söndag 26 februari 2012

Oljetankigt

Veckan när motorbytet pågick blev allt för intensiv för en trött gammal gubbe som mig. Lyckades i alla fall göra det som jag kunde göra av kringjobb medan båten låg ute vid Olofssons Marinteknik. När Thallatha åter låg på sin vinterplats gick arbetet helt i stå. Var visserligen nere och tittade till henne varje dag och fixade lite med min dränkbara länspump för att tina isen, så jag kunde få båten att ligga ordentligt på platsen. När jag bröt mig in hade isen tryckt Thalltha mot bryggan så inte ens fendrarna fick plats mellan båten och bryggan. 

Att båten av någon anledning skulle sjunka behövde jag inte va orolig för. Det var lågvatten, och hon stod som vanligt med kölen mot den sten som ligger i den yttre delen av platsen. Trotts att man försökte muddra på platsen fick man inte bort stenen. Möjligtvis är det hälleberget. Då det är en mycket lugn och skyddad plats och det dessutom ligger is, så finns det ingen risk att båten skall sätta upp och ner på grundet. Hade det varit så på min sommarplats så hade det varit omöjligt att ligga där utan att få skador på kölen.

Det tog en styv vecka innan jag återhämtat mig så pass att jag kunde göra nåt ordentligt. Hade under tiden, med länspumpens hjälp tinat bort så mycket is att jag kunde förtöja Thalltha ordentligt på platsen. Började lite på Fredagseftermiddagen att rigga till min NOA-ställning som underlag för den nu traditionella täckningen av sittbrunnen. 

Täckningen består av, förutom delar av En NOA-ställning, några plaströr, ett antal mer eller mindre ruttna brädor och två uppslitsade presenningar samt en massa polysplittlina. En del buntband, eltape och montageskruv med stora gula brickor av ett gammalt kabelskydd ingår som fastsättningsmaterial.

Det går allt lättare att montera det hela, även om det med åren blivit en förskjutning mellan presseningarna så att slitsarna i min, från början perfekt täckta ingång, kommit mitt för varandra. 

Fick i alla fall klar täckningen  över sittbrunnen på Lördagen. Jag har ju en hel del jobb att göra i det gamla motorummet som ligger under durken i sittbrunnen. Dels slipper man ju att sitta ute om det regnar eller snöar och dels behåller man ju en del värme i "uterummet" med de dubbla pesseningarna.

Det blev inget gjort på båten under veckan som gick, även om jag hade vissa ambitioner och var nere och tittade till henne varje dag. På lördagen var det åter normalvatten, eller kanske till och med lite över det normala och Thallatha flöt fritt från grundet. Det blir en viss skillnad som syns på bilderna.

På fredagseftermiddagen kom jag i alla fall igång med lite arbete. Oljesanering i det gamla motorummet. Denna kladdiga, äckliga hydralolja. Plockade upp allt som låg löst i det gamla motorummet. Skräpet, en del oljebenängt, la jag i dubbla sopsäckar. Den vattenblandade oljan som fanns på kölen öste jag först upp med en vanlig ösa, sån som man har för att ösa båtar, och öste ner det i de plastdunkar jag skaffat för ändamålet. Den röda ösan syns till höger i bild intill den enkla pumpen som jag använde när det inte gick att ösa längre pga proppelleraxeln. Kom ganska snart på att det var lättare att först pumpa upp oljevattnet i små plastdunkar och sen hälla ner kladdet i de stora.

När allt olljevatten var borta grävde jag bort ett två cm tjockt lager av oljeblandat skräp, sand, sågspån mm från kölen. Kölfickan hade i alla fall den distinkt lägsta punkt, där länspumsledningen med sin helt igensatta sil slutade, eller kanske rättare sagt började. Kapade bort den stenhårda slangen från 1979, får ersätta den med en ny när det är så dags. Avfetta och skölja med varmt vatten i hela motorummet, sen ösa och pumpa ur. Arbetet med saneringen fortsatte på lördagsförmiddagen och det var ganska skönt när jag kunde avsluta med att tvätta över ytorna med rikligt med Yes - blandat vartten. Ännu skönare var det när jag kunde bära iland mina dunkar med oljeblandat vatten och säcken med skräp för vidare transport till soptippen, eller som det heter idag - återvinningstationen.












