Taube´s Monsunsoppa

Söndagen hade jag vikt för att åka och hälsa på min mor som bor på ett äldreboende i Göteborg.

Jag har ingen som helst tävlingsinstinkt och är totalt ointresserad av allt vad idrott heter. Däremot har jag alltid tyckt om att arbeta. Jobbade några år som installationselektriker, men började 1976 som linjemontör på Sotenäs elverk. Arbetet var ju ett grovarbete och tanken på att man skulle behöva träna fanns överhuvud taget inte. På kvällarna var det antingen båtjobb eller att bygga på huset under de år som detta begav sig. Var även scoutledare och ute mycket i naturen.

Med stigande ålder blev det administrativa arbeten både på jobbet och fritiden. När jag jobbade i Hunnebo, sa ofta en av mina arbetskompisar med glimten i ögat; "Är man dum, så blir man arbetsledare" Han hade helt rätt, fast kan inte på det sättet han tänkte sig. Kontorsstolen är livsfarlig. Tyvärr kommer man inte på att det är livsnödvändigt att röra sig förrän ryggen sagt ifrån ganska länge och egentligen 25 kg för sent. Nu för tiden försöker jag i alla fall med en daglig promenad.

Fast om jag skall v a riktigt ärlig så har vintern varit besvärlig när det gäller promenerandet vid många tillfällen. man har att välja mellan pest och kolera. För att hårddra det hela. Kondition är en färskvara och om man inte rör på sig närmar man sig hjärtinfarkten.   Går man ut när det är så glatt ute som det varit vid flera tillfällen är möjligheten stor att man ramlar och tex bryter lårbenshalsen. Jag har ganska nyligen på nära håll sett vad det har inneburit.

När man reser tex till  Göteborg så kan man ju försöka hitta alternativ till en söndagspromenad på vägen. Vårt val denna gången blev Strandpromenaden i Uddevalla. Den första sträckan som går från Gustavsberg och in mot staden är ju byggt av trä och inte blött att gå som många av våra andra promenadalternativ så här års.

Här ute är det middag kl 12.00, och det antingen man har nåt att äta eller inte. Middag är ju ingen måltid, utan ett klockslag. Vi som många andra brukar äta dagens huvudmål vid det klockslaget. När vi är på resande fot brukar vi, lite av lathet, äta ute. Den restaurang som låg tidsmässigt bäst till var restaurangen på Bohusläns Museum. De serverade Evert Taube´s Monsunsoppa. Vad den andra rätten var såg jag över huvud taget inte.

Det var vare sig Jesper Taube´s  eller Carina Lernhagen Mats recept utan nån annan närliggande variant, där potatis och morötter rivits i tunna strimlor och burkräkor använts i stället för musslor. Taube´s Monsunsoppa är god i alla varianter, men jag har ju en egen variant som jag redogjorde och gav receptet på i mitt tidigare inlägg om St Håskär. Receptet bygger ju på Carina Lernhagen Mats, men pga att jag inte lyckades fånga nån torsk och dessutom saknade vissa viktiga ingredienser blev jag tvungen att improvisera. Det som är finessen med Carinas recept tror jag är att man river ner den råa potatisen i soppan. Skall jag va riktigt ärlig så är nog min variant nog så god - men det är klart - jag är ju part i målet.

I alla sammanhang när det gäller att inhämta kunskap är ju repetition viktigt, därför plågar jag er med receptet på min variant igen.

 Mitt receptet

Fräste den hackade löken tillsammans med timjan och lite vitlökspulver. Pepprade och smulade över en fiskbuljongtärning och hällde på en halvliter vatten. Kokade upp och rörde om så att buljongtärningarna löste sig. Skivade morötter och la i soppan. Rev potatis grovt rätt ner i sopan som fick koka i 15 minuter.

Ägg och grädde, som ingår i orginalreceptet, hade jag missat, men jag hittade en burk ABBA´s fiskbullar i dillsås som fick bli både fisk och redning. Soppan fick sjuda tills fiskbullarna ansågs varma. Lade i musslor från en liten burk och strödde över hackad gräslök, dill och persilja.

 Det verkliga orginalreceptet hittar vi ju i visan, "På kryss med Monsunen" av Evert Taube.

Efter måltiden tog vi oss snabbt till Strandpromenaden  Den invigdes den 26 Augusti 2006 och vi har gått den tidigare. Parkerade bilen vid Gustavsberg och gick mot stan. För dagen gick vi bara den delen som går längst den röda linjen.

Strandpromenaden är en träbrygga som sitter med konsoller i berget. Mitt på sträckan hänger en bro i kraftiga konsoler.

 

Det finns ett flertal anslag på vägen och denna är väl kanske obefogad, fast kanske inte för "motionsdårar".

Det mest markanta av utsikten idag var i alla fall Uddevallabron.

En av huvudsponsorerna hade satt upp en skylt med texten; "Han för mig till vatten där jag finner ro". I samma bok kan vi också läsa;  "Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet."

Visst är de speciellt rofyllt med vatten, och det är väl för den ron som man seglar, även om vi som bor ytterst vid havet kan få uppleva elementens raseri, när det stormar från väster. Då är det gott med den trygga hamnen.

En av skyltarna visade en del av de besökare som siktats i Byfjorden, vatten utanför strandpromenaden. Som tur var var den valross som höll i kameran inte avbildad.