Nya madrasser i förpiken

Madrasserna i Thallatha var ganska dåliga när jag köpte henne. Andra vintern gjorde jag en ganska omfattande ombyggnad av förpiken, men blev ju inte färdig. Hade goda förhoppningar, men insåg att jag inte skulle ha en tjangs att få nån som skar till och sydde upp nya madraser den sommaren. 

Är ju trots allt optimist. De gamla madrasserna var olidliga att ligga på, så jag köpte ett par vanliga madrasser av ganska god kvallite på Jytsk bäddlager. Hade också köpt madrassunderlägg som skall hjälpa till att vädra bort fukten på Hjertmans julrea.

Men inte fick jag skurit till provisoriska madrasser den sommaren och det var kanske lika bra. Fick inte båten färdig förrän i slutet av sommaren och det blev totalt tre nätter i båten sommaren 2010.

Vintern 2010-2011 skulle jag inte börja på något annat, utan bara göra färdigt det som påbörjats  året innan, men  varken  förpiken blev klar eller  provisoriska madrasser blev tillskurina. Å andra sidan var jag bara ute med båten ett par nätter eller om det rent av bara var en sommaren 2011.

Under sommaren 2011 blev problemen med motorn och dess hydraldrift värre och att åtgärda det var prioritet nr 1 för vintern 20011-2012. Motorbytet blev ju ganska lyckat, men kringjobbena har ju tagit all min disponibla tid under våren 2012. Det mesta har ju varit ombyggnaden av inredningen och durken i däckssalongen. Det återstår ju en hel del med oljetanken och batterierna.

För att jobba med installationen av oljetanken behöver det åtminstone va uppehållsväder eftersom jag inte har min täckning över sittbrunnen kvar. En dag när jag skulle gå ner och jobba på Thallatha regnade det, så jag tog med madrasser, madrassunderlägg och mallpapp.

Klippte till mallar för Styrbord och babordssida. Sågade ur den biten som satt vid huvudändan på kojen, där man kan ha en iläggsskiva. Drog en linje tvärs över varje mall på var 20;e cm. Tog biten jag sågat loss och la vid varje streck och mätte avståndet i överkant ut till bordläggningen och noterade på mallen.

La på mallen på skummgummit och nålade fast den så att den skulle liga still medan jag mätte mig ut till rätt mått på översidan madrassen. När jag ritat på linjen sågade jag bort den öveskjutande biten med min elektriska sticksåg. Hade köpt det längsta sågblad de hade på järnaffären. Det var ganska grovtandat, men det gick bra att såga med även om ytan blev en aning grov. Bladet sågade nästan igenom det 13 cm tjocka skummgummit. Fick ta kniven och dra lätt en gång för att få biten att lossna.

La mallen på undersidan och ritade på och snesågade madrassen med min japansåg. Det blev kanske inte hel perfekt men det duger för mig.

Det fattades en liten bit på bredden på madrassen. Det visste jag om när jag köpte den, men tyckte det var onödigt att betala flera hundra kronor för ca fem cm. Limmade fast en lite bit på varje madrass med kontaktlim och sågade rent med japansågen.

Även på längden fattades det en bit - 12 cm - så jag gjorde likadant där - limmade på en bit på varje madrasshalva och formade till.












Köpte madrassunderlägg på Hjertmans Julrea 2009. http://www.hjertmans.se/webshop/framesets/siteframe.asp?rubnr=53&artname=Madrassunderl%E4gg&sok=madrassunderl%E4gg

Kroppen avger ju en mängd fukt när man ligger och sover och det kan bli rejält blött under madrassen. Underlägget hjälper till att ventilera bort fukten. Det var en diskussion på Maringuiden där jag naturligtvis inte kunde låta bli att delta, http://www.maringuiden.se/forum/;thread=438741 där man efterfrågade billigare lösningar på problemet. Nån ifrågasatte om de svindyra madrassunderläggen som jag köpte,  till relativt kraftigt nedsatt pris, om de verkligen kunde transportera bort fukten. Nu när jag studerat dem i detlaj är jag helt övertygad om att det är nog den absoluta bästa lösningen. Det är lika mycket hål på alla ledder.

Det syns kanske inte så tydligt som jag skulle önska på bifogad bild. Det enda som jag märkt medan jag jobbat i båten att madrassen och underlägget glider lätt på kojbotten pga underlägget. Men vi får se när det hela blir klart.

Har funderat på om jag skulle borra hål i de plyfaskivorna som utgör större delen av kojbotten för att luften lättare skulle kunna cirkulera. Nu visade det sig att det redan var ett antal 12 mm hål  i den trekantiga skivan över främre delen av kojen. Den fuktiga luft som tar sig ner där kommer ju att kondenseras mot skrovet.

De två utrymmena under huvudändan på kojen kan man ju komma åt från sidan, Skivan har bara ett hål för att man lätt skall kunna lyfta den. Utrymmet under kojen är isolerat på styrbordssidan och jag har för avsikt att isolera även på babords sida. När jag var igång med det jobbet satt spolvattenintaget till toaletten där. 

Flyttat intaget för ett par år sen, så nu kan jag isolera där och klä med inredningsmatta - vilket år som helst. 

Hade ett 16 mm borr i verktygslådan som jag tyckte va lämpligt och borrade ett antal hål i de båda skivorna. Jag blir väl tvungen att sticka ut med båten och se hur länge jag kan bo ombord innan det blir blött under kojerna. 

Hade tänkt sy om det befintliga överdraget på madrasserna så att de passade den nya formen. Tog med mig allt hem till källaren och började sprätta bort biten där dragkjedjorna satt och ytterligare att antal meter söm. Det lilla verktyget avsett för att sprätta med är ett underbart verktyg. Klippte bort överflödigt tyg och nålade ihop det hela till önskad form. Nålade även fast lite överblivet tyg både på längden och bredden.

Det låter ju enkelt, men för en som aldrig fått gå i syslöjden var det en utmaning. Dags att kalla in en maskinförare för den vidunderliga maskin som kallas symaskin. När maskinjobbet var klart och jag krängt på tyget på madrasserna konstaterade jag att den ena sidan passade skapligt, men att på andra sidan var passformen lite si och så. Vi handsydde ihop sidorna som ligger mot skrovet och gjorde lite "smärre justeringar" på den madrassen med den sämsta passformen. 

Översidorna såg skapliga ut när vi var klara, även om det som inte syns när madrasserna ligger på plats nog har en hel del övrigt att önska. Det får duga för mig, och vi brukar ju alltid ha det bäddat i förpiken.

Så småningom fick jag dem med ner till båten och la dem på plats. Utseendemässigt finns det ju en hel del att anmärka på. Det som jag hade hoppats inte skulle synas så mycket syntes med  tydlighet. Men vi får ha det som vi alltid brukar ha det - bäddat. Då villar det bort en hel del skavanker. Dessutom är det ju ett rent provisorium, som inte kostat så många tusenlappar.

Det är kanske inte så konstigt att båtmadrasser kostar en bra slant.

Vid provliggning visade det sig dock att de var betydligt bättre att ligga på än de gamla. Dessvärre återstår det en hel del innan jag kan komma ut och få provligga förpikskojerna på riktigt. Oljetanken måste åtminstone på plats och mitt arbetstempo är inte speciellt högt. Dessutom är det så mycket annat som tar min tid och ork  i anspråk.

Men - den som lever får the - sa Lipton.

Nya mattor

När jag var klar med durken i salongen, i slutet av April, klippte jag till mallar till nya mattor till båten. 

De gamla mattorna hade sett sina bästa dagar för länge sen och förpassats till soptippen redan förra året. Däcksalongens durk hade ju dessutom fått lite annan form och större yta. Tur att jag aldrig kom till skott och beställde nya mattor ifjol som jag från början hade tänkt. Ibland kan det va bra att va lite långsam.

Körde in till mattbolaget i Uddevalla en eftermiddag, valde en blågrå matta och lämnade mallarna. De hade ungefär en månads leveranstid, och det var helt ok för min del. Jag kanske egentligen inte behöver mattorna före midsommar. http://www.mattbolaget.nu/ De skulle ringa så snart mattorna var tillskurna och langetterade - kantsydda.

De ringde från Mattbolaget ganska exakt när de sagt att mattan skulle vara klar. På väg till Stockholm en vardag, ca14 dagar senare, smet jag in och hämtade mattorna. Hade inte frågat vad de skulle kosta, men betalningen blev en glad överraskning. Priset var ungefär hälften av vad jag tänkt mig. Exakt vad det var kommer jag inte ihåg, men det var mindre än 1 500 kr.

Styvt två veckor efter att jag hämtat mattorna (idag) åkte jag  ner till båten och la dem på plats.












När jag drog värmarslangar för ett par år sen gick jag upp med en slang, så att den gick synlig genom durken längst inne under bordet. För att skydda slangen trädde jag på en slang utanpå av en större dimension. Nu la jag en spillbit av mattan runt slangen. Det hade väl aldrig varit nån som tänkt på den svarta slangen inne under bordet. Men skall det va så skall det va.












Hade tagit till mattbiten in under bordet så att den gick upp lite på bordläggningen där den råa plasten syntes mellan durken och inredningen. 

Även den stora biten passade. Jag tyckte att det hela blev riktigt bra och ger ett betydligt mer ombonat intryck än den svarta durkplyfan. Mattorna ger förhoppningsvis även lite dämpning på motorljudet. Rakt över motorn finns det ju inte någon plats under durken att limma nån ljudabsorptionsmatta.

La även dit mattorna till förpiken och akterruffen. Fast akterruffens matta får ligga under förpikens ett tag. Så vet jag var den är och ligger slätt och bra. När jag fått ordning i akteruffen vet jag ju var den är. Men det dröjer nog ett tag.

Men så småningom kommer den dit - inom några år. 

Upptagning

Den nya motorn hade ju hamnat där oljetanken satt. Oljetanken fick följaktligen hamna där den gamla motorn tidigare suttit. Jobbade från och till med att såga ur den gamla motorbädden så att tanken kom så långt ner som möjligt. När jag kapat ur tillräckligt fann jag att intaget till motorns kylvatten satt förfärligt dumt. Dels tog kulventilens handtag i tanken  när man skulle öppna och stänga och dels var platsen ett bra ställe att ha batterierna.

Skulle jag flytta  intaget in i däcksalongen och plasta igen det gamla hålet, var jag tvungen att göra det innan jag monterade in tanken. Annars skulle jag inte komma åt.

Gjorde upp med Olofssons Marinteknik om dag för upptagning. Började riva täckningen över sittbrunnen. Jag har använt samma presenningar i 4 år. När jag drog av den översta så lyckades jag riva av den i två delar. Den hade väl sett sina bästa dagar och solljuset, vinden  och tidens tand tar väl även på en halvbillig presenning. 

Dagen som jag valt för upptagning kom inte med nåt strålande väder.  När allt var klart för avgång och jag hade kasta loss alla förtöjningsändar utom det två aktersta som går från två stolpar ute i vattnet, var det svårt att dra ut Thallatha. Propellern roterade på tomgång framåt. Det gick heller inte att lägga in backen. Misstänkte reglaget inne i däckssalongen. Hur jag än försökte lyckades inte fixa det, så jag ringde på Anders. Han kom på en kvart. Han gjorde precis det jag försökt att göra och hade fixat reglaget på en minut, så att det gick att köra med det yttre.

När han hade klivit iland för att åka tillbaka till Smögen, sa jag till honom lite på skämt, att " är jag inte ute på Smögen om en timme, så får du ringa efter sjöräddningen"

"Det är lungt" svarade Anders "Det är jag som har jouren på sjöräddningen" 

Det regnade ganska rejält när jag gick ut till Smögen på Torsdagseftermiddagen. Men jag kunde ju i alla fall stå inne och styra större delen av resan.

Väl ute på Smögen så gick upptagningen nästan snabbare än jag hann och säga "Gaffeltruck". Det regnade och jag spände upp en tillfällig tesenning över sittbrunnen. Det hade inte blåst så mycket när jag gick ut till Smögen, men vinden hade börjat öka allt mer. Det låg en stormvarning för Lördagen, och jag hade funderat på att plocka ner förseglen. Nu hann jag inte det innan Thallatha stod på land och jag avvaktade lite. Det är inte helt roligt att gå fram på fördäcket när båten står på land utan en stötta under fören.

Började i alla fall att lossa bottengenomföringen. Det var ju bara knappt två år sen jag monterade en ny och det gick lätt att lossa. Medans jag låg nere i det gamla maskinrumet och skruvade, började Anders att titta på motorreglaget o däcksalongen. Det var det som var trasigt och han satte dit ett nytt.

När jag fått loss bottengenomföringen, hade jag egentligen tänkt börja slipa ur runt hålet och plasta igen det från inidan, men det regnade så mycket och presenningen gav inte tillräckligt med skydd, så jag började att borra ett nytt hål i ett av stuvfacken - det aktre i däcksalongen - på sida på motorrummet.

När hålet var uppsågat, visade de sig att tjockleken på Thallathas skrov även här är tillräckligt - 15 mm. 

Plasten var billig på 1970-talet och hon är en stabilt byggd dam.

Monterade ihop delarna, men väntade med att dra fast det hela.Jag hade glömt sikaflexen hemma.

Fredag morgon började jag att slipa ur på insidan runt hålet till det gamla intaget. Slipade mest på insidan. Det är ju mycket lättare att plasta uppifrån och tjockleken på skrovet är ju även här 15 mm. Tätade hålet med silvertape på utsidan och fyllde upp med lite toapapper och en plastbit från en glasspaket inifrån så att det ungefär kom upp till dit jag slipat. Klipte, eller rättare sagt skar till glasfiberväv och plastade igen hålet från insidan. Mitt ojefyllda element ölades på plats över lagningen.

La på redigt med Sikaflex runt bottengenomföringen på den nya platsen och drog fast det. Luckan till stuvfacket har blivit ganska smal, så det är lite besvärligt att jobba där när man behöver bägge händerna. Men med en hel del trixande fick jag i alla fall dragit fast bottengenomförningen.

Borrade hål i skottet in till motorrummet och drog om slangen till kylvattnet och anslöt den till bottengenomföringen. Straipsade fast slangen snyggt och prydligt som jag tidigare gjort med de andra slangarna i systemet. 

Fredagseftermiddagen ägnade jag år att bottenmåla större delen av botten. Några fläckar lämnade jag där arbetet inte var klart, och allt som skulle peselmålas plus under kölen där det inte hade torkat.

Lördagen inleddes med att slipa ur på utsidan där jag höll på att sätta igen det gamla hålet till kylvattenintaget och att laminera upp till rätt tjocklek. Tanken var ju att Stefan skulle ta hand om rengöring och vaxning och polering, men han hade inte hunnit under fredagen. Tvättade av skrovsidorna med Jiff och polerade 10 cm över vattenlinjen för att jag skulle kunna måla vattenlinjen. Har ju sen 1980-talet haft den vanan att jag målar min breda blåa vattenlinje med bottenfärg.

Avslutade Lördagen med en lätt avslipning av det igensatta hålet och la på epoxyspackel som jag blandade av epoxy och microbalonger. Tänkte slipa slätt på söndagskvällen och göra färdig bottenmålningen då och det är ju bra om lagningen får så lång tid som möjligt på sig att härda.




Var ute vid båten tidigt på söndagsmorgnen. Maskerade upp och målade den blå vattenlinjen. Var hemma igen på mindre än två timmar.

Fram på söndagseftemiddagen kunde jag inte hålla mig, utan åkte ut till Smögen, slipade av lagningen och bottenmålade resten av båten.

Måndagen kom med skitväder som väntat. Det blev uppehåll, så att Stefan kunde vaxa över skrovet, medan jag fixade till en del saker inför sjösättningen. Vi kom överens att sjösätta tisdag eftermiddag då vinden skulle ha mojnat.

Bilden med Stefan hanpolerandes Thallatha är tagen på tisdagen strax innan sjösättningen. Klagade på att han fuskat med poleringen precis där sladden gick ner från sittbrunnen. Han kunde inte först inte förstå varför jag klagade, förrän jag ropade på honom och tog kortet.

Sjösättninge gick fint. Låg kvar en stund i "Tobbakshålet" och fixade lite ombord innan jag satte kurs mot Springet.

Sänka durken?

Det kom ett mail

Hei,

Jeg har med stor interesse lest en del på din blogg om den gamle Fjord 28. Jeg har aldri eid eller seilt i en, men jeg var nære ved å kjøpe en i 2005 da jeg og min kone flyttet hjem til Oslo. Dessverre ble båten solgt før vi kunne by på den, og vi endte derfor opp med en Jeanneau Fantasia i steden. 

Av utdanning er jeg imidlertid skipsingeniør, og min kone er arkitekt, så den gamle 28 er definitivt en båt som appellerer til oss.

Jeg har imidlertid et spørsmål som kanskje du kan besvare:

Ville det vært mulig å senket dørken i salongen / byssa? 

Jeg forstår det som at du har hevet dørken for å få plass til en motor uten hydraulisk gir, men da jeg er 199cm høy er ståhøyde alltid et problem i båt (selv 70 fotere har jeg vært inne i der jeg ikke kan stå rakt).

Ståhöjden i min Fjord 28CS är ca 190 cm. Jag valde att höja durken 12 mm plus heltäckningsmatt. Så 188 cm blir det ungefär kvar. Själv är jag 192 cm, så jag får inte riktigt ståhöjd. Men fördelen med att få bort hydraldriften tyckte jag var värd priset av ett par cm lägre ståhöjd.

Jag har kollat och mätt på båten och jag anser att det går att sänka durken ca 10 cm utan att bygga om Dieseltanken om man bara sänker durken framför pentrybänken och låter dinetteten vara oförändrad. Dvs durken i dinetten blir 10 cm högre än durken framför pentryt. Rufftaket är ju välvt så det blir nån cm lägre vid pentryt och nån cm högre närmast dinetten. Det skulle gå att ta bort skivorna i taket och klä glasfiberlaminatet med en inredmingsmatta. Det skulle göra en styv halv cm.

Om man bygger om tanken genom att tex sänka locket kan man få större sänkning av durken, men det är ju också en del mer arbete - om än inte så väldigt mycket.

Kranen som är inringad med en pil flyttas undan. Till andra sidan vinkeljärnet.

De två inringade fästjärnen på tanken på bilden ovan är bultade till skotten med genomgående  bultar. 

Om man borra hål som markerats på bilden ovan och fäster vinkeljärnet till skottet med tre kraftiga plåtskruvar kan man ta bort den genomgående bulten och kapa vinkeljärnet ungefär vid linjen

När man kliver ner i däckssalongen från sittbrunnen är avståndet från tröskel till durken 66 cm. På mitten av detta avstånd sitter ett trappsteg. Durken i sittbrunnen sitter dock 12 cm lägre än tröskel.

Sänker man durken bör man sänka trappsteget så att det harmonierar. Jag skulle tagit hänsyn till att durken i sittbrunnen sitter 12 cm lägre än Tröskeln, vilket inte görs idag. Det är relativt lätt att sänka steget. Det sitter med ett par bultar i dinettens bänk, men med vanliga skruv i skåpet närmast dörren. Inte helt enkelt att skruva loss då man inte kom åt att se. Monterade tillbaka fotsteget med rostfria vangsbult.

Skulle föredra att sänka durken inom det markerade området på ovanstående skiss, då det är relativt enkelt att genomföra

Skulle också behålla de befintliga vinkeljärnen som durken vilar på idag.

Kapa två vinkeljärn som går tvärs och kapa ner lite på de två tvärgående skotten. Efter att ha monterat två längsgående vinkeljärn som den nya durken vilar på, återmonteras större delen av de bortkapade vinkeljärnen på det kapade skottet.











På skissen ovan är
Blå vinklar - befintliga längsgående vinkeljärn
Röda vinklar - nya längsgående vinkeljärn som den sänkta durken kommer att vila på
Helfyllt blå - de bortkapade vinkeljärnen som monterats på skotten på en lägre nivå
Brunt - någon form av teakplyfa eller dyligt för att få en snygg avslutning till befintlig inredning

Detta är väl det som jag får som spontan reaktion i fråhasn att sänka durken i en Fjprd 28CS,

Att sänka durken enligt denna idé är ett mindre jobb det var för mig att höja durken och bygga nytt motorum.

Maststöttning på Havsfidra

Det händer ju ibland att man får lite olika frågor.

Fick ett meddelande via Fendern.se angående maststöttningen på havsfidra. Svarade på meddelandet och skrev ett inlägg på Fendern för att kunna bifoga en bild.

Lika bra att lägga in svaret här med fast kanske lite fördjupat, så jag har koll ifall frågan kommer upp igen.

Hej Toaen.

Förra året skrev jag ett inlägg om att segla över atlanten och båt beslutet blev en havsfidra, med dina inlägg bestämnde jag mig för denna båt.

Jag läste dock att du skrev något om att masten eller det man fäster den till skulle vara svagt och behövde arbete. Har inte någon erfarenhet om sånt än, precis samlat upp pengar och ska nog köpa en fidra. Blev dock lite rädd efter jag läste det du skrev om masten (dock om jag förstår att båten är byggd av kompetent kraft).

Konkret: vad innebär arbetet med masten om man vill bege sig ut tills havs ?

Tack i förhand!

Hej

Som med alla båtar där masten står på däcket är stöttningen under däck oerhört viktigt. En rigg skall ju för att vara optimal spännas in med stora krafter. Men jag har aldrig spänt upp riggen på min havsfidra så mycket som man bör göra enligt rekomendationer.

Se mitt blogginlägg angående mast och riggtrim. Thallatha: Mast & riggtrim hos SXK

Maststöttningen på havsfidran  består av de två skotten som skiljer förpiken från salongen. Jag satte upp två träreglar och pressade in dem mellan överkant innerlinen för kojbotten och den balk som sitter för om skottet i innerlainen för rufftaket. Har för mig att jag satte en domkraft och en planka i centrum på balken och pressade upp balken en aning. Sågade till och pressade in och skruvade fast två träbitar ca 50x50 mm på var sida om öppningen. När jag sen spände upp riggen ganska hårt, sjönk rufftaket bara 10 mm. Tidigare hade jag kunnat spänna ner det hur mycket som helst medan de två skotten böjde sig.