Ramsö

Det blåste en del på natten. Trotts att jag aldrig draggat när jag legat på svaj för eget ankare blir sömnen en aning orolig. Efter en tidig frukost lättade jag ankar, gick ut på fritt vatten och rullade ut Genuan. Sydvästlig vind. Prognosen lovade nordlig nästa dag. Då jag hade tänkt "segla dit vindarna bär" i största möjlig utsträckning, var Ramsö ett lämpligt mål för dagen. Fick i huvudsak slör och halvvind. Det låg en segelbåt i hamnen när jag kom.

För att sträcka på benen och ryggen med för den delen, tog jag en promenad till badplatsen i öster. Badplatsen ligger starx intill Ramsö´s fotbollsstadion och för att komma dit går man först norrut. När vägen delar sig tar man till höger. Trotts att jag varit där förr trodde jag att jag gått fel. Till synes kom man in på en tomt. Det visade sig dock att stigen svängde brant höger och försvann in i snårskogen.

Alldeles nedanför fottbollsplanen ligger badplatsen. En härlig sandstrand i söderläge. En skyllt informerar att man inte får dra upp båtar på stranden. Det fnns också bojar ute i vattnet som spärrade av. Just den delen där vattnet möter sanden är inte så stort, så om man drog upp båtar blev det inte mycket plats kvar för badande.

Mellan sandstranden och fottbollsplan växte kaprifol upp efter berget. Kunde bra inte bli att ta ett kort på denna Bohuslänska landskapsblomma. Texten från sången "Bohuslän" som jag har i en inspelning med Sonya Hedenbratt, kom för mig. "Här blommar två gånger kaprifolen" 

Tyvärr hittade jag inte nån inspelning med Sonya Hedenbratt på You Tube men väl en med Usidom Wholin. http://www.youtube.com/watch?v=LiMld2a5pv4    

Har aldrig hört talas om denne Usidom Wholin, men Sydsvenskan berättar en intresant historia http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/usidom-wohlin-bohuslan/  En härlig röst har han i varje fall.

Bohuslän

Här slår en våg.
Här finns en häll.
Här brinner mareld i sensommarkväll.
Här sliter vinden i tåg och grenar.
Här slipar vattnet strandens stenar.

Här skriar truten i morgon timman.
Här dansar älvor i afton dimman.
Här fylls ditt bröst av doft från tång.
Här sjunger fåglar havets sång.

Här svänger flickorna stolt på kjolen.
Här blommar två gånger kaprifolen.
Här splittar hemfiskarn sina garn,
berättar sagan för barnbarns-barn.
Om Bohuslän.

Här splittar hemfiskarn sina garn,
berättar sagan för barnbarns-barn.
Här svänger flickorna stolt på kjolen.
Här blommar två gånger kaprifolen.
I Bohuslän

Tillbaka i hamnen tog jag mig en titt på anslagstavlan. Det fanns fyra badplatser om rekommenderades. "Sân bukte" i öster -  där jag kom ifrån. Ett ställe i sydost, där jag troligtvis var förra gången jag var på Ramsö. "Skippsbukte" i sydväst och "Nol på sân" där jag också varit tidigare.

Sen rekommenderade man nåt som jag inte kommer ihåg vad det var, men man skulle gå på hällorna söderut från "Skippsbukte".

Vid anslagstavlan kom jag i samspråk med en norrman som hade hus på ön.

Tog mig "en lutare" i förpikskojen på Thallatha. Laddningen till min bärbara dator hade slutat att fungera - trodde jag - men jag hade en android läsplatta som jag lite försiktigt hade börjat använda som plotter. Så lite internettande blev det. Försökte också skriva lite blogginlägg, men det var inte alls enkelt, även att det gick lite bättre efterhand. Att få dem så klara att det gick att publicera dem klarade jag dock inte av.

Efter middagen, som bestod av dubbel portion "Varma Koppen" med "bäst före datum" 2011, smörgås och korv, gav jag mig ut på vandring igen. Badplatsen i "Skippsbukte" kunde ju va ett lämpligt mål. 

"Förbi sjöboden på hamnens södra sida, ta till vänster innan trappan" stod det på anslagstavlan. En dålig stig ledde dit. Ganska bött med en del utlagda plankor och brädor att gå på. En hel del mogna björnbär fanns det dock att trösta sig med.

Det där med att man skulle fortsätta söderut på hällorna fanns kvar i mitt huvud, men inte varför. 

En vit bergart som trängt upp i en spricka i berget? Kvarts? Eller kullerstenar i en mängd olika färger och storlekar? Tänk om man visste varifrån de kom från de olika stenarna! Tycker i varje fall att de är vackra.

Eller möjligen en vacker blomma som växte i en spricka i urberget? Nej det var säkert inte det som hänvisningen gällde - den fick jag som bonus.

Som ofta när jag promenerar i det Bohuslänska landskapet blir vägen mer och mer oframkomlig. Denna promenad var inget undantag. Till slut hade jag i varje fall lyckats ta mig till den södra viken på Ramsö. En kullerstensstrand och vrakvik där hela Skagerak ligger på.

Att det hade varit människor hör före mig det framstod klart. Någon hade byggt en soffa och ett bord av vrakved. Riktigt gedigna möbler som nog hade stått emot många stormar. Bordet var kanta med en vit tross med inslag av svart. Satte mig på soffan och tittade ut över havet och njöt.

Några meter bakom soffan hade nån byggt en "hytta" (som vi kallade den typen av byggnad som vi byggde när vi var barn) Det var en redig hytta, men stadd i förfall. Det var många år sen den byggdes, men den hade varit en utmärkt "sommarstuga" med ganska ogenerat läge på den tiden det begav sig.

Började gå tillbaka mot hamnen, men valde naturligtvis att försöka hitta en annan väg tillbaka än den jag kom - tyvärr. Viken var ett stort kullerstensfällt och där kullerstenarna mötte berget hade någon rest ett ett enklare skydd.

Till att börja med var den vägen jag hittade över bergen lätt att gå, men ju längre norrut jag kom desto besvärligare blev det. Raviner och i stort sett ogenomträngliga snår. Till slut kom jag i varje fall ner till Skippsbukte och kunde gå på en någorlunda banad stig.

Det hade kommit en segelbåt till medan jag var ute och "sprang i bergen". Dödstrött stupade jag i kojen. Efter ett par timmar kom hamnkaptenen Bert Dabe för att ta upp hamnavgiften. Vi hade som alltid en trevlig pratsund. Sen la jag mig och sov gott hela natten.

När jag vaknade på fredagsmorgonen var det ingen vind. Nordanvinden skulle komma fram på förmiddagen och jag bestämde mig för att ta ytterligare en promenat på Ramsö. Denna gången ställde jag kosan norröver med badplatsen längst i norr som mål.

När jag kom en bit norröver fick jag se skylten som visade mot gamla hamnen. Där hade jag inte varit tidigare, så jag gick den vägen. När jag nästan var nere i hamnen upptäckte jag att jag saknade min glasögon. Antingen hade jag glömt dom i båten eller så hade jag tappat dom på vägen. Jag fick försöka klara mig utan dom och leta på vägen hem. Billiga läsglasögon, men jag kan inte läs utan dem.

Det var en liten mysig grund hamn för småbåtar. Kajen/bryggan i inloppet var tillbyggd i inoppet så där fanns det lite större djup för mindre fiskebåtar. På väg tillbaka blev jag tilltalad av ett par som satt satt på en bänk utanför ett hus. Hör ju fruktansvärt dåligt och när jag  i huvudsak är själv brukar jag ta "semester" från hörapparaterna. Det var norrmannen jag träffade vid anslagstavlan. Hans fru var från Ramsö. Talade lite om den gamla hamnen. Det var de mindre båtarna man hade i hamnen. De större låg på svaj i lä för skäret på utsidan hamnen.












Badplatsen i norr "Nol på sân" har två sandstränder. Inte lika fina som de två andra, men ändå.

Stigen från och till badplatsen går genom en tall som omsluter stigen som en portal. Vilket ord jag skall välja för att beskriva känslan - trolsk kanske. Tittar man på några synonymer så hittar man förtrollande, overkligt, sagolikt, mystiskt, hemlighetsfullt.  Trolskt var nog ordet.  






När jag ändå var längst upp i norr måste jag ju bara gå till näckrosdammen med de röda näckrosorna. Hade ett äpple med mig och jag satte mig på berget och åt mitt äpple och tittade på blomorna. Plötsligt fick jag se att en blomma rörde sig. Den hade börjat öppna sig för den stigande solen och värmen. Satt kvar ett par timmar och njöt över företeelsen. Det gick ganska sakta, men man kunde emellanåt se hur de rörde sig. Tog ett och annat kort - ganska många faktiskt.

Så kom den utlovade nordanvinden. Den är som bekant "kall från vilket håll den än kommer". Började gå tillbaka till båten. 

När jag kom dit där jag saknade mina glasögon började jag leta. På ett kabelskåp låg glasögonen prydligt upplagda. Nån hade hitta dem och lagt dem så att de gick enkelt att hitta. Tack du okände.

När jag kom tillbaka till båten hade de andra segelbåtarna gått. Gjorde mig och båten klar för avgång. Några svalor slog sig ner på pulpits och mantåg. Tog ett kort inifrån däcksslongen. När jag gick ut på kajen för att få en bättre bild, flög de sin kos.

http://thallatha.blogspot.se/2010/02/dar-nackrosen-blomma.html