Det fanns ju en massa prylar monterade i det gamla motorummet. Kabelstammar, slangar, oljerör mm. Började lördafsefftermiddagen med att plocka bort så mycket som möjligt. Tycker det är bättre att ta bort så mycket som möjligt och sen montera tillbaka sånt som behövs, så att man får lite struktur på det hela. Kabelkanal var ett ord som dök upp som en tanke i skrivande stund.

Sen fortsatte jag att kapa bort delar av den gamla motorbädden. Ville ju ha ner tanken så lågt som möjligt.


När jag låg ute på Smögen fick jag låna en FEIN MultiMaster av Anders för att kapa bort skott och börja ta bort på den gamla motorbädden. Hur jag klarat mig i livet utan en dylik maskin kan jag nu inte förstå, så jag köpte mig en egen. Dessvärre får ju bladen en del stryk och ganska snart gav det enda bladet jag hade i båten upp. Dags att åka hem och dricka kaffe.


Maskinens låda hade råkat hamna hemma i garaget och i den fanns ytterligare ett par blad. Jag behöver ju ha långa vilopauser mellan mina arbetspass, men efter kvällsmaten kunde jag inte hålla mig - jag måste bara ner i båten och kapa på den gamla motorbädden. Fick kapat bort så mycket som det nog behövs. Missade tyvärr bara den första låten på Melodifestivalen från Leksand. Kanske en av de bättre. Man kan ju inte sträcka ut ett arbete hur länge som helst. Synd att det inte var den uppblåsta Björn Ranelids tramslåt. Efter att ha hör den börjar jag tycka att vanlig rappmusik på Rinkebysvenska, som jag tidigare inte alls uppskattat, är riktigt bra.

Det tog en hel vecka innan jag kom igång med båtjobb i båten igen. Dunkarna med oljesöl förpassades visserligen till "soptippen" på torsdagen.

På fredagen hjälpte kompisen Stefan, som jobbar på Olofssons Marinteknik, mig att göra en enklare konservering av den gamla motorn och att lasta den på en släpkärra för vidare transport till min bod. Ett arv efter min morfar. Vad jag skall göra med den gamla motorn är inte helt klart, men det finns ju vissa tankar.

På Lördagsförmiddagen lyfte jag ner tanken och kollade hur uttager i motorbädden hade blivit, ganska skapligt. Rirtade på en linjen med hjälp av tumstocken och en nyinköpt märkpenna med gult stift i framkant på tanken. Vill ju att tanken ligger ann med framkanten mot resten av motorbädden på bägge sidor. Tanken rymmer ju 145 liter olja och med själva tanken blir det nog ca 170 kg totalt. Det är ju bra om tanken har så bra stöd i framkant som möjligt. Skulle man gå på grund i 8 knop är det ju åtskilligt med levande kraft som frigörs bara av oljetanken.

När jag är klar med att modifiera den gamla motorbädden så att den passar till oljetanken skall Anders svetsa på några fastsättningsplåtar och göra lite andra modifieringar på tanken. Konstaterade också att avstängningskaranen till kylvattenintaget till motorn inte har en optimal placering. Den får antingen va öppen eller stängd när jag fått tanken på plats. Så  kan man ju inte ha det, så det blir att flytta den till det nya motorrummet så snart som möjligt och plasta igen det gamla hålet. Det var bara två år sen jag flyttade den till den nuvarande platsen och plastade igen det gamla hålet. Jaja - "man skall inte gråta över spilld mjölk" och det är ju bättre att ha avstängningskranen till kylvattnet i motorrummet.

Min FEIN MultiMaster har ju en mängd olika tillbehör när det gäller kapning, slipning och polering, Provade slipa med den grova plattan som var med. När man är van vid maskiner som avverkar lite så var det bara bortkastad tid att slipa ren galsfibern på den gamla motorbädden från topecoat. Tog en tidig middag och åkte hem och hämtade min lilla Flex. Med Flexe´n och en lamellrondell gick det betydligt snabbare och blev mycket bättre än med MultiMaster´n.


Den gamla motorbädden bestod ju av flera lager plywood som var ihoplimmade till en balk och sedan överplastad. Då trät är bart nu efter att jag kapat i balken så skall jag plasta över de öppna ytorna. Dels som skydd för trät, men även som lite förstärkning av balken. Stöttan under masten står ju på främre delen av den gamla motorbädden.












Efter att ha plockat upp allt löst, damsugit upp mycket av slipdammet och sköjltöver med vatten började det åter bli lite drägligt i utrymmet under sittbrunnen. Tvättade av alla ytor jag kom åt med Yes och varmt vatten. Det blev en väldig skillnad.

Om man jämför bilderna ovan med de längre upp, så syns det på den vänstra bilden att det förutom att väggen blivit väldigt mycket renare även att allt som satt där är borta. På den högra syns det kanske inte lika tydligt att jag har sanerat för en hel del kablar och annat "purgas".

Nästa moment är att plasta på den gamla motorbädden, men det får anstå en 14 dagar. Bra att det får torka ordentligt.

I slutet på veckan åker jag till Stockholm. Har planerat in en styv semestervecka i samband med båtmässan. Nu skall jag inte tillbringa hela veckan på båtmässan, men en eller kanske två dagar. Kryssarklubben har en massa intressanta seminarier. Sven Yrvind är på mässan på Torsdag. Han är visserligen på Båtmässan första helgen och på Vildmarksmässan, som går parallellt, andra helgen  man jag vill ju bara gå på båtmässan på vardagar när det inte är så mycket folk, så då är det torsdag som gäller. Får se om det blir någon ytterligare dag tidigare i veckan.

lördag 25 februari 2012

Nu är det vår

Meteorologerna får säga va dom vill.

När jag var nere till båten på Torsdag eftermiddag hade väldigt mycket av isen smält, som jag skrev om i mitt förra inlägg.










När jag kom ner till båten i morse var all isen borta.

Ja egentligen såg det ut som på bilden här nedanför. Ett strålande solsken, med solen som stod ganska lågt och rakt i kameralinsen. När jag åkte hem för att hämta en bättre slipmaskin hade de kommit lite moln för solen. Ur fotosynpunkt kan det ju ibland va bra. I motljusbilder är  det inte alltid är lätt att se detaljer






Även om det ur metreologisk synpunkt kanske ännu inte är vår, så är det så för mig. Isen kommer inte tillbaka, mer än kanske som "nykast" - tunn is som bildas under nån kall natt.

Hållö anger just ni vind omkring WNW. Strax över 10 m/sek på avtagande och 5,2 pusgrader. Hade det inte varit för att man alltid låser fast sig med en massa arbete så hade det varit läge att sticka ut och segla på eftermiddagen. Jag har ju inte riggat av ännu och nu tror jag att jag struntar i det.

Nu är det vår.

torsdag 23 februari 2012

Es is unser in der luft

Tala och uttrycka mig har jag alltid kunnat, men språk har varit det ämne som jag har varit allra sämst på. Som bohuslänning så har jag aldrig riktigt lärt mig att tala svenska. Det värsta är att inte är särskilt duktig ens på min hembygds dialekt heller. Svensk grammatik är i det närmaste helt obegripligt och jag stavar som en kratta. 

Nu har jag ju en sån tur att det finns rättstavningsprogram i datorerna idag (eller var dom nu ligger) . Tycker väl att jag ändå har en relativt bra språkkänsla. Det talas ju så mycket idag om att det finns så många människor som särskriver. Hade rättsvanings programet fått bestämma så hade ordet särskriver varit särskrevet. Man får nämligen klagomål om man skriver särskriver i ett ord och inte sär skriver, som rättstavningsprogrammet vill.

Har man ingen språkkänsla så kan det ju va oerhört svårt att veta hur det skall skrivas om tom rättstavningsprogrammet anger att ett ord som bör va sammansatt skall vara särskrivet. Fast det är ju en väldig skillnad, (om vi nu skall ta det klassiska citatet i detta sammanhang som exempel) på en; "Röd hårig sjuk sköterska och en rödhårig sjuksköterska"

Engelska kan jag väl till en viss del förstå hjälpligt - bara det inte är något tekniskt. Att tala får väl gå i värsta fall - bara det inte är nåt tekniskt. Fast är ju bohuslänskan till stor hjälp som det internationella språk som det är - dock inte på det tekniska området. Å så har jag ju armar och ben. Det brukar ju hjälpa i många fall - även om man inte är duktig på charader. 

