Bottengenomföringar

Hade från början tänkt att bara ta upp en ny bottengenomföring för avloppet till havet från den nya toatanken medan jag låg på land. Detta för att minska på arbetet. När jag låg och kröp i maskinrummet för att dra luftaren till toatanken och hela tiden fastnade i inloppsventilen till kylvattnet som satt så oerhört dumt placerad, bestämde jag mig för att flytta den så snart jag kom på land. Satte jag igen en bottengenomföring kunde jag ju lika gärna sätta igen alla tre. Den till gamla avloppet på toan och den till spolvattnet som satt under förpikskojen och som jag skulle flytta till toalettutrymmet. Det blir ju samma antal moment och det tar egentligen inte så mycket längre tid att sätta igen tre som en, och så blev ju de detaljerna klara.

 Med flexen slipade jag från utsidan bort flänsen på bottengenomföringarna för avloppet från toan och spolvattnet till toan. Då jag skulle slipa bort en hel del glasfiberlaminat, var jag inte så rädd om laminatet runt  bottengenomföringarna. Däremot mätte jag tjockleken på laminatet, noterade med romerska siffror vid hålet och tog en bild på varje. Det kan  ju va intressant att ha dokumenterat för framtiden

Vid den främre bottengenomföringen till spolvattnet till toan var skrovtjockleken 10 mm. Den satt ju strax för om huvudskottet i förpiken under babords koj. Vid avloppet till toan var skrovet 8 mm tjockt. Denna bottengenomföring satt strax under vattenlinjen.

Bottengenomföringen till kylvattnet hade ju en helgjuten skyddshuv av mässing på utsidan, så där kapade jag röret på insidan och klöv muttern på tre ställe med flexen. Sen var det bara att pilla bort den.

Botten vid kylvattenintaget var hela 15 mm tjockt. Plasten var billig under 1970-talet och även om man "fuskade" en del med vissa detaljer, snålade man i varje fall inte på vare sig plast eller glasfiber.

När man gör en lagning av tex ett hål är det viktigaste att man slipar ur ordentlig och gör en tillräckligt stor urkoning. Man talar om 12-15 gånger laminattjockleken. Dessutom är ju det bästa om man kan laga från både utsidan och insidan. Tar man det gamla avloppet från toan som exempel så är ju laminattjockleken totalt 8 mm. Då jag kommer åt att laga från bägge sidor slipar jag ur ca 4 mm på varje sida. Det ger en urslipning runt om på ca 60 mm. 

 

När jag slipat tillräckligt på insidan, betydligt mer än de 60 mm, slipade jag ur även på utsidan. När urslipningen var klar på utsidan tejpade jag fast en liten bit plast från locket på en glasspaket med silvertape. Ordentligt så att den garanterat satt kvar under arbetet.

Efter plastning på insidan och när det hade härdat över natten var det dags att ta bort silvertejpen och den lilla plastbrickan och efter en lätt avslipning var det dags att plasta igen även på utsidan. Naturligtvis efter avtvättning med aceton.

Idealet är ju om man plastar så att det blir nåt mindre än en halv mm att bredspackla upp efter avslipningen. Det blev ganska bra, men jag fick slipa bort lite material i mitten då jag lagt på någon vävbit för mycket. Det gick inte åt nästan något epoxyspackel vid bredspacklingen. Epoxyspackel gör jag av ren epoxy och microbalonger. När  jag slipat över spacklet så att det blir slätt, brukar jag stryka över med ett lager ren epoxy innan bottenmålningen.

Under vattenlinjen använder jag uteslutande epoxy och väv för epoxy. Det hade dugt gott med lagning med polyester om man slipar ur ordentligt, men polyestern måste härda i 4 till 5 veckor innan man målar med den epoxygrundfärg jag brukar använda. Lagar man direkt med epoxy är ju epoxybehandlingen klar i samma stund som lagningen är klar. Dessutom blir det ju en starkare lagning, fast till en högre kostnad, men det är ju så lite material som går åt, så pengar har ju knappast någon betydelse i detta sammanhang

För att sätta igen hålet efter bottengenomföringen till kylvattenintaget i motorrummet där skrovet var 15 mm tjockt, slipade jag ur 5 mm på utsidan och 10 mm på insidan. Det är lättare att plasta uppifrån.

Dags att borra upp för de nya bottengenoföringarna. Skruvade ihop bottengenomföring, ventil och slanganslutning och provade noggrant så att jag fick dem på rätt ställe och att jag kunde dra slangar och öppna och stänga ventilerna på ett bra och åtkommligt sätt.

Fick justera läget lite för alla tre mot hur jag tänkt från början, men bara några cm åt olika håll. Det är ju taskigt om man borrar hål och det visar sig att slangdragningen blir taskig och att man nästan inte kommer åt att öppna och stänga ventilen. Bättre att tänka efter lite före innan man sätter i borren. Borrade ett klent centrumhål från insidan. Här här jag satt i en skruvmejsel i centrumhålet för kylvattnet i maskinrummet. Det blir mycket lättare att hitta hålet på utsidan.

Har ju hålsågar i de flesta dimentioner, men de blir så slöa när man sågar i glasfiberlaminat, så jag brukar rita på hålet, borra tätt med ett klent borr, tex 3 mm, på insidan strecken, ta ett 5 mm borr och borra upp alla hålen. Sen tar jag det 5 mm borret och "fräser" bort materialet i mellan hålen.

Därefter blir det Dremmel och mitt coromantslipstift som får göra de sista finsjusteringen av hålet. Går ganska enkelt - åtminstone när man är van. Tog en bild på tre av de fyra pluggarna jag borrade ur. Den längst till höger är egentligen till hålet för den nya logg/lodgenomföringen på styrbordssidan.

Brukar också slipa ur en liten fasning, ca 45 grader, i ytterkan på hålet, för att få mera tätningsmassa runt bottengenomföringen. Syns på bilden till höger. När hålen var klara strök jag den öppna glasfiberytan med ren epoxy för att hindra ev vatteninträngning i lamniatet.

Monterade bottengenomföringarna tillfälligt i hålen utan sikaflex. Har tidigare använt gängtape för all  montering av rördelar. Många tycker det är ett dåligt alternativ. Jag har dock aldrig haft några problem. Stefan på "slipen" tyckte gängtape var helt förkastligt och lånade ut flaskan med speciellt lim som de använder. Lim på både de invändiga gängorna i ventilen och de utvändiga gängorna på bottengenomföringen och skruva ihop. Vinklar och slangnipplar hade jag tidigare monterat med gängtape, men då det är efter kulventilen fick det va så.

Den detaljen som var viktig att den kom rätt var sjövarttenintaget till motorn. På en segelbåt brukar den ju sitta med den bredare täta delen föröver. Tejpade runt bottengenomföringen. Skar bort den tape som kom under genomföringen. Detta för att slippa få ut Sikaflex över skrovet. La på rikligt med Sikaflex och drog till kontramutter efter att jag justerat så att ventilerna på insidan satt som jag ville ha dom. Torkade bort överflödet av Sikaflex och tog bort maskeringtapen. På  det nya kylvattentaget till motorn är silen av plast. När sikaflexen var avtorkad skruvade jag dit den.

Det som  återstod var lite jobb inne i båten. Anslutning och dragning av slangar, men det får anstå till en annan, helst en regnig dag. 

Nu idag på Fredag förmiddag var det en sån dag. Inhandlade nya slangar och slangklämmor på Nordens Skeppshandel, som ligger på gångavstånd från "Slipen" på Smögen. Kändes skönt att kunna dra slangen till kylvattnet till motorn så att den inte ligger ivägen om man måste lägga sig på skrovsidan för att serva motor, värmaren eller nåt annat av det som finns i motorummet.

Slangen går ju först till ett filter för sjövattnet. Från filtret går den svarta slangen, som syns till höger i bild, till vattenpumpen. Funderade lite på om det skulle gå att dra den lite annorlunda, men det får anstå till ett senare tillfälle. Måste kolla impellern ganska snart. Har inte fått gjort det sen jag köpte båten. En kompis försökte, men han kunde inte få grepp om skruvarna till locket. Dessa sitter så besvärligt till att man väl har ödelagt dem vid tidigare försök. Har haft noga koll på kylvattnet och kylvatten har i varje fall motorn fått. Impellrar brukar ju hålla många år, men jag får försöka ta loss hela pumpen, nu när jag kan ligga i en bekvämare arbetställning. I samband med det får jag fixa med slangen. Den skall ju ändå tas loss då.

Kapade och anslöt slangen till avloppet för tömning av toatanken till sjön.  Naturligtvis dubbla rostfria slangklämmor på alla slangar som har förbindelse med havet. Dessutom köper jag mina rostfria slangklämmor på Nordens Skeppshandel. Det finns två sorters rostfria slangklämmor. Breda ordentliga slangklämor som håller att dra åt. Det är enbart dessa som man säljer på Norden.  Köper man där vet man att man alltid får riktiga.

Sen finns det smala skitkämmor som knappt håller att titta på. Hur många nya rostfria slanklämmor har man inte fått slängt genom åren, för att de kuggar över innan man ens börjat att dra dem.

Hoppas ju kunna sugtömma tanken som första alternativ, men man behöver ju kunna tömma den i sjön vid tillfälle. Det finns ju inte så många sugstationer än. Får åka ner på Guleskär nån dag och kolla om man fått igång sugstationen där, som en tjänsteman på Sotenäs kommun sa att det skulle ske till vecka 22.

Den sista slangen var till den nya bottengenomföringen till spolvattnet till toan. Den gamla bottengenomföringen satt i ett stuvutrymme under förpikskojerna. Ett företag bara att öppna och stänga kranen. Med den nya placeringen blir det enkelt att öppna och stänga kranen varje gång man skall spola. Man vill ju ha så många bottengenomföringar som möjligt stängda när de inte skall användas.