Det är något speciellt med öar.
En del öar har man en dröm att få besöka, några av dem man varit på, längtar man tillbaka till.
Vi hade lovat att köra två av barnbarnen till Stockholm efter att de tillbringat en vecka i Kungshamn. Sen skulle de på ett dansläger tillsammans med äldsta dottern, så vi hade ingen direkt anledning att stanna kvar.
Vårt dagstur till Gotska Sandön förra sommaren hade definitivt inte varit avskräckande, så jag skulle kolla om det gick att få nåt rum på ön några dagar. Dessvärre har jag en viss förmåga att "skjuta upp till morgondagen vad jag borde ha gjort i förrgår", så jag blev sen att ringa till Resestugan på Gotland, men man hade ett tvåbäddsrum ledigt i tre nätter. Jag tog det - frågade inte ens vad det kostade.
 |
| Nynäshamn |
Den andre matrosen var ny för dagen. När kapten Torsten Lindqvist skulle presentera honom kom han på att han hade bytt en besättningsman och kunde inte komma på vad han hette. Vi passagerare fick reda på det strax efteråt när den nya matrosen var med den kvinnliga styrmannen på säkerhetsgenomgången. Det är inte lätt att va chef. Mycket titlar, men jag tror inte det är så strikt ombord. Alla i besättningen hjälps åt med allt.
Det blev en lugn och behaglig resa. Östersjön låg nästan spegelblank precis som förra året. På en plotter som är uppsatt mitt i båten kan passagerarna följa var man är. När jag kollade vid ett tillfälle gjorde vi ca. 18 knop. Efter knappt tre timmar dök ön upp vid horisonten.
Som förra gången la båten till vid "Las Palmas", som ligger på öns nordöstra sida. Efter att dagspassagerarna gått iland för att få instruktioner av lägervärden, och vi som skulle stanna kvar på ön fått iland all packning via langarkedja, var det dags att gå iland.
Lägervärden ger instruktioner medan MS Gotska sandön backar ut från stranden för att gå mot Fårösund. Sedan lastades packningen på traktorkärran och landstigningsrampen drogs längre upp på stranden. Det är skönt att packningen körs till lägerplatsen på öns norra ände, så man slipper att bära den.
Albert Engström skriver i sin bok om Gotska Sandön:" Efter en kilometers vandring (från Säludden) kommer vi in på den kuststräcka som fått namnet Las Palmas efter nån likhet med den strand, där dess mera bekanta namne är belägen." Har också läst någonstans att stranden fått namn efter ett skepp som strandat. Vad som är riktigt är ju svårt att veta. Det senare låter ju inte så otroligt, men att Albert Engström som vistades många gånger och länge på ön, och vars dotter var gift på ön, inte skulle hört talas om den strandade båten förefaller kanske ännu mer otroligt.
1926 gav Albert Engström ut en bok om Gotska Sandön. Jag lånade ett exemplar av denna praktbok på biblioteket i Kungshamn inför vår resa och läste den i sin helhet. Innehåller både beskrivning på ön och många teckningar och målningar från ön av Albert Engström samt berättelser som delgavs honom av personalen på ön, främst dotterns svärfar.
Nyutgåvan var utgiven i juni 1992 av Rune Njord i Kungshamn. Ett för mig inte helt obekant namn, men att han gett ut boken hade jag ingen aning om. Den är väl värd att läsa trotts att originalet skrevs för närmare 75 år sen.
Från Las Palmas är det styvt 4 km att gå till lägerplatsen, och vi gick, som de flesta, vägen som jag markerat på kartan.
Både vägen och omgivningen är vacker, men det var ändå ganska skönt att komma fram till stugan, leta reda på sin packning och flytta in.
Vi fick stugan Gunnar - till vänster. Stugan har en ingång från var långsida och två små rum från varje ingång, med våningssäng, garderob, bord och två stolar. I mitten ett pentry som delas av de bägge rummen och även utgör hall. Det fanns kokplatta, kylskåp, diskbänk, vattenkokare och lite skåp. Köksutrustning, koppar, glas, tallrikar, knivar och gafflar mm.
Det bodde ingen i det andra rummet när vi kom, men senare, med båten från Fårösund kom två trevliga damer från Gotland. Den ena hade varit på Gotska Sandön många gånger och de senaste åren tillsammans med sin väninna. Vi lärde mycket av dem om ön under våra samtal.
Det finns ett antal stugor med rum att hyra både på lägerplatsen och i fyrbyn. Byggnaden på bilden till vänster där taket går ända ner till marken är en gemensam matsal, som kan nyttjas om det inte är lika fint väder som vid vårt besök. Finns också ett stort antal bord och fasta bänkar runt om på lägerplatsen.
Som alternativ till stugorna finns permanenta tält, med trägolv och två turistsängar i varje. Kudde och täcke ingår.Man kan också tälta med eget tält.
Vagnarna på bilden till höger är de som packningen transporteras med. När man skall resa gäller det att man lägger packningen på rätt vagn, så att den inte hamnar på tex Fårösund om man skall resa till Nynäshamn. Men vagnarna är ordentligt märkta, så läser man bara ordentligt så är det ingen risk.
Det finns en byggnad mitt på lägerplatsen som innehåller ett gemensamt kök, med många platser, för de som tältar. Där finns också mikrovågsugnar.
På taket till byggnaden fick jag se något som såg ut som en solfångare. Glömde dock att kolla upp om det fanns varmvatten i det gemensamma köket.
I ena ändan av byggnaden finns utrymme med tvättfat. Ett utrymme för herrar och ett för damer. Längst in finns en "duschplats" att denna inte är ansluten till solfångarna framgick med all tydlighet när jag provade. Den är direkt ansluten till Gotska Sandöns kalla och friska vatten.
På köksbyggnaden sitter också en anslagstavla där allt av vikt anslås, så som när och varifrån båten avgår, olika guidade turer mm. På Gotska Sandön finns ett kapell och sommartid finns en "Veckans Präst" som bl.a. har kvällsandakter i kapellet. Prästen hade varit med och hälsat välkommen vid båten och pålyst kvällens andakt. Den fanns ju även anslagen på tavlan.
I Fyrbyn finns i en av byggnaderna ett naturrum, som berättar om Gotska Sandöns geologi, djur och växtliv, men även om ön historia och de människor som bott på där.
Det finns även ett flertal klippböcker om sånt som skrivits om Gostka Sandön genom åren. Även några urklipp fanns uppsatta på väggen. En av notiserna handlade om en yngling som 1970 "lånat" en bil och olovligt kört på Gotska Sandön. Han dömdes till 20 dagsböter.
Många förlisningar har skett vid Gotska Sandön. Bilden, som finns i naturrummet, föreställer en av de, förhoppningsvis få fritidsbåtar som förlist.
Denna Estnisak fiskebåt kom under svår förhållande till Sandön i september 1944 lastad med flyktingar. Den var täckt med segelduk som skydd mot väder och sjöar. Båten låg länge och förföll tills hembyggdsföreningen byggde en halvtäcka och flyttade båten dit 1984. En viss upprustning av båten skedde 2001.
Den andra båten på bilden tillhörde fyrmästaren Bourgström. En "enmänning" som kallades för "Dockan" och användes till fiske vid st Anna.
Kvällen avslutades med en promenad till kapellet, där Sandöprästen Staffan Beijer välkommande och höll en andakt i den av levande ljus upplysta kyrkolokalen.
 |
| Angöring Gotska Sandön |
 |
| 18 knop |
Det blev en lugn och behaglig resa. Östersjön låg nästan spegelblank precis som förra året. På en plotter som är uppsatt mitt i båten kan passagerarna följa var man är. När jag kollade vid ett tillfälle gjorde vi ca. 18 knop. Efter knappt tre timmar dök ön upp vid horisonten.
 |
| Norrut mot St, Beckrevet och Bredsandsudden |
 |
| Las Palmas |
Som förra gången la båten till vid "Las Palmas", som ligger på öns nordöstra sida. Efter att dagspassagerarna gått iland för att få instruktioner av lägervärden, och vi som skulle stanna kvar på ön fått iland all packning via langarkedja, var det dags att gå iland.
Lägervärden ger instruktioner medan MS Gotska sandön backar ut från stranden för att gå mot Fårösund. Sedan lastades packningen på traktorkärran och landstigningsrampen drogs längre upp på stranden. Det är skönt att packningen körs till lägerplatsen på öns norra ände, så man slipper att bära den.
 |
| Lägervärden informerar |
 |
| Passagerare till Fårösund går ombord |
Albert Engström skriver i sin bok om Gotska Sandön:" Efter en kilometers vandring (från Säludden) kommer vi in på den kuststräcka som fått namnet Las Palmas efter nån likhet med den strand, där dess mera bekanta namne är belägen." Har också läst någonstans att stranden fått namn efter ett skepp som strandat. Vad som är riktigt är ju svårt att veta. Det senare låter ju inte så otroligt, men att Albert Engström som vistades många gånger och länge på ön, och vars dotter var gift på ön, inte skulle hört talas om den strandade båten förefaller kanske ännu mer otroligt.
Nyutgåvan var utgiven i juni 1992 av Rune Njord i Kungshamn. Ett för mig inte helt obekant namn, men att han gett ut boken hade jag ingen aning om. Den är väl värd att läsa trotts att originalet skrevs för närmare 75 år sen.
Både vägen och omgivningen är vacker, men det var ändå ganska skönt att komma fram till stugan, leta reda på sin packning och flytta in.
Vi fick stugan Gunnar - till vänster. Stugan har en ingång från var långsida och två små rum från varje ingång, med våningssäng, garderob, bord och två stolar. I mitten ett pentry som delas av de bägge rummen och även utgör hall. Det fanns kokplatta, kylskåp, diskbänk, vattenkokare och lite skåp. Köksutrustning, koppar, glas, tallrikar, knivar och gafflar mm.
Det bodde ingen i det andra rummet när vi kom, men senare, med båten från Fårösund kom två trevliga damer från Gotland. Den ena hade varit på Gotska Sandön många gånger och de senaste åren tillsammans med sin väninna. Vi lärde mycket av dem om ön under våra samtal.
Det finns ett antal stugor med rum att hyra både på lägerplatsen och i fyrbyn. Byggnaden på bilden till vänster där taket går ända ner till marken är en gemensam matsal, som kan nyttjas om det inte är lika fint väder som vid vårt besök. Finns också ett stort antal bord och fasta bänkar runt om på lägerplatsen.
Som alternativ till stugorna finns permanenta tält, med trägolv och två turistsängar i varje. Kudde och täcke ingår.Man kan också tälta med eget tält.
Vagnarna på bilden till höger är de som packningen transporteras med. När man skall resa gäller det att man lägger packningen på rätt vagn, så att den inte hamnar på tex Fårösund om man skall resa till Nynäshamn. Men vagnarna är ordentligt märkta, så läser man bara ordentligt så är det ingen risk.
Det finns en byggnad mitt på lägerplatsen som innehåller ett gemensamt kök, med många platser, för de som tältar. Där finns också mikrovågsugnar.
På taket till byggnaden fick jag se något som såg ut som en solfångare. Glömde dock att kolla upp om det fanns varmvatten i det gemensamma köket.
I ena ändan av byggnaden finns utrymme med tvättfat. Ett utrymme för herrar och ett för damer. Längst in finns en "duschplats" att denna inte är ansluten till solfångarna framgick med all tydlighet när jag provade. Den är direkt ansluten till Gotska Sandöns kalla och friska vatten.
Kvällen avslutades med en promenad till kapellet, där Sandöprästen Staffan Beijer välkommande och höll en andakt i den av levande ljus upplysta kyrkolokalen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar