Efter frukost på Söndag kastade vi loss och stävade norrut på insidan Syd- och Nordlångön. Tilltänkta målet för denna dagsutflykt var nordviken på Tjurholmen, vilken är den nordligaste naturhamnen som SXK-väst har med i sin Hamn och farledsbeskrivning. Det blåste en del men större delen av färden gick i lä och hamnen på Tjurholmen borde också ligga i lä. Det gjorde den också men sjögången var så besvärande att vi avstod från att lägga till och vände och gick tillbaka till Alaska på Nordlångön.
Vi la till vid pontonbryggan och började besöket på ön med en promenad runt ön. Vi följde till att börja med den markerade vandringsleden som går runt den norra delen av ön. När vi var på öns västra sida tappade vi bort markeringen och kom in i ett litet skogsparti. Hittade kantareller. Inte så väldigt många men de räckte väl till en kvällsmacka.
Tog oss ner till en
sandstrand på västsidan och hittade en stig som bar söderut. Kom med ett visst besvär fram till husen som ligger i viken mitt på västra sidan av ön och fortsatte sen österut på en stig som gick in genom den sk Golden Gate och som leder in till själva Alaska.
Hilma Svedal, född 1870, var en fiskardotter från Syd-Hällsö utanför Strömstad. När hon var 26 år gammal, 1897 tog hon båten till Amerika. Fick ett arbete som hembiträde i New York. Efter 4 år gav hon sig av västerut, lockad av ryktena att det fanns guld i Klondike. Hon levde i vildmarken i 12 år. Hennes liv i den hårda guldgrävarmiljön blev rikt på äventyr och strapatser, men inte på guld. Inte förrän hon letat sig ända till norra Alaska kom de stora fynden.
Hilma träffade guldgrävaren John Svedal från Trondheim som hon gifte sig med. Tillsammans besökte de Sverige 1912 och 1928. John trivdes inte i Sverige utan återvände till USA.
I slutet på 1920-talet, 60 år gammal, återvände Hilma för gott till Sverige. Hon kom hem för att ta ut sin arvslott Nord-Långö. Där började Hilma bygga sitt livsverk Alaska med byggnadsverken i Kalifornien och Alaska som inspirationskälla. Med hjälp av stenar och snäckor som hon hämtade med sin eka på grannöarna, lät hon uppföra terrasser, tempel, torn och andra fantasifulla byggnationer. Långsamt växte det Alaska fram som vi kan se idag.
Hilma Svedal avled den 2 juli 1965 och ligger begravd på Skee kyrkogård.
Världshuset som fanns på området brann ner 1962. Sen dess har anläggningen vanvårdats under vissa perioder, tom med ägaren Naturvårdsverkets benägna bistånd, som slog sönder mycket av Hilmas livsverk. Glädjande nog började Arbetsförmedlingen i Strömstad och AMU-gruppen 1992 att restaurera Alaska på nytt.
När vi var på Alaska för mer än 20 är sen uppfördes en pjäs som berättade om Hilmas liv som vi bevistade.
Fr.o.m april 2006 är det en ny arrendator och man driver anläggningen helt i privat regi.
Fram på eftermiddagen var det dags för oss att börja färden mot Strömstad igen.
Vi la till vid pontonbryggan och började besöket på ön med en promenad runt ön. Vi följde till att börja med den markerade vandringsleden som går runt den norra delen av ön. När vi var på öns västra sida tappade vi bort markeringen och kom in i ett litet skogsparti. Hittade kantareller. Inte så väldigt många men de räckte väl till en kvällsmacka.Tog oss ner till en
sandstrand på västsidan och hittade en stig som bar söderut. Kom med ett visst besvär fram till husen som ligger i viken mitt på västra sidan av ön och fortsatte sen österut på en stig som gick in genom den sk Golden Gate och som leder in till själva Alaska.Hilma Svedal, född 1870, var en fiskardotter från Syd-Hällsö utanför Strömstad. När hon var 26 år gammal, 1897 tog hon båten till Amerika. Fick ett arbete som hembiträde i New York. Efter 4 år gav hon sig av västerut, lockad av ryktena att det fanns guld i Klondike. Hon levde i vildmarken i 12 år. Hennes liv i den hårda guldgrävarmiljön blev rikt på äventyr och strapatser, men inte på guld. Inte förrän hon letat sig ända till norra Alaska kom de stora fynden.
Hilma träffade guldgrävaren John Svedal från Trondheim som hon gifte sig med. Tillsammans besökte de Sverige 1912 och 1928. John trivdes inte i Sverige utan återvände till USA.
I slutet på 1920-talet, 60 år gammal, återvände Hilma för gott till Sverige. Hon kom hem för att ta ut sin arvslott Nord-Långö. Där började Hilma bygga sitt livsverk Alaska med byggnadsverken i Kalifornien och Alaska som inspirationskälla. Med hjälp av stenar och snäckor som hon hämtade med sin eka på grannöarna, lät hon uppföra terrasser, tempel, torn och andra fantasifulla byggnationer. Långsamt växte det Alaska fram som vi kan se idag.Hilma Svedal avled den 2 juli 1965 och ligger begravd på Skee kyrkogård.
Världshuset som fanns på området brann ner 1962. Sen dess har anläggningen vanvårdats under vissa perioder, tom med ägaren Naturvårdsverkets benägna bistånd, som slog sönder mycket av Hilmas livsverk. Glädjande nog började Arbetsförmedlingen i Strömstad och AMU-gruppen 1992 att restaurera Alaska på nytt.När vi var på Alaska för mer än 20 är sen uppfördes en pjäs som berättade om Hilmas liv som vi bevistade.
Fr.o.m april 2006 är det en ny arrendator och man driver anläggningen helt i privat regi.
Fram på eftermiddagen var det dags för oss att börja färden mot Strömstad igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar