske divinycellbitar, så man får en kompakt och stabil gjutning under rattpiedestalen. (Det bruna skall föreställa det trä som finns ev delvis ruttet)

Får väl göra detta fram på hösten eller  senare - om det inte faller i glömskans hav helt. Fördelen kan väl va att allt blött kanske torkar ur. Nackdelen är ju att jag måst koppla bort alla nya ledningar. Bultarna som håller rattpiedestalen sitter nog ordentligt i "sikan" och själva ratt piedestalen också. Sågas loss med Multimastern!?

Jaja - den dagen, den sorgen.


Testade med kabelkanalen. Vinkeln blev inte riktigt som jag tänkt, men jag slipade bort lite på rattpiedestalens övre kona, så att kabelkanalen smet till så bra som möjligt.


Kollade hur det blev med det gamla bordet, som jag tänkt bygga om till ett fast fällbord i sittbrunnen. Det var några cm för långt. Bredden hade jag redan fixat till. Tog mått på en aluminiumplåt som skall fästas ovanpå piedestalen och bli fäste för både bordet och konsolen för instrumenten.

Åkte upp till den mekaniska verkstad där jag brukar handla sådant nu för tiden. Man lovade att klippa och bocka till plåten så den skulle va färdig i slutet på veckan.

lördag 21 mars 2015

Allt för sjön 2015

Båtmässan  Göteborg är ju felplanerad tidsmässigt. Har ju en dotter och barnbarn som fyller år just den veckan. Har ju besökt båtmässan i Stockholm under ett antal år och så fick det bli även i år.


Det första som mötte mig när jag gick in i C-hallen, den med tillbehör, var en ångbåt.
Ingen stor, men väl en modell.


Det fanns en massa historiska och smått halvtokiga innovationer, sett med dagens ögon. Utsällare var Museihuset som har sina lokaler vid Göta Kanal. www.museihuset.se

På  1 300 m2 finns nostalgi av högsta klass.

  • Veteranbåtar och motorer
  • Leksaks- och modelltåg
  • Leksaks- och modellbilar
  • Barnbokens 150-åriga historia
  • Nutidsleksaker


Va sägs om detta roder med integrerad motor. 

Hade varit nåt för min gamla bohusjulle i stället för den nuvarande aktersnurran.










Eller varför inte en motoriserad kanadensare för den late som inte orkar paddla själv. Fast har man inte missat lite av charmen med kanot - att ljudlöst glida fram i naturen - om man måste motorisera den. Fast jag är ju seglare, som under en del av livet, som scoutledare, paddlade mycket kanadensare,





Kanadensaren påminner starkt om de kanadensare som vi göt i en form som jag fortfarande har i mitt förvar.


Utombordarna till vänster var visst tillverkad av en kille som kraschade sin motorcykel och tog motorn och byggde om den till utombordare.


Båten på bilden till höger såg en aning "gisten" ut vid första anblicken

Kepplermaster. Tysktillverkad monterigsbar båt från 1959-60.

En riktig trissbåt som skulle kunna användas som roddbåt, segelbåt och köras med motor. "Lätt" att sätta ihop och plocka isär och sen bara kränga på eller av skinnet som hänger på glasväggen bakom.

Längd ihopmonterad 3,50 m
Bredd 1,22.
Vikt 64 kg.








Fast en riktig segelbåt i mahogny går ju inte av för hackor som denna Neptunkryssare. Fast det kanske är tur att man inte har nån gammal fin träbåt - slarvpelle som man är.


Sen fanns det ju en hel del nostalgi från ångmotorer och alle handa retro båtföreningar. Fin att titta på är ju denna motorbåt, men intresset för dylika är inte stort, men jag kunde i alla fall offra en digital bild på den.



Det var någon av Maringuidsskribenterna som hade uttryck till en av mina kompisar att han var grymmt besviken på mässan för att det bara fanns en riktig segelbåt. En Najad.


Ett stort "schabrak". Det finns ju ett uttryck som säger; "det skulle jag inte vilja ha en som jag fick det till skänks". Nån Najad i den storleken skulle jag inte vilja ha, men det är klart - hade jag fått den utställda båten gratis där den sår hade jag accepterat på stående fot. Kostnaden för borttransport och sjösättning hade väl täckts av det jag fått betalt för den när jag sålde den.

En båt som jag däremot gärna hade behållt om jag fick den gratis eller till ett väldigt lågt pris var en Haber 620. Seglarkompisen Kalman, som jag besökte mässan tillsammans med, var inte alls imponerad. Fast en motorseglare på 21 fot är kanske i minsta laget och priset ca 320 000 kr är ju en del. Min mor skulle sagt;" pengar har helt förlorat sitt värde nu för tiden".

Företaget har ju ett antal större modeller och nästa storlek är Haber 660.En liknande båt på 22/23 fot med ett pric på ca 410 000. Bägge har ju centerbord och flyter in på nästan inget vatten alls.


Annars var det inte mycket att se på segelbåtsavdelningen för en gammal stofil som jag. Fast det var det inte i fjol heller när det fanns en mängd båtar i Najadens klass. Jag har inget större intresse av de moderna båtarna och har heller inget intresse av att byta. Den gamla skorven jag har duger gott åt mig.



Kryssarklubbens monter var flyttad och inklämd i segelbåtsavdelningen. Alltid trevligt att "tjöta" med personalen, Nu heter det väl inte "tjöta" när man talar med Stockholmare förstås. Synd bara att de slutade med sina små föredrag som de höll i sin monter tills fram till ett par år sen. Brukade alltid välja ut ett par, som jag lyssnade på under det att jag tog en kopp kaffe i kaffet bredvid.



I resten av A-hallen var det bara motorbåtar. Man brukar ju säga att "man ser inte skogen för bara trän". Så var det här också. En massa motorbåtar där den ene var den andre lik. 


Det enda som fångade min uppmärksamhet var ett par "pena" snipor med en kraftigt tilltagen tross som avbärarlist. Att sen företaget var från Grebbestad gjorde inte det hela sämre.

Dags att angripa C-hallen och försöka få klarhet i en del frågetecken runt instrument och toaletter mm.


Smögen Marins flagga såg man på långt håll. Man hade lyckats få en monter för sina tre båtar som man visade upp på mässan i C-hallen. Inte så dumt grepp, Båtarna syns ju mycket bättre i C-hallen än om de stått inknödda bland alla andra motorbåtar i A-hallen.


En Väjare av födseln som tidigt i barndomen utvandrade till Stockholm - fast det kunde nog inte han hjälpa. Han hade i varje fall konstruerat ett par "bergkilar" som han visade i Smögens Marins monter. Smögens Marin säljer också kilarna.

Själv har jag inte så stort behov av bergkilar. Det är ytterst sällan jag använder dylika för förtöjning. Det jag mest använder en av mina många är till att öppna däcksförskruvningen till vattentanken.



Seglarkompisen Kalman, som är en inovatör och har funderat mycket i den frågan, blev väldigt intresserad av konstruktionen. Den Kalman håller i sin hand är den stora modellen, det fanns en mindre variant också.

Vid förra årets mässa köpte jag mig en "tamppinne" I höstas fick jag mail från säljaren, som frågade vad jag tyckte om den. Jag var tvungen att maila tillbaka och säga att jag visserligen fått pinnen skickad med posten efter ett tag, men att jag inte ens packat upp den och inte var helt säker på var den fanns. Jag hittade den väl inslagen i pannrummet, Packade upp den och bar ner den till båten. Vid nästa tur till Hållö tänkte jag att jag skulle prova den, men det blev inte så.

Nu vet jag var den är men har ännu inte provat den. Man utvecklar väl olika metoder vid de tillfällen man lägger till. Det är väl nackdelen med att va gammal och seglat länge. Behovet av nya inovationer är ofta inte så stort.



Ett besök i Tampinnens monster med tillhörande "tjöt" var ju inte fel ändå, och jag lovade testa min tamppinne och återkomma med ett utlåtande.


Installerade tank ett par år efter att jag köpt min motorseglare. 


Toalett med spolning rakt ut i havet fanns ju sen tidigare. Inte så kul när man ligger i en fin naturham och släppa ut skit och papper rakt ut i badvattnet. Har haft nån form av tank i alla mina båtar sen början av 1970-talet.


Den gamla toaletten har jag visserligen bytt packningar på och den fungerar, men det måste till så oerhört mycket spolvatten. Nu när det är förbjudet att tomma i havet, blir det ju problematiskt med en liten tank.

Det om upp en fråga på Maringuiden om urinseparerande mulltoaletter. Kanske inte så dumt. Har ju mulltoa i vår stuga och det fungerar perfekt - efter en liten inkörningsperiod det första året.

Det fanns en utställare av urinseparerande mulltoaletter Jag letade väldigt länge efter den. En av de minsta montrarna, inklämd bland flera andra och där halva montern skymdes av en stor skyllt.

Problemet med mulltoaletter för båtar är att de är så väldigt höga. I små båtar står ofta toaletterna på en liten klack pga skrovformen på båten, så även på min båt. Trotts att jag är lång har jag lite svårt att nå ner till durken redan som det är. Att använda min tank för urinen som jag funderat på trodde killen som sålde mulltoaletterna inte på. Han misstänkte att det skulle uppstå luktproblem från tanken.

En annan sak som avskräcker en del är priset. Ca 11 000 kr. Hittade sedan ett annat företag som också hade en mulltoa av ungefär samma konstruktion. Priset var nästan exakt det samma.

Det är möjligt att mina tankar på att byta ut min gamla toalett mot en mulltoa börjar svalna en del. En snålspolande eltoalett är kanske ett alternativ till ungefär halva priset. Sen finns det utrymme att sätta i en extra tank, men då måste jag pumpa skiten från den första tanken till den andra. Ja ja -vi får se.


Kustbevakningen fanns på plats i C-hallen. Är det högste chefen som tagit plats ovanpå styrhytten.

Kustbevakningens antagonister. Det gäng av tramspellar som tagit sig namnet "Båtfolket" och som tycker att det inte spelar nån roll om förare av stora och/eller snabba båtar är nyktra fanns på ett undaskymd plats (som tur är) i förbindelsegången vi A-hallen.


Ibland tar jag alldeles för lite bilder. så jag stal en bild från Göteborgsmässan för flera år sen och klippte bort den lokala personalen på den mässan. Pratade först med en försäljare hos Hjertmans fån Stockholm. Jag håller ju på att bygga en panel för instrument på Rattpiedestalen i Sittbrunnen och vill ju ha lite instrumen även där. Idag sitter de instrument jag har vid inre styrplatsen.

Det handlar om en kompass och vind- logg- och lodinstrument i det här skedet. De instrument jag har är en Nexusserie.  Det visade sig att Garmin köpt Silva. Hjertmansförsäjaren följde med mig till Garmins monter. 

Kom snart på att den bästa lösningen var att sätta en repiter vid inre styrplatsen och flytta ut mitt Vindinstrument och mitt Logg- och Lodinstrument till panelen i sittbrunnen. För att få det att fungera med Garmins instrument behövdes en box som omvandlade signalen och en repiter. Det var inte gratis.Behöver också en kompass att sätta på panelen i sittbrunnen. 

Jag var ju på mässan själv på Måndag och skulle dit med seglarkompisen Kalman på Torsdag. I mellantiden blev det mcyket letande i kataloger och på nätet. Kom så småning om på att Hjertmans hade några få Nexusrepitrar som de sålde till något nedsatt pris och att det hade en Silvakompass som också hade ett förmånligare pris än Garmins.


Vid besöket på Torsdag gick jag igen till Hjertmans monter och träffade då en av försäljarna  från Göteborgsaffären. Just det som jag funderade på fanns inte med på mässan, utan var bättre att beställa från Sundsvall, vilket jag gjorde senare.                                                                                                                     Provmonterat i konsollen ser det ut så är.

En hel det tjöt med olika försäljare blir det. På MarinGuiden har det ju varit en diskussion om LiFe-batterier.  http://www.maringuiden.se/forum/topic/76179-bästa-lifepo4-för-båten/

I A-hallen fanns en försäljare av dylika. Kalman var först inte speciellt intresserad, men till slut lyckades jag få igång honom. Försäljaren fick kalla in en tekniker för att svara på Kalmans fråga och sen höll deras tekniska diskussioner aldrig på att ta slut.

Själv kunde jag ägna en bra stund att tala med en av försäljarna som tillbringat mycket tid på Smögen och kände mycket folk i Sotenäs.Vi pratade om det mesta - allra minst om batterier. Med tanke på att jag har nya AGM-batterier så blir det nog aldrig tal om LiFe-batterier för min del. När mina AGM-batterier är slut är det möjligtvis färdigseglat för mig. Priset 19 000 kr för en sån uppsättning som motsvarar mina nuvarande batteri, är ju en hel del pengar. Möjligtvis kommer priset att sjunka en del genom åren.


Flakmopeder är ju speciellt öarnas fordon. Hur många gånger har man inte sett en gubbe körandes en flakmoped med kärringen framme på flaket.

Har ju en halvtaskig stuga ett par mil norr om Stockholm. 40 meter av stigen som leder upp till stugan är mycket brant. Funderar på att bygga dels en trappväg en bit och på sidan på den en ganska brant vägbit. En terängmotorcyckel med en liten släpkärra hade inte varit så dumt. En flakmoped kanske hade varit ett billigare alternativ. Motorn har jag för mig va på 5 Hk.




Sen fanns det ju hur många saker som helst - ett stånd med oliver tex. Kompisen Kalman missade det. Hade han sett det hade han köpt en del.                                                                                                                                                                                                             Sardinmästaren stod som vanligt och sålde sina sardiner.


Brukar alltid köpa av honom. Köpte en redig laddning, men bara de i olja. De andra smakerna går väl ann. men de i olja är absolut bäst.

Båtmässan gav i alla fall svar på mina mest akuta spörsmål beträffande instrument. Nu gäller det bara att få klart jobbet i sittbrunnen runt rattpeidistalen och montering av ny kompass och den nya repitern vid inre styrplatsen.

Under tiden jag håller på med det blir det ett antal arbetsrelaterade turer till Hållö ganska många onsdagar nu på våren - med start redan nästa vecka.