måndag 30 juni 2014

8. "Öregrundsgrepen och Gävlebukten" - Transportsegling Västervik - Härnösand

Lördag 31/5

Nästan lika knapphändig loggboksanteckningar som dan innan.

Avg Öregrund 10.20

Innan dess hade vi varit och handlat på ICA affären. Det kunde ju ta ett tag tills vi kom till civiliserade trakter igen.

Vinden var svag och som vanligt mitt i stamnen, med den skillnaden att nu började pognoserna tala om att det skulle va samma vindriktning dan efter, men i övermorgon skulle det bli ostlig eller sydlig vind.

Skepparn hade börjat få en dålig vana att beordra mig till styrårna bittida om mornarna. Dvs redan vid halv elvatiden på förmiddagen, medan han själv tog hand om den av mig, sen länge, så väl inliggna styrbordskojen. Ett och annat kort avbrott från kojvärmen kostade han dock på sig. Tex när han tog en bild eller två på kokjungmannen i hårt arbete..

Vi hade som första mål fyrplatsen Björn, där Kryssarklubben har två bojar, ca 23 distansminuter från Öregrund. 

Björns fyr har varit ett riktmärke för sjöfarare sedan 1859. Björns nuvarande fyr är svart och vit, förr var den gul med rött dagmärke. Sjömärke fanns på platsen sedan 1700-talet fram till det att Björn blev fyrplats.

Ursprungligen fanns det två fyrar. Fyrljuset i dessa kom från rovoljelampor. Den ena fyren var fastbyggd på bostadshusets tak. År 1889 byggde man ett högre torn som satt på fyrvaktarbostadens gavel. 1919 togs den ena fyren bort.

När den nuvarande betongfyren byggdes togs 1889 års fyr bort. Fyrtornet är helautomatiserat sedan år 1968. Fram till 1999 bestod fyrbelysningen av en 1000 watt-lampa. Det året bytte man till solpanelsdrift och ljusstyrkan från lanterninen minskade kraftigt. 


Jag har legat där ett par nätter och varit iland på Björn vid ett tillfälle. Första gången var 2002 med min L32;a. Rodde iland med dingen. Halva ön var nedlusad med små paddor, det gick nästan inte att sätta ner fötterna nån stans på den södra stranden utan att riskera att trampa på paddor. När jag kom tillbaka till båten var hela båten full av små flugor. Trotts att jag spolade av med vatten ett flertal gånger blev jag inte helt  av med dem förrän flera dar senare, när jag var framme i Hudiksvall.

Den andra gången jag låg i en av Kryssarssarklubbens bojar var det så dåligt väder på natten, att jag inte fick en blund i ögonen. När jag skulle gå på morgonen gick jag in för taktiken;.  Gå ut genom det östra inloppet för motor. Ha genuan klar att rulla ut om det skiter sig. 

Det gick bra. Höll upp mot pricken ingången och rullade ut genuan i höjd med pricken och stoppade själv motorn.

Efter som jag varit på Björn tidigare fick jag även den stora äran att styra in båten i detta, vid hårt väder, inte helt enkla inlopp. 

I det lugna väder som rådde var det en enkel match. Gå öster om pricken Utgården och styr upp mot pricken Ingången. Precis före man kommer fram till pricken finns en enselinje i 267,5 grader som lede in mellan två prickar som sitter ganska nära varandra.

Vi hade ju lika gärna gått på utsidan, då vi bestämt att gå vidare till Eggegrund. Fast dels var det en genväg och dels tycket jag att vi kunde dricka kaffe medans vi hade sjölä. Inte för att det gungade nåt särskilt på Öregrundsgrepen, men ändå.


Vi drack vårt kaffe kl 15,30 som skepparen serverade, under tiden vi passerade Björns fyr. Sen gick vi ut på Gävlebukten via det västra utloppet som har en enselinje i aktern med kurs 294 grader att styra och leder ut mellan 4 prickar.

När vi kom ut på Gävlebukten var det kvav lungt och vattnet låg som en spegel. Det var bara att tuffa på för motor mot Eggegrund

Vi högg den ena av kryssarklubbens bojar vid Eggegrund 18.10. 38,6 distansminuter från Öregrund - för motor.

Eggegrund är en ö i Gävlebukten med ett fiskeläge och en fyr. I våra dagar finns den gamla fyrvaktarbostaden, fiskarstugor och några fritidshus på ön.


Ön donerades av drottning Kristina tillsammans med Lövgrund till Gävle stad "att av dess fiskare brukas". Det blev alltså ett fiskeläge för Gävlefiskarna. På 1800-talet fanns här mellan tolv och femton fiskare.




1695 lades ett stort stenkummel upp som landningsbåk. 1838 byggdes den första fyren, som underhölls av Handelssocieteten till 1872 då statsverket tog över. 1933 uppfördes en ny fyr som 1938 fick en elektrisk fyranläggning. Den ersattes på 1970-talet med en helautomatiserad fyr i ett 26 meter högt torn.  

Från ön har sedan 1881 lämnats regelbundna sjö- och väderrapporter. Ett rikt fågelliv, är en viktig sträck- och rastlokal för vissa arter och ingår sedan 1986 i Naturhistoriska Riksmuseets nät av fågelstationer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar