Båtmässan Göteborg är ju felplanerad tidsmässigt. Har ju en dotter och barnbarn som fyller år just den veckan. Har ju besökt båtmässan i Stockholm under ett antal år och så fick det bli även i år.
Det första som mötte mig när jag gick in i C-hallen, den med tillbehör, var en ångbåt.
Ingen stor, men väl en modell.
Det fanns en massa historiska och smått halvtokiga innovationer, sett med dagens ögon. Utsällare var Museihuset som har sina lokaler vid Göta Kanal. www.museihuset.se
På 1 300 m2 finns nostalgi av högsta klass.
- Veteranbåtar och motorer
- Leksaks- och modelltåg
- Leksaks- och modellbilar
- Barnbokens 150-åriga historia
- Nutidsleksaker
Va sägs om detta roder med integrerad motor.
Hade varit nåt för min gamla bohusjulle i stället för den nuvarande aktersnurran.
Eller varför inte en motoriserad kanadensare för den late som inte orkar paddla själv. Fast har man inte missat lite av charmen med kanot - att ljudlöst glida fram i naturen - om man måste motorisera den. Fast jag är ju seglare, som under en del av livet, som scoutledare, paddlade mycket kanadensare,
Kanadensaren påminner starkt om de kanadensare som vi göt i en form som jag fortfarande har i mitt förvar.
Utombordarna till vänster var visst tillverkad av en kille som kraschade sin motorcykel och tog motorn och byggde om den till utombordare.
Båten på bilden till höger såg en aning "gisten" ut vid första anblicken
Kepplermaster. Tysktillverkad monterigsbar båt från 1959-60.
En riktig trissbåt som skulle kunna användas som roddbåt, segelbåt och köras med motor. "Lätt" att sätta ihop och plocka isär och sen bara kränga på eller av skinnet som hänger på glasväggen bakom.
Längd ihopmonterad 3,50 m
Bredd 1,22.
Vikt 64 kg.
Fast en riktig segelbåt i mahogny går ju inte av för hackor som denna Neptunkryssare. Fast det kanske är tur att man inte har nån gammal fin träbåt - slarvpelle som man är.
Sen fanns det ju en hel del nostalgi från ångmotorer och alle handa retro båtföreningar. Fin att titta på är ju denna motorbåt, men intresset för dylika är inte stort, men jag kunde i alla fall offra en digital bild på den.
Det var någon av Maringuidsskribenterna som hade uttryck till en av mina kompisar att han var grymmt besviken på mässan för att det bara fanns en riktig segelbåt. En Najad.
Ett stort "schabrak". Det finns ju ett uttryck som säger; "det skulle jag inte vilja ha en som jag fick det till skänks". Nån Najad i den storleken skulle jag inte vilja ha, men det är klart - hade jag fått den utställda båten gratis där den sår hade jag accepterat på stående fot. Kostnaden för borttransport och sjösättning hade väl täckts av det jag fått betalt för den när jag sålde den.
En båt som jag däremot gärna hade behållt om jag fick den gratis eller till ett väldigt lågt pris var en Haber 620. Seglarkompisen Kalman, som jag besökte mässan tillsammans med, var inte alls imponerad. Fast en motorseglare på 21 fot är kanske i minsta laget och priset ca 320 000 kr är ju en del. Min mor skulle sagt;" pengar har helt förlorat sitt värde nu för tiden".
Företaget har ju ett antal större modeller och nästa storlek är Haber 660.En liknande båt på 22/23 fot med ett pric på ca 410 000. Bägge har ju centerbord och flyter in på nästan inget vatten alls.
Annars var det inte mycket att se på segelbåtsavdelningen för en gammal stofil som jag. Fast det var det inte i fjol heller när det fanns en mängd båtar i Najadens klass. Jag har inget större intresse av de moderna båtarna och har heller inget intresse av att byta. Den gamla skorven jag har duger gott åt mig.
Kryssarklubbens monter var flyttad och inklämd i segelbåtsavdelningen. Alltid trevligt att "tjöta" med personalen, Nu heter det väl inte "tjöta" när man talar med Stockholmare förstås. Synd bara att de slutade med sina små föredrag som de höll i sin monter tills fram till ett par år sen. Brukade alltid välja ut ett par, som jag lyssnade på under det att jag tog en kopp kaffe i kaffet bredvid.
I resten av A-hallen var det bara motorbåtar. Man brukar ju säga att "man ser inte skogen för bara trän". Så var det här också. En massa motorbåtar där den ene var den andre lik.
Det enda som fångade min uppmärksamhet var ett par "pena" snipor med en kraftigt tilltagen tross som avbärarlist. Att sen företaget var från Grebbestad gjorde inte det hela sämre.
Dags att angripa C-hallen och försöka få klarhet i en del frågetecken runt instrument och toaletter mm.
Smögen Marins flagga såg man på långt håll. Man hade lyckats få en monter för sina tre båtar som man visade upp på mässan i C-hallen. Inte så dumt grepp, Båtarna syns ju mycket bättre i C-hallen än om de stått inknödda bland alla andra motorbåtar i A-hallen.
En Väjare av födseln som tidigt i barndomen utvandrade till Stockholm - fast det kunde nog inte han hjälpa. Han hade i varje fall konstruerat ett par "bergkilar" som han visade i Smögens Marins monter. Smögens Marin säljer också kilarna.
Själv har jag inte så stort behov av bergkilar. Det är ytterst sällan jag använder dylika för förtöjning. Det jag mest använder en av mina många är till att öppna däcksförskruvningen till vattentanken.
Seglarkompisen Kalman, som är en inovatör och har funderat mycket i den frågan, blev väldigt intresserad av konstruktionen. Den Kalman håller i sin hand är den stora modellen, det fanns en mindre variant också.
Vid förra årets mässa köpte jag mig en "tamppinne" I höstas fick jag mail från säljaren, som frågade vad jag tyckte om den. Jag var tvungen att maila tillbaka och säga att jag visserligen fått pinnen skickad med posten efter ett tag, men att jag inte ens packat upp den och inte var helt säker på var den fanns. Jag hittade den väl inslagen i pannrummet, Packade upp den och bar ner den till båten. Vid nästa tur till Hållö tänkte jag att jag skulle prova den, men det blev inte så.
Nu vet jag var den är men har ännu inte provat den. Man utvecklar väl olika metoder vid de tillfällen man lägger till. Det är väl nackdelen med att va gammal och seglat länge. Behovet av nya inovationer är ofta inte så stort.
Ett besök i Tampinnens monster med tillhörande "tjöt" var ju inte fel ändå, och jag lovade testa min tamppinne och återkomma med ett utlåtande.
Installerade tank ett par år efter att jag köpt min motorseglare.
Toalett med spolning rakt ut i havet fanns ju sen tidigare. Inte så kul när man ligger i en fin naturham och släppa ut skit och papper rakt ut i badvattnet. Har haft nån form av tank i alla mina båtar sen början av 1970-talet.
Den gamla toaletten har jag visserligen bytt packningar på och den fungerar, men det måste till så oerhört mycket spolvatten. Nu när det är förbjudet att tomma i havet, blir det ju problematiskt med en liten tank.
Det om upp en fråga på Maringuiden om urinseparerande mulltoaletter. Kanske inte så dumt. Har ju mulltoa i vår stuga och det fungerar perfekt - efter en liten inkörningsperiod det första året.
Det fanns en utställare av urinseparerande mulltoaletter Jag letade väldigt länge efter den. En av de minsta montrarna, inklämd bland flera andra och där halva montern skymdes av en stor skyllt.
Problemet med mulltoaletter för båtar är att de är så väldigt höga. I små båtar står ofta toaletterna på en liten klack pga skrovformen på båten, så även på min båt. Trotts att jag är lång har jag lite svårt att nå ner till durken redan som det är. Att använda min tank för urinen som jag funderat på trodde killen som sålde mulltoaletterna inte på. Han misstänkte att det skulle uppstå luktproblem från tanken.
En annan sak som avskräcker en del är priset. Ca 11 000 kr. Hittade sedan ett annat företag som också hade en mulltoa av ungefär samma konstruktion. Priset var nästan exakt det samma.
Det är möjligt att mina tankar på att byta ut min gamla toalett mot en mulltoa börjar svalna en del. En snålspolande eltoalett är kanske ett alternativ till ungefär halva priset. Sen finns det utrymme att sätta i en extra tank, men då måste jag pumpa skiten från den första tanken till den andra. Ja ja -vi får se.
Kustbevakningen fanns på plats i C-hallen. Är det högste chefen som tagit plats ovanpå styrhytten.
Kustbevakningens antagonister. Det gäng av tramspellar som tagit sig namnet "Båtfolket" och som tycker att det inte spelar nån roll om förare av stora och/eller snabba båtar är nyktra fanns på ett undaskymd plats (som tur är) i förbindelsegången vi A-hallen.
Ibland tar jag alldeles för lite bilder. så jag stal en bild från Göteborgsmässan för flera år sen och klippte bort den lokala personalen på den mässan. Pratade först med en försäljare hos Hjertmans fån Stockholm. Jag håller ju på att bygga en panel för instrument på Rattpiedestalen i Sittbrunnen och vill ju ha lite instrumen även där. Idag sitter de instrument jag har vid inre styrplatsen.
Det handlar om en kompass och vind- logg- och lodinstrument i det här skedet. De instrument jag har är en Nexusserie. Det visade sig att Garmin köpt Silva. Hjertmansförsäjaren följde med mig till Garmins monter.
Kom snart på att den bästa lösningen var att sätta en repiter vid inre styrplatsen och flytta ut mitt Vindinstrument och mitt Logg- och Lodinstrument till panelen i sittbrunnen. För att få det att fungera med Garmins instrument behövdes en box som omvandlade signalen och en repiter. Det var inte gratis.Behöver också en kompass att sätta på panelen i sittbrunnen.
Jag var ju på mässan själv på Måndag och skulle dit med seglarkompisen Kalman på Torsdag. I mellantiden blev det mcyket letande i kataloger och på nätet. Kom så småning om på att Hjertmans hade några få Nexusrepitrar som de sålde till något nedsatt pris och att det hade en Silvakompass som också hade ett förmånligare pris än Garmins.
Vid besöket på Torsdag gick jag igen till Hjertmans monter och träffade då en av försäljarna från Göteborgsaffären. Just det som jag funderade på fanns inte med på mässan, utan var bättre att beställa från Sundsvall, vilket jag gjorde senare. Provmonterat i konsollen ser det ut så är.
En hel det tjöt med olika försäljare blir det. På MarinGuiden har det ju varit en diskussion om LiFe-batterier. http://www.maringuiden.se/forum/topic/76179-bästa-lifepo4-för-båten/
I A-hallen fanns en försäljare av dylika. Kalman var först inte speciellt intresserad, men till slut lyckades jag få igång honom. Försäljaren fick kalla in en tekniker för att svara på Kalmans fråga och sen höll deras tekniska diskussioner aldrig på att ta slut.
Själv kunde jag ägna en bra stund att tala med en av försäljarna som tillbringat mycket tid på Smögen och kände mycket folk i Sotenäs.Vi pratade om det mesta - allra minst om batterier. Med tanke på att jag har nya AGM-batterier så blir det nog aldrig tal om LiFe-batterier för min del. När mina AGM-batterier är slut är det möjligtvis färdigseglat för mig. Priset 19 000 kr för en sån uppsättning som motsvarar mina nuvarande batteri, är ju en hel del pengar. Möjligtvis kommer priset att sjunka en del genom åren.
Flakmopeder är ju speciellt öarnas fordon. Hur många gånger har man inte sett en gubbe körandes en flakmoped med kärringen framme på flaket.
Har ju en halvtaskig stuga ett par mil norr om Stockholm. 40 meter av stigen som leder upp till stugan är mycket brant. Funderar på att bygga dels en trappväg en bit och på sidan på den en ganska brant vägbit. En terängmotorcyckel med en liten släpkärra hade inte varit så dumt. En flakmoped kanske hade varit ett billigare alternativ. Motorn har jag för mig va på 5 Hk.
Sen fanns det ju hur många saker som helst - ett stånd med oliver tex. Kompisen Kalman missade det. Hade han sett det hade han köpt en del. Sardinmästaren stod som vanligt och sålde sina sardiner.
Brukar alltid köpa av honom. Köpte en redig laddning, men bara de i olja. De andra smakerna går väl ann. men de i olja är absolut bäst.
Båtmässan gav i alla fall svar på mina mest akuta spörsmål beträffande instrument. Nu gäller det bara att få klart jobbet i sittbrunnen runt rattpeidistalen och montering av ny kompass och den nya repitern vid inre styrplatsen.
Under tiden jag håller på med det blir det ett antal arbetsrelaterade turer till Hållö ganska många onsdagar nu på våren - med start redan nästa vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar