Hemôver

När jag lämnat Morön gjorde jag ett slag västerut. Kryss mot Väderöarna. Kollade så småningom väderleksraporten i SSRS väder-app. Det skulle bli skitväder med kuligvindar nästa dag. Varför ligga och kryss till Väderöarna och få skitväder därifrån och hem. Visserligen halvvind eller i varje fall bidevind med lätta skot.

Slog och ställde kursen mot Södra systern. En snabbt ihopsnickrad plan var att segla till Gluppö-basängen. Fanns det en ledig SXK-boj så lägga sig i den - annars segla vidare till Hamburgsund.

Norr om skäret och fyren "Södra systern" ligger skäret "Brodern" Betydligt mer undanskymd och okänd i förhållande till sin syster. Farleden in till Fjällbacka går in mellan "Brodern" och Södra systern. Skall man till norra infarten till Gluppöbasängen är det samma väg. 

Det var två bojar ledig och jag högg den ena. Fram på kvällen började det dåliga vädret, men jag hade det bra ombord.

Efter frukost släppte jag bojen och gick för motor ut genom det södra inloppet. När jag kom ut det trånga sundet visade min vindmätare på 16 m/sek och det var en del sjögång som i stort sett  bestod tills jag kom i lä för Lilla Hamburgön,

Hade helt glömt bort att ta några kort medan jag låg i Gluppöbasängen. Fotografen i mig vaknade inte till liv förrän vid Kiddön.

Det har hänt många gånger på mina seglatser norröver att när jag kommer till sundet mellan Hamburgön och Lilla Hamburgön att jag känner att nu är det färdigseglat och det är motorgång raka spåret hem. Denna gången hade jag bestämt mig för det redan innan jag tog bojen på Gluppö. 

Hornö Ränna.

En segelbåt utan mast låg i en av Kryssklubbens bojar vid Ulö-Dannemark. Transport till upptagningsplatsen!?

"Valö huvud" är ju ibland ett taskigt ställe att passera. Grund på insidan och grund på utsidan som ger en saftig rullning. Jag fick "bälhålla" mig och ta spjärn med fötterna mot bänken i dinetten för att inte ramla av förarstolen. Det är i varje fall gott att sitta inne och styra.

Man håller sig gärna upp mot prickarna i lovart utifall att. 

När jag nästan var över och i lä för Lyngö mötte jag en norrman på väg hemöver.

Täre sund. Går jag för motor går jag alltid den vägen. Passagen i sin helhet har totalt sett blivit bättre sen man la om prickarna öster om det grund som finns rakt akterut om Thallatha på bilden. Mötte en snipa som gick "gamla vägen"

Klockan började sig elva, det klockslag då "Bella Gästis" öppnar och jag gick in till Norra kajen i Hunnebostrand och la mig. Nån form av middag behövde jag ju ha.

Kan man säga att man "hänger på låsen" om man ringer exakt när de öppnade för att beställa en pizza? Det blev en av mina favoriter. "Scampi" Kräftor, sparris och hummersås. Att avnjutas direkt i kartongen - för att spara disk.

Efter middag blev det Sotekanalen.

Glömde naturligtvis att ta ett kort på bron, men det blev ett på norra inloppet och ett på södra.

"Sunnepinna" är ju också i regel den vägen jag tar. Fast i den trängre delen brukar jag fega ur och styra från den yttre styrplatsen. Man har bättre känsla och kontroll där.

Vacker pssage. Har man tur möter man ingen båt just i det trängst.

"Väståre sunt"

"Tångeränna"

Det känns alltid lika skönt när man kommer på hösten och pontonbryggan på "Tångens badplats" är borta. Omvägen runt Klåvholmen är inte lång - 0,4 distansminuter om jag inte minns fel - men ändå.

Hemmahamnen - Springets småbåtshamn, med sina tre nya pomtonbryggor. Färdigseglat för den här gången.

Å så var det det här med Väderöarna. Ja - det kan ju bli många fina dagar under hösten. Den som lever får the - påstås ju Lipton ha sagt.