Slånbär

"Ja kom och se vårt Bohuslän om våren,

du Rönnerdahl, som äger blick för färg."

Så börjar fjärde versen på Evert Taubes "Inbjudan till Bohuslän"

Rönnerdahl - han har inget förnamn - är ett av visdiktaren Evert Taubes alter egon, och huvudperson i många av Taubes visor. Det är nog Evert Taube själv  som "äger blick för färg" och som har en mycket god iakttagelseförmåga, en ordekvilibrist som kunde omsätta det hans skarpa blick kunde se i några korta talande rader.

Resten av vers fyra är en kaskad av färger och företeelser som man kan förknippa med Bohuslän.

När min yngsta dotter skulle gifta sig fick jag hjälpa till att sammanställa ett sånghäfte för festen. Ett önskemål var just "Inbjudan till Bohuslän" och sången var högaktuell för mig av den anledningen, just vid tidpunkten när slånbären slår ut i blom. Jag har aldrig tänkt på det förr, men som Evert Taube beskriver det i visan - precis så är det.

Just nu är vi inne i den tiden då slånbären har slagit ut i full blom - åtminstone här i mellersta Bohuslän.

"På slånens taggiga och svarta grenar

syns inga gröna blad, men knopp och blom,

som breder över gråa gärdsgårdsstenar

ett pärlstrött flor av snövit rikedom."

Under sommaren 2009 låg jag en natt i Kalvös hamn. Då var slånbären mogna och buskarna överfulla med de blåaste bär i kontrast till de gröna bladen.

Slån  (Prunus spinosa) är en buske i familjen rosväxter. Slånbärsbusken förekommer  på ängar och i skogsbryn i   Götaland samt stora delar av Svealand. Den är  vanligast i kustområden. Busken finns även i övriga Europa , Främre Asien och i Nordafrika. Trivs på kalkrik jord.

Slånbären påminner till färgen om blåbär men är mycket större och smaken är bitter - fram till första frostknäppen. Bären innehåller garvsyra som ger dem en kärv och bitter smak. När det blir frost omvandlas garvsyran och den bittra smaken försvinner.   Man kan göra saft på slånbären om de utsätts för frost, antingen naturligt eller i frysen. Saften är utsökt god men blir väl som all hemmakokt saft, ganska söt. Bären används även för att smaksätta alkoholhaltiga drycker, framförallt likör.

Så här gjorde alltid min mormor slånbärssaft. Jag fick gärna plocka så mycket jag orkade. Nuförtiden är det sällan vi gör slånbärssaft hemma, fast vi har rikligt med slånbär alldeles in på knutarna.

2 liter Slånbär

5 dl Vatten

6-7 dl socker per liter avrunnen saft

Plocka frostnupna bär eller lägg dem i frysen ett dygn innan de ska användas. Rensa och skölj bären. Lägg dem i en bunke. Koka upp vattnet och häll det över bären. Täck över bunken med tex en tallrik och låt stå svalt till nästa dag. Häll av saften, koka upp den och häll den över bären igen. Låt stå ett dygn. Upprepa tre gånger och låt stå ett dygn mellan varje gång. Häll bärmassan i en silställning och låt självrinna i 30 minuter. Mät saften och häll den i en kastrull. Tillsätt socker och koka upp. Ta bort ev skum. Häll upp på väl rengjorda, varma flaskor. Förvara kallt.

Min mormor använde alltid ett "Höganäskrus" när hon gjorde slånbärssaft. Jag tror att det var det på bilden. Om katt finnes i kruset, lyftes lämpligtvis katten ur innan bären och det skållheta vattnet slås i.

En mängd slånbärsrecept 

Uppdatering 10-05-26

Knappt en vecka efter att ovanstående bild var tagen, var blomningen över och bladen hade börjat slå ut. Man har alltså bara några dagar på sig för att kunna få se det som Evert Taube såg och så på pricken kunde uttrycka i några korta rader.

"På slånens taggiga och svarta grenar

syns inga gröna blad, men knopp och blom,

som breder över gråa gärdsgårdsstenar

ett pärlstrött flor av snövit rikedom."