12-timmars är en "pen" variant på 24-timmarssegling.
Man kan ju i princip segla själv, men reglerna säger att man måste vara minst två. Det gäller ju att lägga upp seglingen så att man seglar så långt som möjligt och är tillbaka på startpunkten innom 12 timmar.
http://www.24-timmars.nu/Om24timmars/Om24-timmars
"24-timmars", som ju denna typ av segling allmänt kallas, oavsett om seglingsperioden är 12, 24, 48, 72, 96 eller 120 timmar, är inga kappsegling i vanlig bemärkelse utan ett sätt att komma ut på havet under ordnade former. Det enda egentliga tävlingsmomentet är ju tävlingen mot en själv. Det finns dock en "maratonlista" och den längsta sammanlagda seglade distansen är 16 703,2 distansminuter som seglats av Urban Ahren som senast deltog år 2000. Den seglare som fortfarande är aktiv och som ligger bäst till har "bara" ca 4 500 distansminuter kvar innan han kommer ikapp. Själv har jag bara seglat ca 300 distansminuter under 24-timmarseglingar, så jag har en del kvar innan jag ligger på topp.
Hade inte ens provseglat min motorseglare Fjord 28 cs, så 12-timmars seglingen våren 2009 blev den första provseglingen. Båten har ju ett kosterskrov med trasigt underliv och ett norskt lystal på 1,01 och det är ju inte så oävet för en motorseglare på 28 fot. Jag fick också 1,01 som SXK-tal. Att ta ut Lysmätbrev är för min del inte aktuellt då några andra kappseglingar inte av intresse.
Tidigare har jag i regel startat i Lysekil. Då brukar jag försöka ta mig åt målet till med god tidsmarginal och sedan gå antingen till Gråbensskär vid inloppet till Nordströmmarna eller Islandsberg och tillbaka om det finns tid till det. Nån gång har jag starta vid Hunnebostrand, men där finns inga korta sträckor att segla vid ev tidig målgång. Om man kommer sent går det ju att räkna på vilket som ger mest distans. Att gå i mål lite tidigare eller ta ett distansavdrag, som man får om man kommer försent i mål. I närheten av den nya startpunkten nr 51 Fôttelycktan (Flåttarna i sjökortet) finns det en punkt strax NE Bohus Malmön "Bredungen" som man kan gå fram och tillbaka till om man har någon tid över.
Det var min seglarkompis Stefan Andersson från Smögen, engagerad i allmogebåtsföreningen Tôllar & Seiel och inbiten julleseglare som låg på SXK-väst om en startplats nära Kungshamn, för att man skulle kunna delta med bousjullarna i 12-timmars. Stefans önskemål var en ny startplats vid "Byttelocket" mellan Gravarne och Smögen. 24-timmarskommiten tycket iden var så bra att den lät det tidigare rundningsmärket nr 51 "fôttelyckta", som ligger styvt en halv distansminut från min båtplats, också bli ny startplats. Det är ju toppen för min del. Jag ser startplatsen från min båtplats. Från Lysekil har jag haft 10 distansminuter att gå både före och efter seglingen.
Vi var 4 gubbar, varav jag är yngst med mina 60+ och åldermannen Ingemar - nyss pensionerad sjökapten - som seglat på alla de sju haven och även på Mjörn (han var med mig som seglingsinstruktör på ett tonårsläger där för en evighet sen) Seglar själv en Maxi 77.
Erik - Smögare i förskingringen, vars far hade fraktskuta. Ägare till en Vindö 22.
Göran - en man med glatt humör - han är alltså till yrket busschaufför och ligger mer åt det motoriserade hållet. Hans största seglingsbedrift tidigare var, enl. honom själv, att han vid nåt tillfälle, seglat med mig i min gamla PoP 16. Då talar vi om tiden före höststormen 1969.
Som skeppare ombord blir det naturligtvis inga sötebödsdagar. Är det inte mat som skall backas ut är det kompasser som skall rengöras repareras och justeras och annat slit ock släp.
Humöret hos besättningen var det inget fel på och ingredienserna till dagens huvudmål blev uppätna in i minsta beståndsdel, fast de var väl tilltagna. Det fanns dock en hel del proviant kvar efter avslutad segling, så vi hade nog kunnat klara ett dygn eller två till, utan att svälta ihjäl.
Två båtar var anmälda enligt startlistan. Den ena båten var en Puzzel 36 som gav sig iväg med god fart trots den svaga vinden. Den andra var vi.
Puzzlan med inseglingsfyrarna till Brofjorden i bakgrunden.
Svag vind i starten och på avtagande. Vi färdades framåt i ett lugnt tempo. Det var inget som helst problem att studera alla de sälar och andra varelser som fanns i den omgivande området. Det tog nästan 5 timmar att segla 3,4 distansminuter. Under den tiden var vi nära att driva på grund vid Buröarna, men det gick klart. En bra stund senare drev vi in i det grundflak som ligger mellan Långön och Sunneskär och nuddade botten, men drev över.
Sen blev det lite bättre. Dessvärre kom vindvridningen som SMHI utlovat lite tidigare än beräknat, så det blev kryss mot en allt för stark sydgående ström i en allt för svag vind. Insåg så småningom, att vår reservplan B, att segla till rundningspunkten vid Mölskärs fyr var ouppnåelig. Ödslade bort mycket tid på att försöka kryssa oss dit och fick till slut ta till reservplan C och gå in i Sotekanalens mynning och runda den punkten för att 4 timmars seglande inte skulle va helt meningslösa. Sen gick det bra. Vi seglade halva dagens distans på tre timmar.
De två bohusjullarna som egentligen var anledningen till den nya startplatesen 51 Fåttarna, var dels sent anmälda och var därför inte med på startlistan och kom dessutom också sen till start. Vi hade ingen möjlighet att föreviga dom som vi tänkt, men fick så småningom se dem som små prickar, en vit - Kåre - och en brun - Stefan/Smoegen -. Vi hade även kontakt med Stefan vid ett par tillfällen via mobiltelefon. Stefans mobil upphörde dock att fungera efter halva dagen, då den hamnade på kölen i slagvattnet.
En första seglats är alltid en intressant upplevelse. De är ju lite av sanningens minut, där det ju i viss mån visar "hur många grisar man köpt i säcken". Jag kunde redan strax innan starten konstatera att rullfocksbeslaget inte ville ha den spänningen i förstaget som undertecknad ville. Trots att jag inte spänt så mycket som jag tycker att jag egentligen borde, tyckte rullfocksbeslaget inte detsamma och protesterade genom att va nästan omöjlig att vare sig rulla ut eller rulla in. Jag försökte vrida på rullen framme på fördäck och Erik la skotet runt skotvinschen och drog allt vad han förmådde. Med gemensamma krafter lyckades vi så småningom få ut hela Genuan. Sen var det minst lika besvärligt när vi skulle rulla in den.
Med nåt dygns distans börjar tanken utvecklas att CU-rullen med en viss modifiering kanske skulle duga till genakerrulle. Att segla med mer zagg i förstaget än nödvändigt tilltalar mig inte, med tanke på att båten ändå har mediokra seglingsegenskaper. Annars var det ganska ok trots ovanan med rattstyrning och att det är en båt med lång fenköl.
Vi mötte kanske inte ett skepp även om vi såg masterna på en tremastare över Glommen. Men väl Tôllar & Seiel`s Asta
Vi hann i alla fall i mål i tid men med en mycket blygsam tillryggalagd sträcka 14,2 distansminuter. Stefan och Kåre med sina jullar seglade 16,6 distansminuter och fick en justerad distans på 22,1 pga sitt låga LYS-tal, mot vårat 14,1.
När vi gick i mål stod sjökaptenen Ingemar vid rodret. Vi andra hade fullt upp med att ta ner seglen och göra klart ombord. Jag blev mycket överraskad över den perfekta tilläggning på båtplatsen som Ingemar gjorde. När båten var i rätt läge låg den stopp. Inget rusande med motorn som jag brukar få göra. Det var som en finlandsbåt när den lägger till. Det märktes nästan inte. Men Ingemar har väl lagt till många tusen gånger som befälhavare på passagerarfärjor.
Man kan ju i princip segla själv, men reglerna säger att man måste vara minst två. Det gäller ju att lägga upp seglingen så att man seglar så långt som möjligt och är tillbaka på startpunkten innom 12 timmar.
http://www.24-timmars.nu/Om24timmars/Om24-timmars
"24-timmars", som ju denna typ av segling allmänt kallas, oavsett om seglingsperioden är 12, 24, 48, 72, 96 eller 120 timmar, är inga kappsegling i vanlig bemärkelse utan ett sätt att komma ut på havet under ordnade former. Det enda egentliga tävlingsmomentet är ju tävlingen mot en själv. Det finns dock en "maratonlista" och den längsta sammanlagda seglade distansen är 16 703,2 distansminuter som seglats av Urban Ahren som senast deltog år 2000. Den seglare som fortfarande är aktiv och som ligger bäst till har "bara" ca 4 500 distansminuter kvar innan han kommer ikapp. Själv har jag bara seglat ca 300 distansminuter under 24-timmarseglingar, så jag har en del kvar innan jag ligger på topp.
Hade inte ens provseglat min motorseglare Fjord 28 cs, så 12-timmars seglingen våren 2009 blev den första provseglingen. Båten har ju ett kosterskrov med trasigt underliv och ett norskt lystal på 1,01 och det är ju inte så oävet för en motorseglare på 28 fot. Jag fick också 1,01 som SXK-tal. Att ta ut Lysmätbrev är för min del inte aktuellt då några andra kappseglingar inte av intresse.Tidigare har jag i regel startat i Lysekil. Då brukar jag försöka ta mig åt målet till med god tidsmarginal och sedan gå antingen till Gråbensskär vid inloppet till Nordströmmarna eller Islandsberg och tillbaka om det finns tid till det. Nån gång har jag starta vid Hunnebostrand, men där finns inga korta sträckor att segla vid ev tidig målgång. Om man kommer sent går det ju att räkna på vilket som ger mest distans. Att gå i mål lite tidigare eller ta ett distansavdrag, som man får om man kommer försent i mål. I närheten av den nya startpunkten nr 51 Fôttelycktan (Flåttarna i sjökortet) finns det en punkt strax NE Bohus Malmön "Bredungen" som man kan gå fram och tillbaka till om man har någon tid över.
Det var min seglarkompis Stefan Andersson från Smögen, engagerad i allmogebåtsföreningen Tôllar & Seiel och inbiten julleseglare som låg på SXK-väst om en startplats nära Kungshamn, för att man skulle kunna delta med bousjullarna i 12-timmars. Stefans önskemål var en ny startplats vid "Byttelocket" mellan Gravarne och Smögen. 24-timmarskommiten tycket iden var så bra att den lät det tidigare rundningsmärket nr 51 "fôttelyckta", som ligger styvt en halv distansminut från min båtplats, också bli ny startplats. Det är ju toppen för min del. Jag ser startplatsen från min båtplats. Från Lysekil har jag haft 10 distansminuter att gå både före och efter seglingen.
Vi var 4 gubbar, varav jag är yngst med mina 60+ och åldermannen Ingemar - nyss pensionerad sjökapten - som seglat på alla de sju haven och även på Mjörn (han var med mig som seglingsinstruktör på ett tonårsläger där för en evighet sen) Seglar själv en Maxi 77.
Erik - Smögare i förskingringen, vars far hade fraktskuta. Ägare till en Vindö 22.
Göran - en man med glatt humör - han är alltså till yrket busschaufför och ligger mer åt det motoriserade hållet. Hans största seglingsbedrift tidigare var, enl. honom själv, att han vid nåt tillfälle, seglat med mig i min gamla PoP 16. Då talar vi om tiden före höststormen 1969.
Som skeppare ombord blir det naturligtvis inga sötebödsdagar. Är det inte mat som skall backas ut är det kompasser som skall rengöras repareras och justeras och annat slit ock släp.
