onsdag 23 oktober 2013

Norröver

Efter en god natts sömn i Dalbergså´s gästhamn vaknade jag, stod upp och käkade frukost. När jag seglar själv brukar jag diska en gång per dygn - efter frukosten. När jag skulle diska kom jag på att fanns nån diskborste. 

Vi tillhör väl inte de som skulle kunna gå under benämningen "grillfolket". I Mastkämman där jag låg innan jag kom till Dalbergså, fick jag för mig att jag skulle grilla och tog fram Cobbgrillen som jag fick för några år sen för att jag lånade ut sjökort över halva Sverige under sommaren. När jag plockade upp grillen konstaterade jag; dels att det var väldigt länge sen jag använde den - ett par tre år - och dels att jag inte hade gjort ren den sist jag grillade.

Hade ju inte så mycket annat att göra så jag gjorde ren grillen varvid jag bl.a. använde den enda diskborste jag hade ombord. Efter avslutat arbete konstaterade jag att grillen var ren och att diskborsten passade bäst i soppåsen dit den förpassades.

När affären öppnat gick jag dit. Av de ganska vanliga produkter jag tänkt köpa, hade de bara diskborstar. Köpte en - resten fick jag klara mig utan - återvände till båten, startade motorn, kastade loss och stävade ut mot Vänern vid vatten.

Som anas på bilden har jag två försegel monterade på var sin rulle.


När jag köpte båten var den utrustad med en sk. CU-rulle. Den hade rostat ihop i lagren och jag bytte ut den mot en Plastimorulle samt monterade ett inre förstag med en kryssfock på ytterligare en Plastimorulle.

Lyckades få isär CU-rullen, lösa upp rosten och montera ihop det hela med ett riktigt bra fett i lagren. Med båten fanns en lättvindsgenua i spinnakerduk, som säkert inte hörde till båten egentligen, utan var avsedd för en mindre båt. Bobo Syversen sydde på en bit spinnakerduk i nedkant så att seglet blev maximalt stort.


Gjorde seglet och rullen hissbar genom att använda en lina av Dyneema som förstag. Gennakern, som jag kallar seglet, ligger förvarat hoprullat med fall och allt i sin segelsäck Bara att sätta fast på den kombinerade landgångsstegen och gennakerpeket, hissa paketet och rulla ut Gennaker. Funderade på att hissa Gennakerrullen medans jag låg kvar i Dalbergså´s gästhamn men jag gjorde inte det.



Leden ut i Dalbergså´s mynning är tätprickad som framgår av bilden ovan. 

Så snart jag kom ut på öppet vatten hissade jag segel och slörade åt NordOst. Konstaterade dock snabbt att jag borde ha monterat Gennakerrulle redan i hamn. Min genua på 26,5  m2 och mitt "Storsegel" på 7,5 m2 gav inte mycket fart.





Gennakern plockades fram, monterades och rullades ut i stället för Genuan. De ytterligare 10 m2 gjorde gott. Dessutom står ju seglet med den lätta duken  bättre i den svaga vinden.


Passerade Hjortens fyr, som ju är den är en mindre kopia av Hejdenstamsfyren som står på Malören.

http://thallatha.blogspot.se/2010/05/heidenstamnsfyr-hjortens-udde.html




Slörade vidare mot Hjortgrundets fyr och remmaren nordost därom. Vid den icke namngivna remmaren skulle jag gira åt nord och få plattläns och i tur och ordning passer Stinagrundet, Karl Eriksgrundet, Ellagrundet och Jespers grund. Per Erikssonsgrundet passerades visserligen också men på väldigt långt avstånd.



För att snabbare komma förbi alla dessa grund rullade jag ut kryssfocken och saxade seglen. Det fungerade alldeles utmärkt. Närmare 60 m2 segelyta blev det. Storseglet 7m5 m2,Kryssfocken styvt 15 m2 och genakern styvt 35 m2. Jag måste möta upp mina segel så jag vet exakt.

Seglen stod perfekt. Om det hade fungerat lika bra  med genuan vet jag inte. Den sitter ju nästan en meter längre fram och avsåndet till Gennakern hade ju blivit betydligt mindre - men segelytan hade ökat med ca 10 m2. Det får vi prova nån gång.

Vinden ökade och strax norr om Kräklingrna (öst Köpmannebro) var den upp i 10 m/sek. Jag försökte rulla in Genackern, men det fungerade inte så bra. Övre svirveln följde inte med så bara halva seglet blev inrullat. Fick ta ner den ändå, varpå en del hamnade i vattnet. Fick i varje fall lossat den och dragit ner den i däcksalongen där den fick ligga tills jag kom i hamn.











Så småningom kom jag fram till Gjupskärs grund och passerade Svartskärs stång och var inne i Tössebäcks skärgård.











Det blev en behaglig segling och jag började leta efter nånstans att ta natthamn, men hittade inget direkt, okänd som jag var. Det låg lite båtar här och var men jag fortsatte norrut.











Vid Gullnäbbens två kumlar, som bildade en enslinje in från Dalbosjön, girade jag babord och norrut igen och in i en båtsportled.











Det fanns två öar där det fanns tecken för gästhamn. Sandön, som är Åmåls Motorbåtssälskaps klubbholme och Svegön som är Åmålsvikens segelsälskaps Klubbholme.

Jag satsade på Svegön. När jag kom fram så såg det smockfullt ut med båtar på bryggan, så jag valde att fortsätta direkt till Åmåls gästhamn. Det var ju dit jag var på väg.

Strax utanför hamnen tog jag ner seglen och startade motorn.

Under färden uppför Göta Älv hade jag efterhand uppmärksammat ett konstigt ljus när motorn gått på tomgång. Värst hade det varit medans jag låg och väntade på att man skulle öppna Gropbron, landsvägsbron mellan Brinkebergskulle och Vänersborg. Nu var ljudet oroväckande.

När jag startade motorn brukade det inte låta nåt, men så fort jag kopplade till på fram eller back började det och sen hördes det oavsett om jag körde sakta fram eller back eller låg på tomgång. Gick jag däremot med marchfart försvann ljudet helt. Ja är ju egentligen helt "rudis" på motorer och jag började känna en viss oro för att det skulle va nåt fel på det nya backslaget.

Nu gällde det bara att komma i hamn.

Gästhamnen var smockfull. Inte en plats att uppbringa. Långt in i gästhamnen låg det två större motorseglare längs kajen, utanpå varandra. Jag satsade på att lägga mig som tredje båt utanpå. När jag backade upp för att stoppa upp och få aktern intill så hördes det som en stenkross från motorn. Jag var helt övertygad om att det var backslaget som rasade.

Jag fick i alla fall förtöjt. Trött efter en hel dag på havet bestämde jag mig för att helt strunta i mina tekniska problem och skjuta upp de bekymren till  morgondagen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar