torsdag 8 april 2010

Mast & riggtrim hos SXK


Det kom ett mail från Kryssarklubbens Västkustkrets som i stort sett löd.
    
"Hej alla!

På onsdag i nästa vecka den 7 april har vi en kafékväll här i Långedrag kl 18,30-21,00 med tema "Mast och rigg inför sjösättningen". Det är Jonas Selsvik från Seldén Mast som ger goda råd och tips i detta ämne. Under kvällen får vi viktig information, umgås och fikar!

Varmt välkomna!

Klubbmästeriet
Svenska Kryssarklubben
Västkustkretsen"


Jag hade ett besök i Göteborg
i stort sett inplanerat, samma vecka. Dock var dag och tid inte bestämt. Vilken dag det blev berodde på när vissa saker kom, som jag skulle hämta tillsammans med en annan person. På Tisdag förmiddag kom ett SMS att det hade kommit och var klart att hämta.

Ringde kryssarklubbens kansli i Göteborg och skulle anmäla mig. 


Dessvärre - träffen var fullbokad. Man tog i alla fall namn och telefonnummer - utifall att. Gjorde upp  att jag ändå skulle åka till Göteborg på Onsdagen som jag egentligen tänkt och hoppats på från början. Frampå Tisdagseftermiddagen ringde man från Kryssarklubben. Man hade skaffat en större lokal och jag var välkommen.

Efter att ha klarat av mitt egentliga uppdrag i Göteborg och dessutom hunnit hälsa på min gamla mor åkte jag mot Långedrag i mycket god tid. Det är inte många gånger jag varit där och jag minns med en viss besvikelse den gången i slutet på 1990-talet när jag skulle åka till Styrsö för att titta på ett avstannat stålbåtsprojekt. Jag hade på dagen varit på "mitt" företags Kungsbackakontor av nån anledning. På vägen hem hade jag räknat med att jag skulle åka ut till Saltholmen, ta båten till Styrsö, kolla på stålskrovet och ändå hinna hem till Kungshamn i rimlig tid. När jag kom ner till Saltholmen fanns det inte en enda parkeringsplats att uppbringa. och hann därför inte med båten. Jag fick aldrig tillfälle att kolla på stålskrovet - och tur var kanske det!?


Nu körde jag inte fel en enda gång, på vägen ut till Tallatagatan som är kryssarklubbens adress. Parkeringsplatsen vid kryssarklubbens kansli var inte den vid Saltholmen som jag av misstag hade trott, utan låg mycket närmare stan och det fanns ett oändligt stort antal lediga parkeringsplatser. Jag var där i väldigt god tid. Tog en promenad runt i småbåtshamnen. Den var ganska tom, förutom piren längst ut där de stora båtarna låg - vinterliggare? 

 










Däremot var det full aktivitet på ett antal jolleseglare.


En vy över Göteborgs hamninlopp och en bild på det hus där SXK västkustkretsens kansli finns sen i Maj 2007.












 Man säger lite vanvördigt "Svarta Gaveln". Det är väl en travestering på "Vita gaveln", den byggnad på Nya varvet där kansliet tidigare var inrymt. Byggnaden ”Vita Gaveln” uppfördes 1754 som inventariekammare och har därefter främst nyttjats som förråd, förutom under perioden 1897–1900 då där fanns en konservindustri. 

Det är inte sant att inventeriekammaren ”Vita gaveln”  skulle ha nyttjats som kvinnofängelse, vilket ett envist rykte påstår. Fr.o.m. 1895 blev Nya Varvet ett central­fängelse för män. För kvinnliga fångar fanns f.d. Kronospinnhuset, senare kallat arbets- och straffängelset för kvinnor, som 1895–1909 var centralfängelse för kvinnorna på Stampen.. Central­fängelset på Nya Varvet lades ner 1907, då Härlandaanstalten togs i bruk i maj. Källa; "Nya Varvet - en nordisk mötesplats med gamla anor" av Christer Johansson, arkivarie och historiker

Norr om "Svarta gaveln" har Sjösportskolan sina båtar. Lägst ut  låg en segelbåt, en Farr 65 "Celeste", Det är nog en häftig båt att segla med. 2005-06 följde hon Volvo ocean race som  Volvos PR båt.

Jag var naturligtvis på plats som första man. Efter hand droppade de övriga deltagarna in. Samlingen började med kaffe och smörgås i foajén. Hur många som kom på samlingen vet jag inte, men om jag gissar på 75 så tror jag inte att jag ljuger allt för mycket. De flesta var medelåders män, men även en handfull kvinnor kom på träffen.

Jonas Selsvik från Seldén Mast hade med sig en kollega. Mitt minne är  mycket bra men oerhört kort, så vad han hette kommer jag inte ihåg. Man presenterade naturligtvis företaget men tyngpunkten lades på just mast och riggtrim. 

Seldén har en utmärkt liten skrift "Råd och tipps för riggning och intrimning av din Seldenmast". Jag har haft ett antal ex genom åren och den blir allt mer genomarbetad. Idag är det en liten bok, som brukar va lätt att få tag på. tex på Hjermans på Sisjö industriområde och kanske även på andra båttilbehörsaffärer. Den finns ju även på hemsidan under länken ovan, men boken är inte dum att ha med sig ombord, åtminstone tills man riggat ett antal gånger. Boken följer med varje ny mast som levereras, men som man mycket noga påpekade - principerna gäller för alla master oavsett fabrikat.


Det finns anvisningar om en rad olika masttyper och Jonas gick noga igenom anvisningarna för "Partialrigg med svepta spridare med masten på däcket". Partialrigg är ju när förstaget sitter en bit ner på masten. Den riggen ger ju en mer trimmbar mast. Att toppvantens inspänning på en sån rigg skall va 20% av wirens brottshållfasthet visste jag inte om.


Själv har jag bara haft Mastheadriggar och där är ju rekomendationerna att toppvanten skall spännas med 15% av brotthållfastheten och förstaget med 20% och tillfälligt upp till 40% av brotthålfastheten. Jag har för ca 15 år sen varit på en liknade samling, även det i kryssarklubbens regi, och budskapet har inte ändrats nämnvärt sen dess. Den gången var vi i Seldén Mast´s lokaler som inte ligger så långt från Långedrag. 

Det är mycket viktigt för hållfasthet och livslängd  och kanske först och främst för seglingsegenskaperna att riggen är  ordentligt ansat. Många seglar omkring med alldeles för löst ansatta riggar och det sliter mycket på riggen. Dessutom - ju sämre seglingsegenskaper båten har, ju viktigare är det ju att riggen är rätt trimmad. Har man masten stående på däck, ställer ju en rätt ansatt mast krav på en riktig maststöttning så att man inte trycker ner däcket allt för mycket. Är det för dålig maststöttning under däck, får man förstärka. Det går alltid att hitta lösningar.

För mätning av riggspänningen rekommenderades, som alltid, tumstocksmetoden. Många av de närvarande, liksom jag, använder den metoden. Den finns beskriven i "Råd och tipps" på sidan 29.  

I korthet går det till så här;


2 meters tunstock gärna två stycken.
Tape.
Skjutmått.


När masten står som den skall i längs och sidled och vant och stag har skruvats åt för hand, ställer du en tvåmeters tumstock på det ena toppvantets ändstycke. Tumstocken tejpas fast i överkanten. Jag brukar  lägga en tape runt vantet en meter upp, vända på tejprullen  och lägga ett varv med den klisterfria sidan mot tumstocken så att den inte fastnar. Tejpar man bara fast tumstocken i överkant är det lite svårt att få den att hänga kvar. Sen spänner jag toppvanten växelvis, lika många varv på vart vant, tills avståndet mellan ändstycket och tumstocken blir 3 mm. Då är toppvantet spänt till 15% av sin brotthålfasthet, vilket gäller för Mastheadriggar. 1 mm motsvarar 5% på 19-trådig vajer, oavsett tjocklek.

När det gäller förstaget, som skall spännas 20% av sin brotthållfasthet, är det ju lite svårare om man har rulle med förstagprofil, viket de flesta har idag. Då får man mäta på akterstaget. Jag brukar låta tumstocken på toppvantet sitta kvar tills jag är helt klar och sätta en annan tumstock på akterstaget på liknande sätt. Eftersom vinkeln på förstag och akterstag är olika räcker det att spänna 15% av brotthålfastheten i akterstaget på normala båtar. Vid vissa tillfällen tex på kryss, vill man ha förstaget ännu hårdare spänt - upp till 40% av brotthållfastheten. Den högre spänningen fixar man med en akterstagssträckare.


Ett tipps från killarna på Seldéns var att skaffa sig ett digitalt sjutmått. Låta tumstocken sluta några mm ovanför ändstycket, mäta avståndet och nollställa sjutmåttet. Kollade på Biltema och det hade ett sånt skjutmått. Ett sån skall jag nog skaffa mig.


Det finns ju riggspänningsmätare. Killarna från Seldén´s rekomenderade att man först trimmar riggen med "tumstocksmetoden" och sedan mäter med riggspänningsmätaren och noterar/markerar inställningen. Då har man ju möjlighet att kontrollmäta efterhand. Med tumstocksmetoden måste man börja från slak rigg



Anledningen till att jag var intresserad att åka på denna samlingen var att jag har en annan båt idag och med en mycket udda rigg. Jag har många tankar om hur jag skall anpassa riggen så att den blir så bara som möjligt för mina önskemål och behov. Fick möjlighet att diskutera mina tankar med Jonas och han hade ingen avvikande uppfattning om det som jag kommit fram till genom mycket funderande och efter tipps från andra kunniga inom området.  

Vissa delar har jag ju börjat på som tex kutterstaget som jag ju ser som en fördel, men som också skapar andra problem.  Ett av bekymmren blir naturligtvis att hitta den rätta riggspänningen. Hur jag i detalj skall förändra riggen på Thallatha återkommer jag till längre fram.

Med en sån samling kunniga seglare kommer det upp många frågeställningar och vinklingar som man själv kanske inte tänkt på. Därför är en sån träff av oerhört stort värde.


En fråga var varför vantskruvar ibland skär. Enligt killarna på Seldéns beror det på att de är smutsiga och inte smörjda. En av killarna tog hem sina vantskruvar varje höst och gjorde ren dem i fotogen med en tandborste, varefter han smorde in dem. Det finns ju speciell vantskruvsolja. Sen finns det ju vantskruvar med hus av brons som minskar risken att det skall skära. Prisskillnaden är inte så himmelsskriande stor mot vanliga rostfria.


En produkt som man slog ett litet slag för var "Seldén Code X". Ett rullsystem för gennaker, Code Zero och stagsegel. Med Thallatha fick jag en lättvindsgenua i spinnakerduk, med vajer i förliket och pisolhakar. Jag har tagit bort pistolhakarna och hissar den flygande. Ett fantastiskt segel när det inte blåser så mycket. Funderar på att eventuellt bygga om min CU-rulle, som skurit ihop, till nåt liknande "Seldén Code X". Det är nog inget som blir klart till denna sommaren, men fick i alla fall lite tipps inför eventuella ombyggnaden.


Det kommer ju upp många frågor på en sån här träff och allt går ju inte att redovisa i detalj. Som man brukar säga - det får höras när det sägs. För mig var det i varje fall en lyckad dag, trotts att den blev lång. Åkte från Kungshamn 07.30 och var hemma igen 23.30. 


Kryssarklubbens Västkustkrets har ju många sådana arrangemang, speciellt på vinterhalvåret, både på kvällar och på dagtid. Är ganska säker på att det förekommer liknande arrangemang i olika ämnen över hela Sverige. De som bor i och i närheten av storstäderna har det ju bra förspänt på så sätt, att arrangemangen är många och i många olika ämnen. Vi som bor längre bort kan ju satsa på nån enstaka samling som man verkligen är intresserad av.

1 kommentar:

  1. Hej Tommy
    Fin artikel om träffen. Varför inte skicka in den till Västpricken, det vore roligt om fler medlemmar skrev där, det blir lätt att bara funktionärerna skriver. Manusstopp för nästa Västprick är den 11 juni.
    Hälsningar Ove

    SvaraRadera