Humöret hos besättningen var det inget fel på och ingredienserna till dagens huvudmål blev uppätna in i minsta beståndsdel, fast de var väl tilltagna. Det fanns dock en hel del proviant kvar efter avslutad segling, så vi hade nog kunnat klara ett dygn eller två till, utan att svälta ihjäl.
Två båtar var anmälda enligt startlistan. Den ena båten var en Puzzel 36 som gav sig iväg med god fart trots den svaga vinden. Den andra var vi.Puzzlan med inseglingsfyrarna till Brofjorden i bakgrunden.
Svag vind i starten och på avtagande. Vi färdades framåt i ett lugnt tempo. Det var inget som helst problem att studera alla de sälar och andra varelser som fanns i den omgivande området. Det tog nästan 5 timmar att segla 3,4 distansminuter. Under den tiden var vi nära att driva på grund vid Buröarna, men det gick klart. En bra stund senare drev vi in i det grundflak som ligger mellan Långön och Sunneskär och nuddade botten, men drev över.Sen blev det lite bättre. Dessvärre kom vindvridningen som SMHI utlovat lite tidigare än beräknat, så det blev kryss mot en allt för stark sydgående ström i en allt för svag vind. Insåg så småningom, att vår reservplan B, att segla till rundningspunkten vid Mölskärs fyr var ouppnåelig. Ödslade bort mycket tid på att försöka kryssa oss dit och fick till slut ta till reservplan C och gå in i Sotekanalens mynning och runda den punkten för att 4 timmars seglande inte skulle va helt meningslösa. Sen gick det bra. Vi seglade halva dagens distans på tre timmar.
De två bohusjullarna som egentligen var anledningen till den nya startplatesen 51 Fåttarna, var dels sent anmälda och var därför inte med på startlistan och kom dessutom också sen till start. Vi hade ingen möjlighet att föreviga dom som vi tänkt, men fick så småningom se dem som små prickar, en vit - Kåre - och en brun - Stefan/Smoegen -. Vi hade även kontakt med Stefan vid ett par tillfällen via mobiltelefon. Stefans mobil upphörde dock att fungera efter halva dagen, då den hamnade på kölen i slagvattnet.
En första seglats är alltid en intressant upplevelse. De är ju lite av sanningens minut, där det ju i viss mån visar "hur många grisar man köpt i säcken". Jag kunde redan strax innan starten konstatera att rullfocksbeslaget inte ville ha den spänningen i förstaget som undertecknad ville. Trots att jag inte spänt så mycket som jag tycker att jag egentligen borde, tyckte rullfocksbeslaget inte detsamma och protesterade genom att va nästan omöjlig att vare sig rulla ut eller rulla in. Jag försökte vrida på rullen framme på fördäck och Erik la skotet runt skotvinschen och drog allt vad han förmådde. Med gemensamma krafter lyckades vi så småningom få ut hela Genuan. Sen var det minst lika besvärligt när vi skulle rulla in den.
Med nåt dygns distans börjar tanken utvecklas att CU-rullen med en viss modifiering kanske skulle duga till genakerrulle. Att segla med mer zagg i förstaget än nödvändigt tilltalar mig inte, med tanke på att båten ändå har mediokra seglingsegenskaper. Annars var det ganska ok trots ovanan med rattstyrning och att det är en båt med lång fenköl.
Vi mötte kanske inte ett skepp även om vi såg masterna på en tremastare över Glommen. Men väl Tôllar & Seiel`s Asta
Vi hann i alla fall i mål i tid men med en mycket blygsam tillryggalagd sträcka 14,2 distansminuter. Stefan och Kåre med sina jullar seglade 16,6 distansminuter och fick en justerad distans på 22,1 pga sitt låga LYS-tal, mot vårat 14,1.
När vi gick i mål stod sjökaptenen Ingemar vid rodret. Vi andra hade fullt upp med att ta ner seglen och göra klart ombord. Jag blev mycket överraskad över den perfekta tilläggning på båtplatsen som Ingemar gjorde. När båten var i rätt läge låg den stopp. Inget rusande med motorn som jag brukar få göra. Det var som en finlandsbåt när den lägger till. Det märktes nästan inte. Men Ingemar har väl lagt till många tusen gånger som befälhavare på passagerarfärjor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar