torsdag 27 februari 2014

Jag skall bara...............

Det uttrycket känner väl de flesta igen. Åtminstone vi som har barn i åldern 40+ och yngre.

Dessvärre finns det nog en liten Alfons Åberg i många av oss.

Just så var det. Jag skulle bara monter en omkopplare för varvtalsreglering av Varmluftsaggregatet för gångvärmen från motorn och koppla in cirkulationspumpen på en befintlig strömbrytare.

Till höger om ratten vid den invändiga styrplatsen på Thallatha finns en strömbrytarpanel med ett antal strömbrytare. Några enstaka vet jag vart de går och att de fungerar, men de allra flesta syns inte ha nån funktion trotts att de är väl märkta.

När jag skulle ta fram panelen för att komma åt och sätta dit omkopplaren, var det besvärligt. De flesta av kablarna till panelen var korta. Dessutom är det som oftast på gamla båtar en salig rör. 

Elsystemet är uppbyggt som på en bil med kabelhärvor av RK med kontakter i ändarna, som går kors och tvärs i båten.

Elcentralen var risig, med trasiga fästen och röriga kabelhärvor, när jag köpte båten. Kapade upp ett hål till döutrymmet bakom så att kabelhärvorna fick bättre plats och fixade till fästena till automatsäkringarna samt satte en ny minusplint. 


Ja det kanske inte ser så bra ut nu heller, men då skulle ni sett innan.


Konstaterade nu att det var bättre att ta ett litet tag med kabelhärvorna och få lite struktur på det hela. 

När jag jobbade med elcentralen sist noterade jag var de olika säkringarna gick - det jag kunde komma på. Nu gjorde jag samma med strömbrytarpanelen och märkte även upp alla kablarna - om än tillfälligt. En kvalificerad gissning så här i början av arbetet är att många stumpar och kontakter kommer att försvinna. Kunde också konstatera att pressningarna på flatstiftskontakterna inte gjorts med en riktig tång. En del lossnade när jag skulle ta loss dem från strömbrytaren.


Bestämde mig för att sätta en panel med kopplingsplintar längst bak i utrymmet bakom strömbytarpanelen.

Kapade till en plyfaskiva 36x25 cm. En slangklämma tog emot på sidan och skivan var en aning för hög för att gå in som jag tänkt, så jag fick handsåga bort 2 cm på både längd och bredd. Sen passade skivan fint.


Satte en minusplint lik den som sitter vid säkringspanelen i underkant. Egentligen skulle man väl haft riktiga kopplingsplintar, men de tar ju en del plats, så jag fuskar till det genom att monter 5 st listerklammer - eller sockerbitar, som de lite vanvördigt kallas.

Kom på att det bästa var att koppla in så många tampar som möjligt medans jag hade panelen lös. Tog hem den till köksbordet. Kapade kabelstumpar i lämplig längd. Pillade på märkhylsor. Den undre raden säkringar är märkta 21 tom 33. Det finns 15 st platser för strömbrytare på panelen. När jag blir klar är det 13 strömbytare. en omkopplare till gångvärmesfläkten och en tryckknapp för en tuta.

Bestämde mig för att lägga de första 8 strömbrytarna på var sin säkring med nummer 12 tom 28. de två översta strömbytarna till höger får ligga på säkring 29. De två strömbtytarna under på säkring 30 och tutan, strömbtytaren för cirkulationspumpen och omkopplaren för fläkten på säkring 31.

Märkte helt enkelt tamparna från säkringen ända till strömbrytarna med respektive säkrings nummer. Jag hade ett antal bokstäver "A" så "tändtråden" från strömbrytaren till panelen fick helt enkelt heta säkringsnummret plus A. Dvs 21A, 22A osv Där det fanns två tändtrådar på en säkring blev märkningen 29A1 och 29A2 respektive 30A1 och 30A2.

Ledningarna till flältregleringen fick de fantasifulla märkningarna 31A01 för lågfart 31A02 för medelfart och 31a03 för högfart och bara för att i framtiden ha stenkoll så kallade jag minusen till fläkten 31A00. Det är i alla fall ett förfärligt pill att märka, ansluta och bunta trådar.

När jag var klar tog jag en promenad ner till båten. Det var en förfrälig dimma. Det gick inte att se över till kajen på andra sidan hamnen. Väl ombord är det ju betydligt behagligare även om jag stängt av värmen. Det har ju varit ett antal plusgrader under dagen. Hur många - det har jag ingen aning om. Det var ju dessutom relativt stilla.




Skruvade fast panelen i en plyfakant som jag sparat för ändamålet. Det ser ju nästan genast både snyggt och prydligt ut.

Till höger syns slangen från toatanken till sugtömningsuttaget på däck. Det är mycket som skall få plats på begränsad yta.


Röran med kablar och kontakter bakom säkringspanelen var dock enorm. Började dra fram de olika kabelhärvorna. Till slut lossade jag den övre raden med säkringa och la ner den i underkant. Det blir lättare att borra de hål som behövs för att komma fram med en del ledningar mellan säkringspanelen och kopplingsplintarna.

Mycket kan saneras bort och jag funderade nästan på om man skulle dra helt nya ledningar till vissa funktioner.

Men det får anstå till efter båtmässan i Stockholm som går av stapeln nästa vecka. Tänkte i alla fall besöka mässan åtminstone en dag. Behöver en del smågrejer. Utsläppsventiler till luften har jag ju inte fått tag på.

Fundera på att sätta i lysdioder på strömbrytarpaneln som indikation på att brytarna är till. Röda 3 mm lysdioder med lite för stort förkopplingsmotstånd. På brytarna för gånglanternorna och den trefärgade masttoppslanternan kund man lyxa till det och sätt tre lysdioder - en röd, en grön och en vit på varje. På brytarna för topplanternan och ankarlanternan får det väl i så fall bli vita eller  kanske de är gula.

Jag har mycket skräp i källaren, men hittade inga passande lysdioder - får väl köpa under Stockholmsresan.




måndag 24 februari 2014

Gångvärme från motorn

Efter sommarens färd till Vänern på 570 distansminuter konstaterade jag sorgsen att endast 70 distansminuter hade avverkats för segel. Men så har jag ju nu för tiden en motorseglare också. Hade ju lite problem med motorn under den färden, så jag lät Anders - som installerat motorn - titta på den och göra vinterservice, för ett par månader sen. Han fick också i uppdrag att montera anslutningar på motorn för att ta ut "gångvärme". 

Det är ju mycket värme som kyls bort och det är inte fel att ta vara på den vid behov - åtminstone som defroster på vinrutan framför den inre styrplatsen. Vid motorgång har jag märkt att jag ofta sitter inne och styr.



Bästa platsen för det  varmluftsaggregatet som omvandlar det varma vattnet till varm luft var i garderoben framför den inre styrplatsen. Köpte ett med  utlopp för fyra slangar. Två till defroster, ett till ett utblås i däckssalongen under ratten och ett in i förpiken. Har ju redan från början funderat på en liten Reflexkamin med vattenburet system och detta kan ju va en ringa början.

Monterat bort det 20 cm breda skott, av 10 mm tjockt plexigala, som avdelar garderoben från gången mellan garderoben och toaletten samt demonterat slangen från vattenpåfyllningen på däcket.

Har ju isolerat förpiken med 2x10 mm liggunderlag plus 3 mm ytmatta. Fanns ju ingen anledning att inte göra samma i garderoben. Började med att slipa rent de glasfiberytor där det skulle limmas. En värmefläkt fick värma skrovsidan så att den fick någorlunda temperatur för att limma på.

Limmade dit två distanser av divinycell som jag skulle plasta upp för att få nåt att skruva varmluftsaggregatet i.


Plastade med glasfiberväv och epoxy till ca 5 mm tjocklek. Använder epoxy när jag gör såna jobb inne. Det luktar inte som polyseter. Det skulle jag inte klara utan en mycket bra andningsmask, helst friskluft, om det var polyester. Även epoxyn har ju sina risker, men ...............






Klädde med liggunderlag. 20 mm på skrovsidan och under däcket. Något tunnare runt det längsgående rör som går som förstyvning runt hela båten. Finns ytterligare ett liknande längre ner mot kölen.








Klädde med ytmatta - melerad Super Marina,  - som är den jag brukar använda.

Monterade tillbaka påfyllnadsslangen till vattnet - efter att jag passat på att göra ren den.

Monterade varmluftsaggregatet på en aluminiumplåt, som skruvades i de upplastade fästena.






Borrade hål för och drog alla slangar, både för vatten och luft. På luftsidan fattas själva utblåsventilerna, som jag inte fått tag på såna som jag vill ha. Får se i samband med båtmässan i Stockholm nästa vecka om jag får tag på såna som jag vill ha. Måste nog också skaffa en luftningsnippel och sätta in den främre slangen som syns under värmeaggregatet på bilden till höger. Tror det står luft i den slangen som jag inte får ur.



Expansionskärlet placerades på Hatthyllan över garderoben. Det är den högsta punkten och dessutom ganska lätt att komma åt för kontroll och påfyllnad. Återstår bara att sätta fast det med ett rostfritt band i skott och i hyllan och skruva på locket. Fast locket får jag vänta med tills jag fått ur all luft och fyllt systemet




Att slangarna går oisolerade tror/tycker jag inte har nån betydelse. Värmen sprids ju till båten och jag tror inte de kyls av så mycket. Däremot vill jag inte att de skall förlora sin värme till ett kallt skrov, så jag limmade ett 10 mm liggunderlag på skrovsidan bakom pentrymodulen, så gott det gick att komma åt. Den klena glasfiberarmerade slangen är bräddavloppet från expansionskärlet, som slutar nere vid  kölen. Ev vatten rinner sedan ner i kölfickan under motorn. 


Sen dyker slangarna ner under durken i däckssalongen för att mynna i motorrummet.







I motorrummet har jag monterat en extra värmeväxlare avsedd för ändamålet.

Den får sin värme från motorns färskvattenkylning. På sätt och vis "kaka på kaka" och man förlorar nog lite temperatur i värmeväxlaren. Å andra sida skiljer den ju på motorns kylvatten och värmesystemet.

Funderar ju på att även montera en vattenburen värmeslinga runt om i båten och eventuellt en liten reflexkamin. En varmvattenberedare är ju också tänkbart. Ju fler prylar man plockar i desto fler möjligheter till läckage blir det, och det är inte roligt om motorn skulle mista sin kylning i ett besvärligt läge.



söndag 23 februari 2014

Handlänspump återinstallerad

Som ofta i Januari börjar jag komma igång med lite båtjobb efter höstens stiltje på den fronten. Lite installationsjobb med en del håltagning har det varit det sista. I samband med det passade jag på att ta ett hål som jag funderat på länge. När den detaljen är klar skall jag städa och dammsuga bort allt sågspån som samlas. Det är fantastiskt så mycket skit det  blir bara för ett litet jobb.

När jag köpte Thallatha fanns det handlänspump. En Gusher 10 som jag renoverade  under första seglingssommaren.











Den gula länspumpen satt på ena sidan ett skott och ett par kranar på andra sidan, som syns på bilderna ovan. På Thallatha´s köl finns två utrymme där det kan samlas vatten.  

Längst akter - i det gamla motortummet - där hjärtstocken går upp och där även luckan i sittbrunnen kan läcka en hel de om regnet öser ner.

I det nya motorrummet där propellerhylsan finns, som syns på bilden ovan till höger. Dit rinner också vattnet från tvättfatet på toaletten. Fanns tidigare en automatisk länspump för tvätt och duschvatten, men automatiken som byggde på ett lufttryck i en "klocka" har inte fungerat så länge jag haft båten.

Har installerat en elektrisk länspump med automatik i varje utrymme av typen Rule 500. I samband med att jag byggde skott runt den nya motorn tog jag bort kranar och rördelar och utrymmet där kranarna satt, har de senaste två sommrarna använts till förvaring av grönsaker och konservburkar. 

Utrymmet ligger bra till vid pentryt och det enda tekniska som finns är kylvattenintaget med sin avstängningskran.


Att ta bort backen för grönsaksförvaring har jag svårt att tänka mig. Bestämde mig för att testa om det gick att få dit kranarna på sidan av motorn. En 90 graders rörböj inköptes. Det visade sig att det inte gick att få ner. Skarvade i några muffar, så att kranarna kom längre akterut. Då blev det perfekt-

Kranarna med de nya delarna, som syns tydligt på bilden till höger, gick precis ner i utrymmet mellan skottet och motorkudden.

Att dra nya slangar var inte helt enkelt. Det är trångt. Många slangar som slåss om utrymmet akter om motorn. 

Dessutom är jag en välväxt man. Men med en hel del envishet fick jag dit de nya länspumpsslangarna. Nu har jag fungerande handlänspump igen, till bägge utrymmena där det kan samlas vatten.


Visst är det bra med automatiska elektriska pumpar, men ha handdrivna manuella alternativ är inte fel.

För några år sen var det en svensk seglare som troligtvis krockade med en val på väg från Sydafrika till Australien, eller vart han var på väg. Både seglaren och båten skadades och seglaren låg på durken inne i ruffen och pumpade med handlänspumpen i flera dygn tills en enhet från Sydafriks flotta nådde fram och kunde rädda honom. Trio 80 är en båttyp som vill tränga fram i minnet.

Nu behöver det ju inte va så drastiskt, men en fungerande handlänspump är aldrig fel, speciellt inte om det redan sitter en i båten och man har de flesta delar som behövs för att få den att fungera.