Jag läste faktiskt tyska första året på realen. Tyvärr hade vi en överambitiös lärare. Han ryckte upp dörren på först lektionen och hälsade på tyska, varpå han krävde att vi skulle svara på tyska. Han hade dessutom så brått att han inte hade tid att uttala hela våra namn, utan bara de tre första bokstäverna. Eftersom jag heter Tommy blev det alltid TOM. Det värsta var att det kallade han killen som satt bakom mig också. Han hette Tomas. Det var nog i det sammanhanget som mina tyskastudier tog slut.

Vi hade tre Kristinor i klassen. Alla kallades för KRI. Detta för att spara tid. Nu tror jag det bara tog längre tid, för när han sa TOM reagerade vare sig jag eller Tomas. Det var först efter några år som jag fick höra att han gjorde tecken med tummen för att vi skulle förstå vilken TOM eller KRI han menade. Det var ju synd att han inte tog sig ett par minuter första lektionen och talade om detta. Det hade sparat mycket tid och irritation. 

Det finns bara en sak som jag kommer ihåg från historielektionerna. En historia som läraren berättade. Det var en kille som skulle översätta en mening till tyska; "Det är vår i luften och löven spricker ut". Det blev "Es is unser in der luft and der löven spechen aus". Därav rubriken.

Och allt detta bara för att jag ville visa en bild, eller kanske tom två. På väderleksraporten i går, sa man att det är vår imorgon - i Skåne. Och visst har det varit en väldig skillnad den senaste veckan, mot för tre veckor sen. 

Trotts att jag hör dåligt, så hör jag hur fåglarna sjunger och det har tagit förfärligt på isen som jag var tvungen att bryta mig igenom för 14 dar sen.











Så här såg det ut när det var som värst för nån styv vecka sen.



Å så här ser det ut idag. Snart är det vår.



söndag 19 februari 2012

Båtmässan i Göteborg

Så har det varit båtmässa i Göteborg igen - vintern 2012.

Trots min aversion och ambivalenta inställning till båtmässor, har jag i stort sett varit på de flesta båtmässor de senaste åren. Var tom på Scandinavian boat show i Stockholm i november. Orkade dock inte delge mina erfarenheter därifrån. Hösten var ju en period med lite båtrelaterade upplevelse för min del och även en släng av skrivkramp.

Möjligtvis beror det på mig och min inställning att jag tyckte att båtmässan i Göteborg var en aning rörig. Kommer man då in via en igång och in bland en oändlig mängd motorbåtar så ger det ju inget direkt lyft åt det intrycket.











Som tur var fick jag ganska snart se en skylt som piggade upp avsevärt.



Trotts att jag i stort sett lämnade träbåtslivet i samband med höststormen 1969 är det ändå en lisa för själen med träbåtar. Jag skulle visserligen inte vilja ha nån själv. Klara ju inte ens av de plastbåtar jag har, men trä är är ändå ett underbart material.

Jag hade inte förr kommit in i Vetteranbåtshallen förrän jag blev överfallen av en man som ville sälj en eka till mig. Ja det var ju en lott på ekan han sålde, men han var "helt övertygad" om att jag skulle vinna den. Han skulle ringa och så kunde jag komma och hämta den på Söndag. Jag tyckte att jag kunde ta med mig den med en gång, medan jag ändå var i Göteborg, men se det passade inte. Märkligt.

Det var en "pen" eka. Lite drygare än den ekan jag ägde några år i min ungdom. Jaja - 20 kr kan man väl satsa - det var ju helt klart att ekan skulle bi min och hundra kronor skulle jag nog åtminstone kunna få för den om jag sålde den vidare - eller!?

Blev på samma sätt uppmanad att köpa en lott på en lite större gaffelriggad träbåt på förra årets "Allt för sjön". Killen som sålde lotten var lika övertygande om att jag skulle vinna båten. Han lovade tom att segla hem den för mig. Talade visserligen inte om att det i runda slängar var 600 distansminuter. Han borde varit framme i Kungshamn för länge sen.



Direkt till höger när man kom in i Veteranbåtshallen stod en gammal folkbåt i skick som ny. 


Orust Båtbyggarutbildning i Henån har under året renoverat  folkbåt nummer 181, Chi-Ba-Ba från 1948 som byggts på varvet Harry Hallberg i Kungsviken. Hon är som ny och säljas till högstbjudande på auktion. All budgivning sker på www.auktionet.se och intäkterna från försäljningen går oavkortat till Barncancerfonden.







Ytterligare ett antal vackra träbåtar fanns i hallen, vissa under renovering.
Längst bort i Veteranbåtshallen höll modellbyggarna till. Träffade på en Smögare, som alltid har varit en träskalle. Började som snickare och är idag en inbiten modellbyggare. Visserligen ser han lite dimmig ut på bilden, men misstänker starkt att det beror på en slarvig fotograf. 
Denna Smögare har två förmildrande omständigheter. Han är halvt om halvt Gravare på mödrenet och så har han fin motorseglare. Mycket finare än min, men ändå med vissa likheter. Att han har samma efternamn som jag vet jag inte om det är så förmildrande.

Ute i stora stora hallen hittade jag repslagarna, som ju väl hade passat ihop med veteranbåtarna. De behöver ju ganska lång monter för att kunna visa sina konster. Alltid lika intressant att se hur ett rep blir till.

Kollade runt lite som hastigast på båtarna i stora hallen, utan att det satte nåt större avtryck.


Efter en del letande hittade jag trappan upp till hallen för tillbehör. Det är kanske det jag tycker är mest intressant.
En Tångare fick jag se nästan med en gång. Rolf - som tidigare ägde Kungshamns Marininredning och som under många år både sjösatte och tog upp mina båtar. Nu hjälpte han till i sonens monter. Sonen är ägaren till Hedbergs Industri i Västra frölunda som säljer färgen Double Coat. Nu hade man även tagit in en del andra produkter i sortimentet, bl.a. ett vindkraftverk - Superwind, som påstås va ett ljudlöst vindkraftverk. 
När jag köpte Thallatha monterade jag en liten Vebasto luftvärmare. Har från början även tanke på en liten Glembringskamin med vattenburen värme. Det fanns ett utrymme där jag tänkte att det skulle gå att sätta värmaren. I och med att jag installerade den nya motorn försvann det utrymmet. Det är ju där motorn sitter idag. Däremot började jag tänka i lite andra banor. Sätta kaminen i hörnet på bänken till dinetten rakt ovanför där jag tänkt sätta den tidigare.
Glembring var ju återförsäljare för Reflekskamninen men började tillverka en egen kamin efter samma koncept. I dag är det Viking Yachting AB, även med adress Västra frölunda, som är generalagent för Reflexkaminerna. Ett besök i deras monter och det visade sig att även Reflex har en lite modell som har ungefär samma mått som Glembrings minsta. Även den med 70 mm skorsten. Dessutom satt skorstenen på kaminens topp, vilket ju är en fördel för min del. Dessutom har denna lilla Reflexkamin något högre effekt än Glembrings motsvarande. Det är alltid intressant att fundera över nya projekt i båten.


Vänerhamnar är ett samarbetsprojekt mellan gästhamnar & marinor i Vänern. De hade en monter på mässan där de informerade om sjölivet möjligheter på mässan.

Den "sprallfärska" boken Vänern och Vättern fanns till försäljning och då jag känner en dragning åt det hållet, jag har ju barn och barnbarn i Karlstad, köpte jag boken.

Lars Granath, som ju är inblandad i bokens tillblivelse, fanns i montern och vi fick en trevlig pratstund.


Steget var inte långt till Nils Malgrens monter. Förhörde mig lite om epoxyns farligheter och fick också en del andra tipps i epoxyarbetets ädla konst.

Hjertmans monter är ju ett måste, vare sig det är i Göteborg eller Stockholm. Det brukar ju va samma personal oavsett vilken stad mässan är i. De "goa gubbarna" från Göteborg. Handlade inget, men tjötade en del. Bl.a. med Göteborgsbutikens riggspecialist.

Min gamla Komma´s havnelods nån gång från början av 1990-talet hade sett sina bästa dagar. Den hängde knappt ihop och den blev inte bättra av att jag tappade den i vattnet en höst när jag skulle bära iland den. I Naut´s monter hade de den nyaste till salu. Tog på mig spenderbyxorna och köpte mig en ny.

Kände att det var dags för eftermiddagsfika. Trängdes vi försäljningsdisken med ett par killar. När jag satt mig vid ett bord kom de och frågade om de fick slå sig ned. Den ene kände min svåger efter att ha jobbat ihop med honom på en båt i Kungshamn. En mycket trevlig pratstund. Det visade sig även att de kände en av mina kompisar mycket väl och tyckte väldigt mycket om. Dessvärre fick jag meddela att han avlidit för nåt år sen i allt för tidig ålder.


Gjorde en sväng genom hallen där nere och gjorde en hastig kik igen på segelbåtarna. Hamnade därefter i Maringuidens monter och fick en trevlig pratstund, först med Lena och Suzanne och sen med den nygamle ägaren Dick.












Till slut känns det som att man fått nog av mässan och man kan dra sig hemåt. Trots allt så var jag ganska nöjd med min dag i Götet. Hade fått en del tipps som jag kan ha nytta av och två nya böcker.

På vägen hem började jag fundera på hur jag skall lägga upp spelet för att kunna gå på båtmässan Allt för sjön i Stockholm i början av Mars.

Har med avsikt (trot den som vill) väntat med att publicera detta inlägg. Jag ville ju ha med hur jag hämtade hem ekan som jag skulle vinna. Killen som sålde lotten skulle ringt redan för 14 dagar sen, men han har inte hört av sig ännu. Misstänker att jag kastat bort 20 kr helt i onödan. Lita aldrig på en försäljare och definitivt inte på båtmässan.

onsdag 8 februari 2012

Ny motor

Fixa till hydraldriften var ju ett måste. Dels pga att den tappat kraft de senaste åren och att det läckte ganska mycket hydralolja. Sen var ju frågan, gick det att få in en ny motor under durkarna i däckssalongen med en rak axel till propellern. Anders Olofsson, innehavaren av Olofssons Marinteknik http://www.marinetec.se/ var ganska säker på att det skulle gå. Han hade varit ner i Thallatha ett par gånger och mätt.

Det hade ju varit bra att slippa ifrån hydraldriften och renoveringen av den samma. Det drar ju snart iväg med pengar för renovering. Sen är det ju en gammal motor från 1979 som sitter i Thallatha, och den skulle egentligen behöva bytas. Med en ny motor skulle jag inte behöva tänka på den saken de åren jag har kvar att segla.











Började med att tömma tanken för dieselolja. 65 liter blev det i mina tre jeepdunkar och sju 5-liters plastdunkar.











Medan jag kapade av aluminiumvinkeljärnen  som durkarna vilade på och monterade ur tanken, städade seglarkompisen Erik Olsson ur akterruffen. Akteruffen har under de två senaste vintrarna blivit ett ställe dit jag slängt in all möjlig bråte. På bilden har Erik hittat kapellet till ratten.













Efter att ha demonterat hydralmotorn var det dags att kapat ner delar av skottet mellan det mittersta facket under däckssalongen där oljetanken stod och det aktersta facket där  hydralmotorn suttit. Nästa trevliga arbetsmoment var att sanera för hydralolja. Pumpade upp det som fanns på kölen. Avfettade och sköljde med vatten två gånger och pumpade upp i plastdunkar, som när de var fulla transporterades till soptippen. Tvättade med JES och varmt vatten två gånger. Efter att jag pumpat och torkat upp vattnet andra gången var det så ren det kunde bli. Satte ett oljefyllt element på kölen för att torka upp.

När jag kom ner till båten nästa dag hade Anders slipat av "kölsvinet" och målat över utrymmet med en ljusgrå topecoat. Han hade tillverkat förlängning av motorbädden av ett par kraftiga aluminiumplåtar medan topcoaten torkade.














Skruvade loss alla anslutningar och även den gamla motorn. Anders lyfte ur den med trucken och lyfte i den nya motorn som monterades på den förlängda motorbädden.












Den gamla propelleraxeltätningen byttes mot en av modernare snitt. Dock var den första Anders fick hem skadad, så bytet fick ske lite senare. Gott att slippa "hylsefede" och att dra några varv på fettpressen när man lagt till för dagen. Något som jag ofta har glömt. Vad den genomskinliga plastslangen har för funktion har jag inte koll på - jag får fråga. Den är kanske till för att lufta av hylsan!?












Min gamla fina propeller skulle ju absolut bytas ut. Anders påstod att den gick åt fel håll. Jag har då aldrig märkt att den gått åt fel håll. Nej - den verkliga anledningen var nog att den gamla inte var tillräckligt blank och fin. (här skulle jag infogat en smylies om jag bara kunnat)












Thallatha är ju besvärlig att lyfta med mobilkran och "ok" pga att masten sitter i sittbrunnen. Men med gaffeltrucken var det inga problem. Anders lyfte båten upp ur vattnet några gånger för att byta propeller, ny axeltätning och ett ny bordgenomföring för avgasröret.

Oljetanken skulle ju monteras på den gamla motorns plats. Den tog mer plats än motorn hade gjort och jag bestämde mig för att fälla ner den i den gamla motorbädden, som syns på bilden ovan till höger. Det var ett styvt jobb och jag hade nästan bara börjat när Anders hade kopplat in ny avgasledning med ny ljuddämpare, kylvatten, el och bränsleledningar  provisorisk till en reservdunk och det var dags att provköra.











Isen hade börjat lägga sig i Tobbakshålet, som syns på bilden som jag tog när jag kört tillbaka Anders efter provturen.  Vi bestämde att gå till Springet på provturen. Det hade varit 14 minusgrader på natten och hade vi legat kvar några dar hade vi kanske inte kommit ut.

Det är ju ganska grunt i den smala rännan och jag var lite rädd om spadrodret. Skulle man backa på med rodret om vi vände så kan det ju genererat en del jobb. Vi backade oss ut genom isen så långt att vi kunde vända, utan risk. Det kändes ganska skönt att se Tobakshålet försvinna akterut.

Motorn spann på fint och Anders kollade att allt  va som det skulle. Jag hade ju i princip kopplat bort allt elektriskt och bara kopplat in startbatteriet provisorsiskt, så det gick inte att vare sig få igång loggen eller plottern, men Thallatha gjorde säkert teoretisk maxfart. Så fort har hon inte gått för motor sen jag tog över henne.

Vi la till vid min ordinarie plats och kompisen Stefan, som jobbar för Anders, hade tagit min bil och kört för att hämta oss på Springet. Det är ju ungefär en halvmil att gå till Anders verkstad och det var inte speciellt lockande med tanke på att det var runt 10 minusgrader.

Det återstår lite arbete för Anders del. Nån reglagevire måste bytas. Jag har ju motorreglage både inne och ute och en växel som kopplar ihop de bägge reglagen. En av vajrarna var skadad och fungerade inte tillfredsställande. Sen får han hjälpa mig att svetsa på några nya fästen på oljetanken, så att jag kan sätta fast den ordentligt. Men det är ju ingen brådska och jag får ju se till att tanken hamnar i det läge som jag vill ha den.












Isen hade börjat lägga sig längst in i Springets småbåtshamn och jag tog mig med en viss möda in till den lånade vinterplatsen. Hans Olsson, som har platsen, har ju även den närmsta sjöboden och jag monterade ett uttag på utsidan boden som går över en egen elmätare. I princip har jag ju tillgång till så mycket ström som jag behöver. Vet hur mycket jag gör av med och kan betala Hans det strömmen kostar.

Det kändes ganska skönt att förtöja på vinterplatsen, annsluta elen och sätta på ett par elektriska element. Det skall ju bli kallt några dar. Skall täcka sittbrunnen som jag brukar. Har ju en del jobb i det gamla motorummet att göra, och då kan det va skönt att ha sittbrunnen täckt, så att man får ett extra rum och kan jobba lite skyddat och kanske behålla lite av värmen.

Skall sanera bort alla onödiga ledningar och andra saker. Tanken skall på plats och batterierna skall flyttas till det gamla motorummet för viktens skull. Thallata har blivit en aning framtung sen den gamla motorn lyftes ur och en mycket lättare monterades långt fram.

Sen visade det sig att motorn fick plats under durkarna enligt de mått som fanns. Dessvärre stack det upp en tempgivare och även "gasreglaget" över det måttet så jag måste göra en "mindre justering"av durkarna.