Allt för sjön 2014

Elarbetet på Thallatha avbröts för att tillbringa en vecka i min stuga norr om Åkersberga. Även där finns det elarbete att göra, så jag var inte orolig för att bli sysslolös. Det var ju båtmässa i Stockholm och jag hade sen länge kommit överens med min kompis Kalman att vi skulle besöka mässan tillsammans på Tisdagen.

Det är ju en bit att köra från stugan till Älvsjö.

3 mil innan jag kommer till E4;an och sen vet man ju aldrig hur trafiken flyter. Vägarbete på E4;an norr om Essingeleden har ju pågått så länge jag kan minnas. Men det gick snabbt att ta sig till Älvsjömässan. Parkerade där jag brukade.

Till den enda fungerande parkeringsautomaten var det en väldig kö. I stort sett alla hade väldiga problem att få löst parkeringsbiljett. Ett urbota dumt system med en krånglig funktion.

Gick som vanligt in i C-hallen, där det mest visas utrustning. Veteranbåtarna brukar också finnas där och brukar va det första man träffar på. Jag är ju inte speciellt intresserad av motorbåtar, men objektet på bilden drog ändå till sig min uppmärksamhet.

Båten köptes ny 1928. Lades upp i en lada 1938. Hittades 2012 - efter 74 år. Båten är i väldigt bra skick efter alla dessa år. Man kommer inte ens att ta bort det damm som finns. Fast en del försvinner nog efter hand.

Fick se  Kalman nästan direkt - lite för överenskommen tid. Han hade hittat ett intressant objekt. En aluminiumkanot med en ångdriven aktersnurra. Kalman står längst till höger, bakom mannen i blått. Det var bara äldre män och nån enstaka äldre kvinna som intresserade sig för objektet - under den ganska långa stund, som vi var där.

Mycket diskussioner om canadensaren och om ångteknik.

Kalman är ju en teknisk innovatör med många tankar och idéer om allehanda tekniska lösningar. På den fronten helt tvärt emot mig. Men vi har väldigt mycket gemensamt ändå.

Gamla båtar är ju alltid intressanta, och träbåtar ger ju en viss känsla. På något sätt känns det ändå skön att inte ha en träbåt, fast hade man haft en så hade det nog varit ok. Å andra sidan - en plastbåt kan man ju åsidosätta skötsel ganska kraftigt och det går ju alltid att få ordning på den med relativt enkla medel.

Den blåa snipan på bilden är visserligen en helt ny plastbåt och utrustad med en elmotor. Talade flera gånger med försäljaren. På frågan om han inte hamnat lite fel i placeringen, så svarade han att med tanke på att han stod längst ut bland de gamla båtarna så betraktade han sig som en övergång mellan det gamla och nya.

En annan båt som drog till sig vår uppmärksamhet var denna.

När jag kom tillbaka till mässan två dar senare hade båtbyggaren bara hunnit yxa till lite på förstammen. Spånen syns på bilden till vänster. Det var väldigt många av mässans besökare som ville tala med honom, och det var väl egentligen därför han var där. Kommer bara båten tillbaka till båtbyggeriet skall det ta 700 timmar att färdigställa den.

Den största behållningen av mässan var nog besöket i ""Baltic´s" monter. Första gången jag försökte få "försäljarens uppmärksamhet (den mörkklädda killen i mitten av bilden) talade han med en äldre man som behövde ny flytväst.  De resonerade fram och tillbaka om vilken väst som skulle passa bäst och när mannen ville köpa en sådan de kom fram till, talade "försäljaren" om han inte sålde några västar, utan bara visade och demonstrerade Baltic´s sortiment. Han kunde dock följa med bort till några av de  firmorna som sålde hans flytvästar till mässpris så att den äldre herren fick rätt väst, varpå de båda försvann mot nån av återförsäljarna.

När jag lite senare kom tillbaka var "försäljaren" på plats. 

Jag har en uppblåsbar väst, som jag köpte på "Julrea" för 4 eller 5 år sen. Jag har haft med mig den i båten, men har aldrig använt den och inte ens tagit upp den ur förpackningen. Sist jag såg den funderade jag på om jag skulle slänga den.

Det man skulle kontrollera var att det inte var rost på patronen och att den var helt iskruvad. Helst varje vår. Patronen kan skruva ur sig själv. Skruvar och muttrar kan ju göra så, vet jag själv av egen bitter erfarenhet.  http://thallatha.blogspot.se/2014/01/alltid-nagot-sa-karringen.htmlHar patronen skruvat ur sig, finns det risk att  slagstiftet inte når fram och punkterar patronen.  Sen finns ju den lilla behållaren som aktiverar slagstiftet när den blir våt. Finns ju ett utlösningssnöre också och som en sista utväg kan man blåsa upp den med munnen.

"Försäljaren" trodde att min uppblåsbara flytväst säkert skulle hållla i minst 10 år till, bara jag kontrollerade den.

Får väl göra ett prov i verkligheten till sommaren - om det blir varmt i vattnet. Ett par extra patroner och behållare för utlösningsmekanismen skulle man nog alltid ha ombord.

En annan intressant innovation var ryckdämparen med softschackel som Duomarin visade i sin monter. Det finns ju många varianter. De gamla vanliga, som jag har i ett stort antal, är ju i det närmaste hopplösa om man behöver flytta dem på repet. Det händer ju från och till när man ändrar förtöjningarna. Mässpriset var som alltid fördelaktigt, men jag är som sagt välförsedd med de gamla.

Samma firma - Duomarin - visade ett ankare ULTRAnchor, liknande Delta, men med en lite annorlunda konstruktion. Det la sig alltid i rätt läge på botten och spetsen var utformad så att det grävde ner sig blixtsnabbt. Dragprov i "sandlådan" där man kunde jämföra olika ankartyper,visade ju naturligtvis att ankaret var snabbast att gräva ner sig. Ankaret finns bara i rostfritt, och det är nog det som får oss halvfattiga att välja ett annat ankare. För det priset som detta superankare kostar få man åtminstone 5  motsvarande Deltaankare. 

http://www.duomarin.se/produkt/ankare/

Under vår rundvandring talade jag med en försäljare som trodde att han hade en udda pryl som jag sökte, hemma på lagret. Han skulle kolla när han kom hem och ta med sig till mässan nästa dag. Han tog mitt telefonnummer och jag fick hans visitkort. På Onsdagen  ägnade jag mig åt elarbete i stugan - en stor del av dagen.

Försäljaren hade inte ringt och trotts att jag heller inte kontaktat honom åkte jag till båtmässan. Han hade naturligtvis glömt att kolla. Prylen beställde jag på Nordens skeppshandel. Får se om de får tag på den.

Hade man varit en rar lite flicka hade man kanske fått en kram av denna något udda fågel som vandrade runt på mässan. Nu är väl tjejen på bilden ingen liten flicka utan en normalstor ung dam - en av utställarna. Det är fågeln som är ovanligt stor. Fast jag hade nog kunnat få en kram jag också - om jag inte varit så blyg. (katten att det inte är enkelt att lägga in smilisar)

Det stod en försäljare vid Hjertmans monter och demonstrerade och sålde Ultraglozz. Det "vaxet" jag har använt på Thallatha sen jag köpte henne. Köpte ett par burkar - det är vad jag brukar göra av med. Nu är det dessutom två år sen jag polerade skrovet. Som mässrabatt fick man en halvburk för varje hel man köpte. Betala skulle man göra i Hjertmans kassa.

Hade varit vägen om Erlandssons brygga - den gamla butiken, som ligger vid "Friends arena". Egentligen är det tvärt om. Erlandssons butik har legat där länge. Skulle ha tag på avluftningnippel för 22 mm slang. Det ingick inte i Erlandssons sortiment, men de kunde beställa.

Frågade killen hos Hjertmans när jag betalade UltraGlozzen. De hade naturligtvis inte en sån udda produkt med på mässan, men om jag beställde och betalade på mässan, så skickade den från Sundsvall fraktfritt. Jag beställde en och den var i Kungshamn nästan lika snabbt som jag själv,

När Kalman och jag gick runt ock kikade, stannade vi till vid en monter där man bl.a sålde underlägg som inte skulle glida. Ett av de få företagen som inte har nån hemsida att länka till.

Kalman hade haft såna på en båt som han seglat från Medelhavet. Det hade fungerat perfekt. Köpte jag ett par. Kan va bra att ha i Thallathas sittbrunn när vi seglar. Har ju inget bord - åtminstone inte ännu, utan vi dukar på sittbänkarna.

Ett antal varv genom tillbehörshallen hade det blivit under de två dagarna. Mycket tittande klämmande och pratande hade det blivit, men man kan inte berätta om allt. En sväng i A-hallen fick avsluta mässbesöket precis som på tisdagen. Hamnade ganska snart i UK-Syvertsens monter.

Vi hade tittat på en "båtshake" som man kan trä en lina genom en ögla med på tisdagen. Det finns ju en del sådana, men detta skulle va en ny inovation. Man beställde i montern och prylen och faktura skulle komma per post. När jag nu hade spenderbyxorna på mig beställde jag en. Fakturan har i alla fall kommit.


I A-hallen var det egentligen inte mycket som intresserade mig. De nya bautastora segelbåtarna är inget som tilltalar mig.

En av de få båtarna som jag tittade på var denna Neptunkryssare i trä 180 "Kokett". Fick ett intressant samtal med ägarna som helrenoverat henne.

Hade egentligen bara tänkt ett kort besök på mässan på Torsdagen, men rätt vad det var ropade man ut att man skulle stänga om 15 minuter. Klockan hade redan hunnit bli 19.45 när jag mycket trött stapplade mot utgången och bilen.

Jag skall bara...............

Det uttrycket känner väl de flesta igen. Åtminstone vi som har barn i åldern 40+ och yngre.

Dessvärre finns det nog en liten Alfons Åberg i många av oss.

Just så var det. Jag skulle bara monter en omkopplare för varvtalsreglering av Varmluftsaggregatet för gångvärmen från motorn och koppla in cirkulationspumpen på en befintlig strömbrytare.

Till höger om ratten vid den invändiga styrplatsen på Thallatha finns en strömbrytarpanel med ett antal strömbrytare. Några enstaka vet jag vart de går och att de fungerar, men de allra flesta syns inte ha nån funktion trotts att de är väl märkta.

När jag skulle ta fram panelen för att komma åt och sätta dit omkopplaren, var det besvärligt. De flesta av kablarna till panelen var korta. Dessutom är det som oftast på gamla båtar en salig rör. 

Elsystemet är uppbyggt som på en bil med kabelhärvor av RK med kontakter i ändarna, som går kors och tvärs i båten.

Elcentralen var risig, med trasiga fästen och röriga kabelhärvor, när jag köpte båten. Kapade upp ett hål till döutrymmet bakom så att kabelhärvorna fick bättre plats och fixade till fästena till automatsäkringarna samt satte en ny minusplint. 

Ja det kanske inte ser så bra ut nu heller, men då skulle ni sett innan.

Konstaterade nu att det var bättre att ta ett litet tag med kabelhärvorna och få lite struktur på det hela. 

När jag jobbade med elcentralen sist noterade jag var de olika säkringarna gick - det jag kunde komma på. Nu gjorde jag samma med strömbrytarpanelen och märkte även upp alla kablarna - om än tillfälligt. En kvalificerad gissning så här i början av arbetet är att många stumpar och kontakter kommer att försvinna. Kunde också konstatera att pressningarna på flatstiftskontakterna inte gjorts med en riktig tång. En del lossnade när jag skulle ta loss dem från strömbrytaren.

Bestämde mig för att sätta en panel med kopplingsplintar längst bak i utrymmet bakom strömbytarpanelen.

Kapade till en plyfaskiva 36x25 cm. En slangklämma tog emot på sidan och skivan var en aning för hög för att gå in som jag tänkt, så jag fick handsåga bort 2 cm på både längd och bredd. Sen passade skivan fint.

Satte en minusplint lik den som sitter vid säkringspanelen i underkant. Egentligen skulle man väl haft riktiga kopplingsplintar, men de tar ju en del plats, så jag fuskar till det genom att monter 5 st listerklammer - eller sockerbitar, som de lite vanvördigt kallas.

Kom på att det bästa var att koppla in så många tampar som möjligt medans jag hade panelen lös. Tog hem den till köksbordet. Kapade kabelstumpar i lämplig längd. Pillade på märkhylsor. Den undre raden säkringar är märkta 21 tom 33. Det finns 15 st platser för strömbrytare på panelen. När jag blir klar är det 13 strömbytare. en omkopplare till gångvärmesfläkten och en tryckknapp för en tuta.

Bestämde mig för att lägga de första 8 strömbrytarna på var sin säkring med nummer 12 tom 28. de två översta strömbytarna till höger får ligga på säkring 29. De två strömbtytarna under på säkring 30 och tutan, strömbtytaren för cirkulationspumpen och omkopplaren för fläkten på säkring 31.

Märkte helt enkelt tamparna från säkringen ända till strömbrytarna med respektive säkrings nummer. Jag hade ett antal bokstäver "A" så "tändtråden" från strömbrytaren till panelen fick helt enkelt heta säkringsnummret plus A. Dvs 21A, 22A osv Där det fanns två tändtrådar på en säkring blev märkningen 29A1 och 29A2 respektive 30A1 och 30A2.

Ledningarna till flältregleringen fick de fantasifulla märkningarna 31A01 för lågfart 31A02 för medelfart och 31a03 för högfart och bara för att i framtiden ha stenkoll så kallade jag minusen till fläkten 31A00. Det är i alla fall ett förfärligt pill att märka, ansluta och bunta trådar.

När jag var klar tog jag en promenad ner till båten. Det var en förfrälig dimma. Det gick inte att se över till kajen på andra sidan hamnen. Väl ombord är det ju betydligt behagligare även om jag stängt av värmen. Det har ju varit ett antal plusgrader under dagen. Hur många - det har jag ingen aning om. Det var ju dessutom relativt stilla.

Skruvade fast panelen i en plyfakant som jag sparat för ändamålet. Det ser ju nästan genast både snyggt och prydligt ut.

Till höger syns slangen från toatanken till sugtömningsuttaget på däck. Det är mycket som skall få plats på begränsad yta.

Röran med kablar och kontakter bakom säkringspanelen var dock enorm. Började dra fram de olika kabelhärvorna. Till slut lossade jag den övre raden med säkringa och la ner den i underkant. Det blir lättare att borra de hål som behövs för att komma fram med en del ledningar mellan säkringspanelen och kopplingsplintarna.

Mycket kan saneras bort och jag funderade nästan på om man skulle dra helt nya ledningar till vissa funktioner.

Men det får anstå till efter båtmässan i Stockholm som går av stapeln nästa vecka. Tänkte i alla fall besöka mässan åtminstone en dag. Behöver en del smågrejer. Utsläppsventiler till luften har jag ju inte fått tag på.

Fundera på att sätta i lysdioder på strömbrytarpaneln som indikation på att brytarna är till. Röda 3 mm lysdioder med lite för stort förkopplingsmotstånd. På brytarna för gånglanternorna och den trefärgade masttoppslanternan kund man lyxa till det och sätt tre lysdioder - en röd, en grön och en vit på varje. På brytarna för topplanternan och ankarlanternan får det väl i så fall bli vita eller  kanske de är gula.

Jag har mycket skräp i källaren, men hittade inga passande lysdioder - får väl köpa under Stockholmsresan.

Gångvärme från motorn

Efter sommarens färd till Vänern på 570 distansminuter konstaterade jag sorgsen att endast 70 distansminuter hade avverkats för segel. Men så har jag ju nu för tiden en motorseglare också. Hade ju lite problem med motorn under den färden, så jag lät Anders - som installerat motorn - titta på den och göra vinterservice, för ett par månader sen. Han fick också i uppdrag att montera anslutningar på motorn för att ta ut "gångvärme". 

Det är ju mycket värme som kyls bort och det är inte fel att ta vara på den vid behov - åtminstone som defroster på vinrutan framför den inre styrplatsen. Vid motorgång har jag märkt att jag ofta sitter inne och styr.

Bästa platsen för det  varmluftsaggregatet som omvandlar det varma vattnet till varm luft var i garderoben framför den inre styrplatsen. Köpte ett med  utlopp för fyra slangar. Två till defroster, ett till ett utblås i däckssalongen under ratten och ett in i förpiken. Har ju redan från början funderat på en liten Reflexkamin med vattenburet system och detta kan ju va en ringa början.

Monterat bort det 20 cm breda skott, av 10 mm tjockt plexigala, som avdelar garderoben från gången mellan garderoben och toaletten samt demonterat slangen från vattenpåfyllningen på däcket.

Har ju isolerat förpiken med 2x10 mm liggunderlag plus 3 mm ytmatta. Fanns ju ingen anledning att inte göra samma i garderoben. Började med att slipa rent de glasfiberytor där det skulle limmas. En värmefläkt fick värma skrovsidan så att den fick någorlunda temperatur för att limma på.

Limmade dit två distanser av divinycell som jag skulle plasta upp för att få nåt att skruva varmluftsaggregatet i.

Plastade med glasfiberväv och epoxy till ca 5 mm tjocklek. Använder epoxy när jag gör såna jobb inne. Det luktar inte som polyseter. Det skulle jag inte klara utan en mycket bra andningsmask, helst friskluft, om det var polyester. Även epoxyn har ju sina risker, men ...............

Klädde med liggunderlag. 20 mm på skrovsidan och under däcket. Något tunnare runt det längsgående rör som går som förstyvning runt hela båten. Finns ytterligare ett liknande längre ner mot kölen.

Klädde med ytmatta - melerad Super Marina,  - som är den jag brukar använda.

Monterade tillbaka påfyllnadsslangen till vattnet - efter att jag passat på att göra ren den.

Monterade varmluftsaggregatet på en aluminiumplåt, som skruvades i de upplastade fästena.

Borrade hål för och drog alla slangar, både för vatten och luft. På luftsidan fattas själva utblåsventilerna, som jag inte fått tag på såna som jag vill ha. Får se i samband med båtmässan i Stockholm nästa vecka om jag får tag på såna som jag vill ha. Måste nog också skaffa en luftningsnippel och sätta in den främre slangen som syns under värmeaggregatet på bilden till höger. Tror det står luft i den slangen som jag inte får ur.

Expansionskärlet placerades på Hatthyllan över garderoben. Det är den högsta punkten och dessutom ganska lätt att komma åt för kontroll och påfyllnad. Återstår bara att sätta fast det med ett rostfritt band i skott och i hyllan och skruva på locket. Fast locket får jag vänta med tills jag fått ur all luft och fyllt systemet

Att slangarna går oisolerade tror/tycker jag inte har nån betydelse. Värmen sprids ju till båten och jag tror inte de kyls av så mycket. Däremot vill jag inte att de skall förlora sin värme till ett kallt skrov, så jag limmade ett 10 mm liggunderlag på skrovsidan bakom pentrymodulen, så gott det gick att komma åt. Den klena glasfiberarmerade slangen är bräddavloppet från expansionskärlet, som slutar nere vid  kölen. Ev vatten rinner sedan ner i kölfickan under motorn. 

Sen dyker slangarna ner under durken i däckssalongen för att mynna i motorrummet.

I motorrummet har jag monterat en extra värmeväxlare avsedd för ändamålet.

Den får sin värme från motorns färskvattenkylning. På sätt och vis "kaka på kaka" och man förlorar nog lite temperatur i värmeväxlaren. Å andra sida skiljer den ju på motorns kylvatten och värmesystemet.

Funderar ju på att även montera en vattenburen värmeslinga runt om i båten och eventuellt en liten reflexkamin. En varmvattenberedare är ju också tänkbart. Ju fler prylar man plockar i desto fler möjligheter till läckage blir det, och det är inte roligt om motorn skulle mista sin kylning i ett besvärligt läge.

Handlänspump återinstallerad

Som ofta i Januari börjar jag komma igång med lite båtjobb efter höstens stiltje på den fronten. Lite installationsjobb med en del håltagning har det varit det sista. I samband med det passade jag på att ta ett hål som jag funderat på länge. När den detaljen är klar skall jag städa och dammsuga bort allt sågspån som samlas. Det är fantastiskt så mycket skit det  blir bara för ett litet jobb.

När jag köpte Thallatha fanns det handlänspump. En Gusher 10 som jag renoverade  under första seglingssommaren.

Den gula länspumpen satt på ena sidan ett skott och ett par kranar på andra sidan, som syns på bilderna ovan. På Thallatha´s köl finns två utrymme där det kan samlas vatten.  

Längst akter - i det gamla motortummet - där hjärtstocken går upp och där även luckan i sittbrunnen kan läcka en hel de om regnet öser ner.

I det nya motorrummet där propellerhylsan finns, som syns på bilden ovan till höger. Dit rinner också vattnet från tvättfatet på toaletten. Fanns tidigare en automatisk länspump för tvätt och duschvatten, men automatiken som byggde på ett lufttryck i en "klocka" har inte fungerat så länge jag haft båten.

Har installerat en elektrisk länspump med automatik i varje utrymme av typen Rule 500. I samband med att jag byggde skott runt den nya motorn tog jag bort kranar och rördelar och utrymmet där kranarna satt, har de senaste två sommrarna använts till förvaring av grönsaker och konservburkar. 

Utrymmet ligger bra till vid pentryt och det enda tekniska som finns är kylvattenintaget med sin avstängningskran.

Att ta bort backen för grönsaksförvaring har jag svårt att tänka mig. Bestämde mig för att testa om det gick att få dit kranarna på sidan av motorn. En 90 graders rörböj inköptes. Det visade sig att det inte gick att få ner. Skarvade i några muffar, så att kranarna kom längre akterut. Då blev det perfekt-

Kranarna med de nya delarna, som syns tydligt på bilden till höger, gick precis ner i utrymmet mellan skottet och motorkudden.

Att dra nya slangar var inte helt enkelt. Det är trångt. Många slangar som slåss om utrymmet akter om motorn. 

Dessutom är jag en välväxt man. Men med en hel del envishet fick jag dit de nya länspumpsslangarna. Nu har jag fungerande handlänspump igen, till bägge utrymmena där det kan samlas vatten.

Visst är det bra med automatiska elektriska pumpar, men ha handdrivna manuella alternativ är inte fel.

För några år sen var det en svensk seglare som troligtvis krockade med en val på väg från Sydafrika till Australien, eller vart han var på väg. Både seglaren och båten skadades och seglaren låg på durken inne i ruffen och pumpade med handlänspumpen i flera dygn tills en enhet från Sydafriks flotta nådde fram och kunde rädda honom. Trio 80 är en båttyp som vill tränga fram i minnet.

Nu behöver det ju inte va så drastiskt, men en fungerande handlänspump är aldrig fel, speciellt inte om det redan sitter en i båten och man har de flesta delar som behövs för att få den att fungera.

I stället för "ESTELLE"

Thallatha´s enda båtgranne har legat på platsen innanför näst lika länge som Thallatha. Det var först när kronprisessan Viktoria och Daniel`s nyfödd dotter fick sitt namn - "ESTELLE" - som jag la märke till vad grannbåten hette.

I början på December var jag nere och tittade till Thallatha, när båtgrannen och hans pappa kom. Han skulle ta upp "ESTELLE". Vinterförvaring på land för första gången sen han köpte båten. Jo det gick bra om jag la mig in på hans plats. Den är ju en aning mer skyddad.

Sen dess har det blåst småspik, med kulingvindar från öster - dvs rakt i aktern på Thallatha. Under Januari kom jag igång med lite jobb på Thallata. Började få dåligt med dieselolja, men det var inte läge att gå ut till Smögen för att tanka, med tanke på väder och vind. 

På Fredagen - exakt en månad efter julafton - var det så perfekta förhållanden som det kunde bli. Startade motorn, drog på mig flytoverallen, kastade loss och satte kursen mot Smögen.

Första gången i år som Springets småbåtshamn försvinner akterut.

Passagen genom Tångens badplats är ju öppen större delen av året. Det är bara några månader på sommaren som pontonbryggan över till Klåvholmen spärrar vägen. Några badande såg jag dock inte, även om det från och till har förekommit att viss badat varje dag, hela året.

Sjöbodsraden i slutet av passagen genom "Tångens badplats" var vykortsvackra i solljuset.

Några nöjesbåtar såg jag inte på hela färden. Den enda var motorseglaren "Yvette" som som alltid låg på sin ordinarie plats.

Längst ner i söder ligger Hållö med sin fyr, vandrarhem, kapell och naturrum och så förstås en storslagen natur. Klickar man på bilderna så kommer de upp i lite större format.

Ett och annat "väle" fans fortfarande kvar.

Smögenbron syns på andra sidan "Väståre sunt"

Inloppet till "Nya hamnen"  lika vykortsvackert i solen. När jag nästan var inne i hamnen mötte jag en liten fiskebåt och jag fick hastigt hålla styrbord,

Förtöjd utanför Nordens skeppshandel.

Thallatha har legat med aktern och badstegen mot vind och sjö. Det hade byggts upp en del is på "badstegen".






Det låg en lotsbåt vid Smögenvarvet. Precis när jag skulle lämna hamnen kom en annan lotsbåt, så jag fick stoppa upp och släppa honom före mig när han gick in till varvet.

Nån bild hann jag aldrig få på den andra lotsbåten, men väl hans kölvatten.

Skuta tog in vatten utanför Hållö. Larm 11 jan 02:30 RS Smögen.

Kunde ta sig in till Guleskärskajen för egen maskin enligt uppgift.. 

Misstänker att det var denna båten.







Väl tillbaka till springets småbåtshmn tänkte jag backa in på grannbåten "Estelle´s" plats. En uppgift som var helt omöjlig att utföra.

La fast min ankarolina med bojgripen i den yttersta Y-bommen på nästa pontonbrygga och lät vinden driva ner Thallatha mellan Y-bommarna, medan linan höll upp fören.

Så ligger till slut Thallatha väl förtöjd och avfendrad  i avvaktan på att vintern skall övergå i vår.