Santa Maria låg i sjön hela vintern, medan jag, med viss möda, installerade en annan gammal MD2. Tog upp med masten på, påvalborgsmässoaftons morgon och sjösatte 2 Maj. Tre intensiva dar på land med polering och vaxning av skrovet och bottenmålning. Fick hjälp av gatubelysningskillen med skylift och bytte kuttertaget och återmodulerade rullfocksbeslaget.
Hade för avsikt att segla Den av kryssarklubben arrangerade 12- och 24-timmarseglingarna på våren. 12-timmars startade Lördagen den 24/5 kl 08.00. Min tilltänkta gast, som jag planerat seglingen med sen ett halvår tillbaka hade "missat" att det var just den dagen ooch lovat bort sig på annat. Slängde in en blänkare på Maringuiden och fick ett svar. En kille från Göteborg som inte kunde segla, men gärna ville prova på. Han kom med bussen till Lysekil på Fredag kväll. Vi fick en perfekt segling i härligt väder.
Vi seglade med start i Lysekil till Måseskär, Hållö, förbi min hemmahamn, Lysekil, till Nordströmmarnas utlopp i Gullmarn och tillbaka till målet i Lysekil. Avverkade 41,2 distansminuter som omräknat till LYS 1,0 ger 45,3 distansminuter. Min gast hade känsla för att styra och styrde i stort sett perfekt sörre delen av seglingen.
Nästa helg, Fredagen den 30/5 kl. 18.00 startade vi årets 24-timmars, även denna gång från Lysekil. Besättningen var förutom mig själv, Stefan andersson och Ingemar Olaisson. Vi fick en härlig seglats. Jag har aldrig seglat spinnaker tidigare, men hade utrustningen klar att användas. I de svaga vind som rådde och med plattläns provade vi att hissa spinnakern vid Islansberg, alltså söderut. När vi kom till Måseskär hade vinden vridit så mycket att vi fick ta ner spinnakern och gick mot Hätteberget som vi rundade. Gjorde ett slag upp mot Marstrand. Sen blev det spinnakersegling till Måseskär, där spinakern bärgades och vi sträckte upp till Hållö.
När vi rundat vid Hållö dog vinden totalt. Med den farten vi gjorde skulle vi inte va i Lysekil den dan. De andra gav upp och ville nog egentligen starta motorn och gå hem. Vi var ju nära. Men skepparn är envis och det är hans ord som gäller ombord. Vi hade ånyo fått plattläns och jag beordrade besättningen att hissa spinnakern innan de törnade in, vilket de också gjorde. Sakta ökade farten efterhand och vi länsade undan med spinnakern österut. Vi gick i mål med 12 minuter till godo. En härlig segling med en steglad distans på 67 distansminuter. Storfidran har ju ett LYS-tal på 0.91 så omräknad distans blev 73,6.
Min fru och jag hade svårt att få nån gemensam semester detta året, så jag planerade 4 veckors segelsemester med början vecka 33. Min far fyllde 88 år den 16 Augusti så jag började med att segla mot Göteborg. Gick till Lysekil sent en kväll. Nästa dag var det ett strålande väder. Efter en promenad runt Lysekil och till Stånge Huvud, dit jag aldrig varit landvägen.
Efter middag kastade jag loss, hissade seglen och seglade bidevind med lite slack i skoten mot Gullholmen. Det var massvis med båtar som gick åt bägge hållen. Båtarna har dessutom blivit mycket större. Blev omseglad av en Bavaria 38 som ropade på mig. Det var Bertil Olsson, som tidigare hade grävmaskin och jobbade i huvudsak för Sotenäs kommun och även ibland för oss på elverket. Att han hade blivit seglare hade jag ingen aning om.
När jag passerat Islandsberg, tyckte jag att det var så mycket båt att det inte var roligt att segla den trånga innerleden, utan skotade hem och gick dikt bidévind på utsidan. Att det låg en kulingvarning visste jag och i höjd med Måseskär kom den. Jag revade efterhand och till slut seglade jag enbart med revad stor. När jag skulle gå in mellan Pater Noster och hätteberget hade det också blivit en saftig sjögång. Jag vågade inte gå in på plattlänsen med storseglet, utan tog ned och beslog det, rullade ut en liten flik av genuan och surfade in med god fart. Gummibåten som jag alltid har på släp slog runt tre gånger. Jag väntade länge på att den skulle slå runt en fjärde gång. Dvs komma på rätt köl, men det gjorde den inte. När jag kom lite längre in fick jag dra den till mig och vända den rätt.
Det var härligt att komma in i Åstols hamn. dagen efter blåste det fortfarande saftigt och jag valde att ligga kvar. dagen därpå hade det mojnat betydligt och jag kryssade mig österut för att gå in öster om Instön och gick som offtast in mellan Porsholmen och Långe udde. När jag var mitt för gamla färgeläget på Instön dog vinden totalt och det började regna. Gick in och la mig vid färjeläget. Efterhand började det blåsa kraftigt igen och en kraftig nordgående ström tilltog allt mer. Jag låg tvärs ström och sjö, visserligen i lä med skrovsidan ovan vattnet och överbyggnaden i lä för kajen. men strömmen hade stor inverkan på undervattenskrovvet och vinden på mast och rigg. Jag fördubblade förtöjningarna. Åtta ändar på fyra pollare. Pollarna har en kraftig bricka 50x 200x10 mm. jag låg ändå hela natten och var orolig för att det inte skulle hålla. I förpiken kunde jag se och känna på pollaren och brickan på insidan och det rörde sig betänkligt. Senare skulle jag upptäcka att sargen, där den aktre pollaren sitter, hade spruckit i framkant på bricka. Det är allt för tunt laminat där och jag måste nog förstärka med en betydligt större plåt.
jag låg kvar ytterligare en dag och väntade på att vinden skulle avta. Varefter jag seglade till Björlanda kile. Jag behövde nya batteri i en av batteribankarna. Kapaciteten hde gått ner så enormt. Sen var det lite fix i masttoppen som jag behövde göra. Det finns ju ingen klättringsbar mastkran i norra Bohuslän vad jag vet. Kopplade loss batterierna och bar dem till Miljöstationen. Gick sedan till båttillbehörsaffären och köpte tre nya 75 Ah marinbatteri. Passade på att göra en liten omflyttning av batterierna som jag tänkt på länge.
I samband med detta fick jag se vad som var problemet med den dåliga batterikapasiteten. När jag skulle göra ett litet plastjobb under batterierna vintern 2006 hade jag tagit bort de två batteriena som stod ivägen. För att inte ha spänning på kabeln som kom från det första batteriet i gruppen kopplade jag bort den i bägge ändar. När jag satte tillbaka kabeln gjorde jag bara det i den ena änden. Jag hade bara kört och laddat ett batteri de två senaste åren. Inte konstigt att det var dålig kapacitet. Jag orkade inte kolla de batteri jag burit till Miljöstationen. De hade nog sett sina bästa dagar i alla fall.
På Lördag eftermiddag kom min fru och vi åkte och gratulerade min far. Söndagen ägnade vi åt sightseeing i Göteborg, varefter min fru åkte hem. Självseglade jag till Hyppeln, en ö som jag varit på en gång tidigare. Det besöket blev, om inte katastrof, så nästan. Jag fick en allergichock av Voltaren. En värktablett som jag ätit tusentals av tidigare. Denna gången gick det bättre. Dock uptäckte jag att en sak jag köpt i Björlanda inte passade, så jag seglade tillbaka nästa dag och fick rätt dimension.
Vände kursen norröver igen och gick till Marstrand. Det var mycket länge sen jag var där. Jag brukar säga att jag är "folkskygg". Det är jag kanske inte men tycker inte speciellt mycket om att tränga ihop med en massa andra. Nu var det lungt i Marstrand och jag anslog en dag åt att promenera runt ön och titta på Carlstens fästning.
Nästa anhalt blev Skärhamn. Jag gick som vanligt genom Jungrfuhålet. Att gå genom lilla Jungfruhålet har jag aldrig provat. Nästa dag var det fortfarande nordlig vind fast ganska svag. Jag fick för mig att prova segla genom lilla Jungfruhålet och ställde min kosa söderut. Det var inga som helst svårigheter att segla igenom när man kolla de beskrivningar som finns. Sen styrde jag ut på havet och seglade hem till Kungshamn.
Jag hade fått ett samtal från en av mina arbetskompisar. Jag har läst av elmätare de senaste åren och då arbetsuppgifterna hemomkring började ta slut pga att det monterades mätare för automatisk avläsning. Jag hade fått en pärm med avläsningar från Grebbestad och norröver. Han behövde lite arbete att fylla ut tiden med och undrade om jag hade något kvar. Stämde träff på Tanum Strand måndag morgon.
Helgen skulle bli fin, så vi körde en av våra bilar till Tanumstrand på Fredag kväll. Lördag morgon seglade jag och min fru norrut och tog natthamn på Trinisla. Nästa morgon bar det vidare till Tanum strand. Tidigt Måndag morgon kom Bengt och hämtade avläsningspärmen. Min fru och jag åkte till bl.a Grebbestad innan hon åkte hem. Det hade varit mycket fint väder på helgerna, men skitväder på veckorna. Rapporten för tisdag och efterföljande dar såg inte lovande ut. Tistag morgon blåste det småspik, såg inte fram emot ännu en seglingsvecka med kulingvindar. Jag ringde till Bengt och han faxade ner avläsningslistorna för Havstensund.
Kastade loss och kryssade för bara genuan till pinnön. Sen kunde jag sträcka upp mot tjurpannan. Såg att det kom ett par större båtar akterifrån. När jag var vid Klätten började jag funder på varför de inte kom ikapp mig. När jag tittade akteröver fick jag se att de hade vänt. De tyckte väl att seglatsen förbi tjurpannan var i häftigaste laget. Seglar man för sitt nöjes skull kan man ju välja. Om man som jag seglade å tjänstens vägnar, får man ju inte bry sig om lite dåligt väder.
Att jobba några dar och spara semesterdagar var helt rätt. Det blåste nåt in i bänken och det var ganska oroligt att ligga vid pontonbryggan utanför GBM. På Torsdagseftermiddagen hade jag läst av allt som va inom rimligt gångavstånd. Dessutom skulle det bli skapligt väder över helgen, så jag stämde träff med frugan i Hunnebostrand och seglade dit på Fredagen. På Lördag gick vi till Tryggöskär, och lade oss på det lilla skäret söder om.
Jag köpte en Fjord 28 cs i Munkedal och i köpet ingick det ett permanent båthus i Munkedals båtklubb. Sista färden för året med Santa Maria var de 25 distansminutrarna från Kungshamn och längst in i Gullmarn, Salltkällefjorden. Där bytte jag båt och gick de 25 distansminutrarna hem igen med "Fjorden". Ett drygt dagsarbete.
Hade för avsikt att segla Den av kryssarklubben arrangerade 12- och 24-timmarseglingarna på våren. 12-timmars startade Lördagen den 24/5 kl 08.00. Min tilltänkta gast, som jag planerat seglingen med sen ett halvår tillbaka hade "missat" att det var just den dagen ooch lovat bort sig på annat. Slängde in en blänkare på Maringuiden och fick ett svar. En kille från Göteborg som inte kunde segla, men gärna ville prova på. Han kom med bussen till Lysekil på Fredag kväll. Vi fick en perfekt segling i härligt väder.
Vi seglade med start i Lysekil till Måseskär, Hållö, förbi min hemmahamn, Lysekil, till Nordströmmarnas utlopp i Gullmarn och tillbaka till målet i Lysekil. Avverkade 41,2 distansminuter som omräknat till LYS 1,0 ger 45,3 distansminuter. Min gast hade känsla för att styra och styrde i stort sett perfekt sörre delen av seglingen.
Nästa helg, Fredagen den 30/5 kl. 18.00 startade vi årets 24-timmars, även denna gång från Lysekil. Besättningen var förutom mig själv, Stefan andersson och Ingemar Olaisson. Vi fick en härlig seglats. Jag har aldrig seglat spinnaker tidigare, men hade utrustningen klar att användas. I de svaga vind som rådde och med plattläns provade vi att hissa spinnakern vid Islansberg, alltså söderut. När vi kom till Måseskär hade vinden vridit så mycket att vi fick ta ner spinnakern och gick mot Hätteberget som vi rundade. Gjorde ett slag upp mot Marstrand. Sen blev det spinnakersegling till Måseskär, där spinakern bärgades och vi sträckte upp till Hållö.
När vi rundat vid Hållö dog vinden totalt. Med den farten vi gjorde skulle vi inte va i Lysekil den dan. De andra gav upp och ville nog egentligen starta motorn och gå hem. Vi var ju nära. Men skepparn är envis och det är hans ord som gäller ombord. Vi hade ånyo fått plattläns och jag beordrade besättningen att hissa spinnakern innan de törnade in, vilket de också gjorde. Sakta ökade farten efterhand och vi länsade undan med spinnakern österut. Vi gick i mål med 12 minuter till godo. En härlig segling med en steglad distans på 67 distansminuter. Storfidran har ju ett LYS-tal på 0.91 så omräknad distans blev 73,6.
Min fru och jag hade svårt att få nån gemensam semester detta året, så jag planerade 4 veckors segelsemester med början vecka 33. Min far fyllde 88 år den 16 Augusti så jag började med att segla mot Göteborg. Gick till Lysekil sent en kväll. Nästa dag var det ett strålande väder. Efter en promenad runt Lysekil och till Stånge Huvud, dit jag aldrig varit landvägen.
Efter middag kastade jag loss, hissade seglen och seglade bidevind med lite slack i skoten mot Gullholmen. Det var massvis med båtar som gick åt bägge hållen. Båtarna har dessutom blivit mycket större. Blev omseglad av en Bavaria 38 som ropade på mig. Det var Bertil Olsson, som tidigare hade grävmaskin och jobbade i huvudsak för Sotenäs kommun och även ibland för oss på elverket. Att han hade blivit seglare hade jag ingen aning om.
När jag passerat Islandsberg, tyckte jag att det var så mycket båt att det inte var roligt att segla den trånga innerleden, utan skotade hem och gick dikt bidévind på utsidan. Att det låg en kulingvarning visste jag och i höjd med Måseskär kom den. Jag revade efterhand och till slut seglade jag enbart med revad stor. När jag skulle gå in mellan Pater Noster och hätteberget hade det också blivit en saftig sjögång. Jag vågade inte gå in på plattlänsen med storseglet, utan tog ned och beslog det, rullade ut en liten flik av genuan och surfade in med god fart. Gummibåten som jag alltid har på släp slog runt tre gånger. Jag väntade länge på att den skulle slå runt en fjärde gång. Dvs komma på rätt köl, men det gjorde den inte. När jag kom lite längre in fick jag dra den till mig och vända den rätt.
Det var härligt att komma in i Åstols hamn. dagen efter blåste det fortfarande saftigt och jag valde att ligga kvar. dagen därpå hade det mojnat betydligt och jag kryssade mig österut för att gå in öster om Instön och gick som offtast in mellan Porsholmen och Långe udde. När jag var mitt för gamla färgeläget på Instön dog vinden totalt och det började regna. Gick in och la mig vid färjeläget. Efterhand började det blåsa kraftigt igen och en kraftig nordgående ström tilltog allt mer. Jag låg tvärs ström och sjö, visserligen i lä med skrovsidan ovan vattnet och överbyggnaden i lä för kajen. men strömmen hade stor inverkan på undervattenskrovvet och vinden på mast och rigg. Jag fördubblade förtöjningarna. Åtta ändar på fyra pollare. Pollarna har en kraftig bricka 50x 200x10 mm. jag låg ändå hela natten och var orolig för att det inte skulle hålla. I förpiken kunde jag se och känna på pollaren och brickan på insidan och det rörde sig betänkligt. Senare skulle jag upptäcka att sargen, där den aktre pollaren sitter, hade spruckit i framkant på bricka. Det är allt för tunt laminat där och jag måste nog förstärka med en betydligt större plåt.
jag låg kvar ytterligare en dag och väntade på att vinden skulle avta. Varefter jag seglade till Björlanda kile. Jag behövde nya batteri i en av batteribankarna. Kapaciteten hde gått ner så enormt. Sen var det lite fix i masttoppen som jag behövde göra. Det finns ju ingen klättringsbar mastkran i norra Bohuslän vad jag vet. Kopplade loss batterierna och bar dem till Miljöstationen. Gick sedan till båttillbehörsaffären och köpte tre nya 75 Ah marinbatteri. Passade på att göra en liten omflyttning av batterierna som jag tänkt på länge.
I samband med detta fick jag se vad som var problemet med den dåliga batterikapasiteten. När jag skulle göra ett litet plastjobb under batterierna vintern 2006 hade jag tagit bort de två batteriena som stod ivägen. För att inte ha spänning på kabeln som kom från det första batteriet i gruppen kopplade jag bort den i bägge ändar. När jag satte tillbaka kabeln gjorde jag bara det i den ena änden. Jag hade bara kört och laddat ett batteri de två senaste åren. Inte konstigt att det var dålig kapacitet. Jag orkade inte kolla de batteri jag burit till Miljöstationen. De hade nog sett sina bästa dagar i alla fall.
På Lördag eftermiddag kom min fru och vi åkte och gratulerade min far. Söndagen ägnade vi åt sightseeing i Göteborg, varefter min fru åkte hem. Självseglade jag till Hyppeln, en ö som jag varit på en gång tidigare. Det besöket blev, om inte katastrof, så nästan. Jag fick en allergichock av Voltaren. En värktablett som jag ätit tusentals av tidigare. Denna gången gick det bättre. Dock uptäckte jag att en sak jag köpt i Björlanda inte passade, så jag seglade tillbaka nästa dag och fick rätt dimension.
Vände kursen norröver igen och gick till Marstrand. Det var mycket länge sen jag var där. Jag brukar säga att jag är "folkskygg". Det är jag kanske inte men tycker inte speciellt mycket om att tränga ihop med en massa andra. Nu var det lungt i Marstrand och jag anslog en dag åt att promenera runt ön och titta på Carlstens fästning.
Nästa anhalt blev Skärhamn. Jag gick som vanligt genom Jungrfuhålet. Att gå genom lilla Jungfruhålet har jag aldrig provat. Nästa dag var det fortfarande nordlig vind fast ganska svag. Jag fick för mig att prova segla genom lilla Jungfruhålet och ställde min kosa söderut. Det var inga som helst svårigheter att segla igenom när man kolla de beskrivningar som finns. Sen styrde jag ut på havet och seglade hem till Kungshamn.
Jag hade fått ett samtal från en av mina arbetskompisar. Jag har läst av elmätare de senaste åren och då arbetsuppgifterna hemomkring började ta slut pga att det monterades mätare för automatisk avläsning. Jag hade fått en pärm med avläsningar från Grebbestad och norröver. Han behövde lite arbete att fylla ut tiden med och undrade om jag hade något kvar. Stämde träff på Tanum Strand måndag morgon.
Helgen skulle bli fin, så vi körde en av våra bilar till Tanumstrand på Fredag kväll. Lördag morgon seglade jag och min fru norrut och tog natthamn på Trinisla. Nästa morgon bar det vidare till Tanum strand. Tidigt Måndag morgon kom Bengt och hämtade avläsningspärmen. Min fru och jag åkte till bl.a Grebbestad innan hon åkte hem. Det hade varit mycket fint väder på helgerna, men skitväder på veckorna. Rapporten för tisdag och efterföljande dar såg inte lovande ut. Tistag morgon blåste det småspik, såg inte fram emot ännu en seglingsvecka med kulingvindar. Jag ringde till Bengt och han faxade ner avläsningslistorna för Havstensund.
Kastade loss och kryssade för bara genuan till pinnön. Sen kunde jag sträcka upp mot tjurpannan. Såg att det kom ett par större båtar akterifrån. När jag var vid Klätten började jag funder på varför de inte kom ikapp mig. När jag tittade akteröver fick jag se att de hade vänt. De tyckte väl att seglatsen förbi tjurpannan var i häftigaste laget. Seglar man för sitt nöjes skull kan man ju välja. Om man som jag seglade å tjänstens vägnar, får man ju inte bry sig om lite dåligt väder.
Att jobba några dar och spara semesterdagar var helt rätt. Det blåste nåt in i bänken och det var ganska oroligt att ligga vid pontonbryggan utanför GBM. På Torsdagseftermiddagen hade jag läst av allt som va inom rimligt gångavstånd. Dessutom skulle det bli skapligt väder över helgen, så jag stämde träff med frugan i Hunnebostrand och seglade dit på Fredagen. På Lördag gick vi till Tryggöskär, och lade oss på det lilla skäret söder om.
Jag köpte en Fjord 28 cs i Munkedal och i köpet ingick det ett permanent båthus i Munkedals båtklubb. Sista färden för året med Santa Maria var de 25 distansminutrarna från Kungshamn och längst in i Gullmarn, Salltkällefjorden. Där bytte jag båt och gick de 25 distansminutrarna hem igen med "Fjorden". Ett drygt dagsarbete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar