Ack som ett fjun så lätt - ner som en fläskkotlett.

I min ungdom var jag engagerad på de båtarna här i Gravarne/Kunsgshamn som bar namnet ELIDA.

Skeppare ombord var pastorn i missionskyrkanmissionsförbundet Lennart "Tarren" Abrahamsson

Det var för övrigt den mannen som ledde mig in på seglingens bana i och med att han gav mig ansvaret för en gammal "gisten" bohusjulle vid namn Bris, som missionskyrkans scoutkår fått från en nedlagd sjöscoutkår på Fisketången.

http://thallatha.blogspot.se/2009/12/scoutbaten-bris_23.html

Tarren hade väldigt många roliga uttryck. Vissa av dem har jag tagit till mig. Om Bris sa han att det vare en sån båt som behövdes tre man för att segla. En som kryssade, en som länsade och en som ropade på hjälp.

På den tiden jag kände honom var han väl inte direkt tjock, men vi kan säga välbyggd. När han badade och hoppade i sjön från ELIDA´s däck brukade han alltid ropa; "Ack som ett fjun så lätt - ned som en fläskkotlett". Med sin självironi syftade han på sin egen kroppshydda.

Nu var det inte alls om Tarren jag tänkte berätta, utan nåt helt annat.

Brukar ju lägga in ganska många bilder i  mina blogginlägg. Har skapat en mapp med alla bilderna sorterade under årtal och blogginlägget namn. För 2011 fanns det ingen mapp i nån av mina två datorer. Möjligtvis kan det ha blivit nåt strul i samband med att den datorn, jag skrev mest på  för ett par år sen, kraschade. Ibland vill man ju ha tag på vissa bilder tex när man gör inlägg på Maringuiden och ofta är det praktiskt att hämta bilderna i min mapp från bloggen. Där finns det mesta i ämnet båtar och sjöliv.

Har länge tänkt att jag skulle skapa en mapp med bilderna från 2011, Kopiera från bloggen och spara under respektive flik. Av någon outgrundlig anledning blev det just idag. Det var förstås nått annat tråkigt jag egentligen borde ha gjort och då är det ju bra att ha nåt att skylla på varför man inte gjorde det man borde.

Jag kommer ihåg de flesta blogginlägg, men när man går igenom samtliga för ett år kan det ju dyka upp saker som man glömt. Så gjorde det ju också. Jag fick ett mail 2011 från en man som hade starta en hemsida med namnet Havsfidra.com och som hade stora planer på en komplett "site" om havsfidror och storfidror.

http://thallatha.blogspot.se/2011/01/havsfidracom.html

När jag klickade på länken till sidan dök det här upp.

Domännamnet var till salu och utan nåt adekvat innehåll över huvudtaget.

Det var då Tarrens gamla uttryck kom för mig; 

"Ack som ett fjun så lätt - ner som en fläskkotlett"

Äntligen

Så kan man nog gott säga. Den båtturen som skulle blivit fjolårets sista kom äntligen till stånd, men som innevarande års första. Leif Larsson, pastorn i missionskyrkan, ville att vi skulle ta en tur till Hållö och kapellet på ön före jul, men därav blev intet.

Den förra turen jag var ute med Thallatha och som hade gått just till Hållö för att prima golvet i kapellet, slutade ju med att motorn stoppade helt oförklarligt när jag lagt till. Sen gick den inte att starta. Konstaterade återigen det jag förstått under många år. Jag och motorer går inte ihop.

Anders Olofsson, som installerade den nya motoror, kontaktades och konstaterade snabbt att jag fått baktampen till linan ut till min boj i propellern. Dessvärre hade motorn ryckt sönder motorkuddarna och när den ställde sig lite på snedden forsade det in vatten genom hylsan, så att vattnet stod över motorkuddarna. Mina två automatiska länspumpar höll vattnet stången tills Anders fick lossat motorn bytt kuddar och riktat motorn igen.

Skar loss änden och vände båten med aktern in mot bryggan i ett fåfängt försök att trassla ur linan från propellern.

Konstaterade dock snabbt att det nog krävdes en man som var mindre badkruka än jag själv.

Linan hade snurrat på ganska ordentligt och efter en stunds arbete kunde den anlitade grodmannen lägga upp en bit rep på pontonbryggan. 

När jag kommer och skall förtöja på min plats brukar jag belägg akteränden. Lägga motorn på tomgång framåt så att båten ligger på plats och lägga på de övriga ändarna. Normalt lägger jag inte på ände till bojen mer än det är dåligt väder och starka vindar från ost.

Eftersom det var höst tog jag med mig änden till bojen när jag var i fören på båten, drog upp den och belade den på knapen i aktern. Det var när jag slängde resten av den skitiga änden i sjön som den snurrande propellern sög till sig denna.

Brukar varmköra motorn en gång i veckan eller åtminstone var 14;de dag om jag inte är ute med båten och gjorde så några gånger utan något som helst problem. När det började närma sig att vi skulle gå till Hållö före jul hade jag inte haft igång motorn på styvt två veckor pga att jag varit bortrest. Skulle starta motorn och startmortorn gav från sig en suck och sen inget mer. Efter kollat att det inte berodde på batteriet ringde jag på Anders, som konstreade att det var startmotorn. Den hade ju stått under vatten och såg inte vacker ut inuti.

Nu var problemet i varje fall åtgärdat och motorn gick som en klocka, som en av mina kompisar, vars far var urmakare, brukar säga.

Skulle hämta upp de andra som skulle med till Hållö vid fiskhallen på Smögen kl 09.00. Det var fortfarande mörkt när jag kom ner till Thallatha strax före åtta.

De som skulle med kom på utsatt tid och vi gick ut till Hållö. En aning besvärligt att lägga till i den relativt straka nordliga vinden då det redan låg en båt vid bryggan.

Sen vi var på Hållö senast, i slutet på Oktober, har det kommit upp en ny byggnad. Det är Föreningen Hållö Fyr, som bygger Hållös nya Kultur- och naturum. Huset byggs strax nedanför fyren, på den gamla grunden där det tidigare har stått ett hus som använts maskinhus, förråd och fyrvaktarbostad. http://www.hallofyr.se/?p=633

Vi gjorde naturligtvis en koll på den nya bygget både utvändigt och invändigt.

Gänget som bygger det nya "Kultur- och naturrummet" hade frukostrast när vi kom och satt i hallen på Hållö kapell.

Leif Larsson, längst till höger i bild, hade med sig kaffe och bullar för en fika i Kapellet. Intill honom sitter Leif Johansson. Yrkesmässigt har han sysslat med Taxi och Ambulansverkasmhet i Sotenäs och varit mycket engagerad i det politiska livet i Sotenäs. Leif är också mycket engagerad i föreningslivet på Smögen och på Hållö.

Mitt i bild sitter min seglarkompis Erik Olsson och till vänster om honom Rune Johansson också en seglarkompis som jag hade båt ihop med under 10 år. Rune är ordförande i Smögens missionsförsamling. 

Längst till vänster sitter nestorn i gänget, Bertil Abrahamsson. Tidigare mångårigt kommunalråd i Smögens och Sotenäs kommuner, med ett stort engagemang och stöttepelare i Smögens föreningsliv. 

Samtalet under fikapausen var mycket intressant och berörde många ämnen.

Utsikten åt söder genom kyrkfönstret är mangefik.

Ett litet svep med kameran horisonten runt.

När vi var nöjda med inspektionstrippen bar det ned åt båten för vidare transport till Smögen.

Efter att ha lämnat passagerarna la jag kursen Springet igen. Solen tittade farm och det blev en härlig färd hemåt

Kunde konstatera att det fortfarande är ganska gott om "väle" till hummertinor i vattnet.

Går nästan alltid den smala ränna mellan Tjuvsundsholmen och land.

En sista blick mot Hållö innan jag går Tångenrännan, genom Tångens badplats och mot min vinterplats i Springets småbåtshamn.

"En seglarhälsning" eller "Man har väl aldrig varit riktigt klok!?"

Har städat på "kontoret" under några dagar från och till. Det är inte klokt va mycket skit man samlar på sig. Papper, tidningar, broschyrer, kartonger till redan kasserade elektronikpryla,  nätaggregat till dom kasserad elektronikprylarna, gamla tangentbord mm mm.

Jag fick ihop tre blå IKEA-kassar, så tunga att jag nästan inte orkade bär dem, av sånt som skulle till tippen. Man hittade naturligtvis en massa saker som man bara inte kunde slänga. Tex en gammal motbok som tillhört en avlägsen släkting.

Hittade ett gult papper med en massa adresser på och en något förvirrad text. Av någon anledning rev jag i sönder papperet innan jag slängde det i IKEA-kassen som innehöll papper. 

Precis när jag släppte papperet kom jag på va det var. Det var ett utkast till ett vykort jag skickat till  några utvald personer på jobbet och en del andra.  

Jag brukade roa mig med att skriva såna vykort när jag var ute och seglade och till ungefär samma personer. Det brukade va en något förvirrad och rörig text med lite negativ och klagande ton. Grunden i texten var dock helt sann. Dessutom skulle texten fylla hela vykortet så att det inte överhuvud taget fanns nån plats kvar att skriva på. 

Det tog mig ofta en kväll eller kanske två att få klara dessa vykort. Av noteringarna på papperslappen tycker jag mig se att jag skrev ca 15 lika dana kort men med några olika motiv, som med mild bearbetning löd;

Hallands Väderö 95-08-21

En sån semester en har  fra Sotenäs Elverk. Kryss hel väjen. När jä skulle gå in till Tistlarna blev jag bortmotad utå  militären och fick gå en stor omväj. Udanför Falkenberg bränte jag ve en makrill.  Det var för vart på metten och smört hade runne ner i ene sida på panna, för det luta så. Sen fick jag gå med maskin i 19 distansminuter för de ble platte blegget och när jag äntligen angjorde Hallans Väderö var det så mörtt och dålig sikt att jag fick gå in till Torekov. Där har dôm i alle fall lyktelys.

Me store svårigheter klara jä grunnt norl på Vinga å kunne ankre ûpp i Kongshamn näste da. Dålit me proviant har jä okkså. Här finns de bare mågar ô döe sälar

tommy

Att Vinga är en gammal  fyrplats utanför Göteborg och Kungshamn är  den plats där jag bor på kände alla som fick vykorten  till.

Att det finns en liten ö strax öster om Hallands Väderö som heter Vinga, ön längst till vänster på bilden ovan, och att den sydligste viken på Hallands Väderö heter Kungshamn, bilden till höger ovan, är jag helt övertygad om att ingen av de som fick mina vykort hade en aning om.

Som sagt; Man har väl aldrig varit riktigt klok!?

Tjänsteförättning

Bor man i skärgården och har egen båt och har ett jobb där det är sällan man behöver båt, så händer det ju nån enstaka gång att man tar den egna båten för att utföra en del arbetsuppgifter.

Har ju jobbat på det lokal elverket i Sotenäs och vi var väldigt sällan i behov av båt för att göra vårt jobb. De gånger det inträffade lånade vi nån båt eller hyrde in en - tex en taxibåt eller liknande. Det har hänt några gånger att jag tagit nån av mina båtar för nåt mindre jobb, tex läsa av en mätare på nån av de tre öarna utan landförbindelse som vi har el på i Kungshamnsområdet. Man rår sig ju själv och kan göra jobbet precis när det passar.

De jobb där jag hållit med båt i störst utsträckning, har varit när vi lagt kabel under bryggor. 

Vi var och la kabel under en sjöbod på Fisketången nån gång i mitten på 1970-talet. Under boden låg en ganska fin, men illa åtgången trädinge i ribbkravell. Var i behov av en dinge då ventilerna på min dåvarande gummibåt läckte och det inte gick att få tag på ny.

Frågade sjöbodsägaren om dingen som låg under boden, men han hade ingen aning och var tacksam om jag tog bort "skiten". Tog hem den. spikade ihop det som gick. Lagade och höjde uppfribordet till dess ursprungliga nivå med två plyfskivor på insidan och fyllde i divinycell där det saknades trä. När dingen hade återfått sin ursprunglig form plastade jag hela härligheten på utsidan och dränkte in trät på insidan med linolja och terpentin. Det blev en tung, men bra och stabil dinge, som vi hade glädje av i många år.

Den dingen använde vi på elverket ganska mycket när vi la kabel under bryggor.  Kommer ihåg vid ett tillfälle. Jag har för mig att det va när vi skulle dra en kabel under en brygga i "Sunnepinan". Vår grovarbetre "Reis" och jag låg skaföttes i min dinge och lyckades med en viss möda ta oss in under bryggan. När jobbet var klart, ett par timmar senare, hade vattnet stigit så vi kom inte ut på det stället vi tagit oss in. Att vi tog oss ut vet jag bestämt, men hur - kommer jag inte ihåg.

Just nu har jag ett jobb som vaktmästare i Smögens missionskyrka på statens bekostnad. Svenska kyrkan på Smögen, missionskyrkan och Utpost Hållö bildade Hållö kapellförening och äger  tillsammans Hållö Kapell. http://www.hallokapell.com/ 

Under hösten har Kapellföreningen anlitat en firma som lagt in ett nytt golv i form av nån sorts   betong/flytspacket. Innan det nya golvet får beträdas i nån större omfattning skulle det stryckas ett par gånger med en primer. Missionskyrkans pastor Leif Larson, som på sätt och vis är min närmaste arbetsledare är också en drivande kraft i Hållö kapellförening. Han frågade om jag ville följa med ut och prima golvet och eftersom jag har båten i sjön var det ju lämpligt att ta min båt.

Det var mörkt på Fredagsmorgonen när jag kom ner till Thallatha och det var tre år sen jag var tvungen att tända lanternorna. Det röda ljuset på bilden till höger är ensefyrarna som leder in i Springets småbåtshamn och jag hade dom i aktern när jag gick ut. Dom leder samtidigt nästan rakt in på min plats. Kanske både för och nackdel. Fördel om jag själv kommer på natten när det är mörkt. Nackdel om det kommer nån stor båt som missar att svänga babord innan de når fram till min båt. Jaja - men man skall inte bekymra sig för hypotetiska frågor.

Skulle va på Smögen vid fiskhallen kl. 08.00. Det hade börjat ljusna en aning. Leif Larsson och min seglarkompis Erik Olsson, som också skulle följa med, kom på utsatt tid och vi satte kurs mot Hållö, en knapp distansminut bort. På ett skär strax öster om bryggorna på Hållö låg en ganska stor säl och i vattnet strax intill simmade en kut - sälunge. Dessvärre har jag bara mobiltelefonen att ta kort med för tillfället, så det kortet jag försökte ta på sälen skall vi bara glömma.

När vi lagt till vid sjöfartsverkets brygga gick vi upp mot fyrbyn. Den vägen är lite bättre att gå nu när det är halt på bergen. Sommartid bor det ju folk i husen och då går man den, med vita stenar, snitslade vägen runt.

För några veckor sen körde ett gäng tappra gubbar upp 70 säckar med betong. Man började med fyra säckar, men insåg efter ett par vändor att betydligt mindre mängd säckar per vända var nog. Mindre än en är ju lite svår om man vill ha upp säckarna hela. Vår grovarbetare på elverket som jag nämnde ovan Reinert Claesson allmänt kallad "Reis", en vis man, som alltid brukade alltid säga; "Liten börda tynger lång väg"

Nu var väl våra bördor inte särskilt tunga denna gången. Ett par målarrullar med skaft, ett par penslar och en spann. Att jag kom på efterkälken hela tiden berodde alltså inte på att min iphone var tung att bär, utan på att jag hel tiden envisades med att stanna för att ta en bättre bild än den jag tog strax innan.


Pastor Leif tyckte att jag skulle ligga på knä i kapellet. Jag var den ende av oss som hade inbyggda knäskydd i arbetsbyxorna. Sen vet han ju av erfarenhet att det inte händer så mycket när jag är i farten, så jag fick "spara" runt väggarna, medan han själv och Erik gick loss på de stora ytorna.





Leif är ju, förutom alla andra gåvor han har, en hejare på att fixa fika. Kaffe, med röd mjölk (ett internt skämt), krämbullar och sockerkaka fixade han snabbt fram när vi var klara med första omgången.

När den första strykningen hade torkat så att vi kunde gå in på den började vi med hallen, men lämnade en smal gång så vi kunde gå ut och in. När hela kapellgolvet var klart var hallen så torr att vi kunde sätta in alla stolarna där.

En kort båttur och jag kunde släppa av Erik och Leif på Smögen och sätta kurs mot Springet.

Det var ju ganska disigt så Hållö fyr såg man inte mycket av.

Det hade ju varit ganska dåligt väder några dagar innan. På Onsdagen blåste det upp mot 22 m/sek. Det var en hel del hummerfiskare ute som passade på att dra sina tinori det relativt fina vädret.

En norsk segelbåt mötte jag i Tångenrännan



Det var betydligt ljusare när jag när jag kom tillbaka till Springet än när jag gick på morgonen, även om det var disigt.

La till på platsen och la på mina fem ändar. Akterände och akterspring, två förändar och ett förspring. På sommaren har jag bara de ändarna. När det är dåligt väder på gång har jag en akteränd från en boj på babordssidan jag lägger på. Då det ju är höst la jag följaktligen på den änden.





Hade nästan inte hunnit ner i sittbrunnen förrän motorn stannade - konstigt - så har den aldrig gjort tidigare.