Tjänsteförättning

Bor man i skärgården och har egen båt och har ett jobb där det är sällan man behöver båt, så händer det ju nån enstaka gång att man tar den egna båten för att utföra en del arbetsuppgifter.

Har ju jobbat på det lokal elverket i Sotenäs och vi var väldigt sällan i behov av båt för att göra vårt jobb. De gånger det inträffade lånade vi nån båt eller hyrde in en - tex en taxibåt eller liknande. Det har hänt några gånger att jag tagit nån av mina båtar för nåt mindre jobb, tex läsa av en mätare på nån av de tre öarna utan landförbindelse som vi har el på i Kungshamnsområdet. Man rår sig ju själv och kan göra jobbet precis när det passar.

De jobb där jag hållit med båt i störst utsträckning, har varit när vi lagt kabel under bryggor. 

Vi var och la kabel under en sjöbod på Fisketången nån gång i mitten på 1970-talet. Under boden låg en ganska fin, men illa åtgången trädinge i ribbkravell. Var i behov av en dinge då ventilerna på min dåvarande gummibåt läckte och det inte gick att få tag på ny.

Frågade sjöbodsägaren om dingen som låg under boden, men han hade ingen aning och var tacksam om jag tog bort "skiten". Tog hem den. spikade ihop det som gick. Lagade och höjde uppfribordet till dess ursprungliga nivå med två plyfskivor på insidan och fyllde i divinycell där det saknades trä. När dingen hade återfått sin ursprunglig form plastade jag hela härligheten på utsidan och dränkte in trät på insidan med linolja och terpentin. Det blev en tung, men bra och stabil dinge, som vi hade glädje av i många år.

Den dingen använde vi på elverket ganska mycket när vi la kabel under bryggor.  Kommer ihåg vid ett tillfälle. Jag har för mig att det va när vi skulle dra en kabel under en brygga i "Sunnepinan". Vår grovarbetre "Reis" och jag låg skaföttes i min dinge och lyckades med en viss möda ta oss in under bryggan. När jobbet var klart, ett par timmar senare, hade vattnet stigit så vi kom inte ut på det stället vi tagit oss in. Att vi tog oss ut vet jag bestämt, men hur - kommer jag inte ihåg.

Just nu har jag ett jobb som vaktmästare i Smögens missionskyrka på statens bekostnad. Svenska kyrkan på Smögen, missionskyrkan och Utpost Hållö bildade Hållö kapellförening och äger  tillsammans Hållö Kapell. http://www.hallokapell.com/ 

Under hösten har Kapellföreningen anlitat en firma som lagt in ett nytt golv i form av nån sorts   betong/flytspacket. Innan det nya golvet får beträdas i nån större omfattning skulle det stryckas ett par gånger med en primer. Missionskyrkans pastor Leif Larson, som på sätt och vis är min närmaste arbetsledare är också en drivande kraft i Hållö kapellförening. Han frågade om jag ville följa med ut och prima golvet och eftersom jag har båten i sjön var det ju lämpligt att ta min båt.

Det var mörkt på Fredagsmorgonen när jag kom ner till Thallatha och det var tre år sen jag var tvungen att tända lanternorna. Det röda ljuset på bilden till höger är ensefyrarna som leder in i Springets småbåtshamn och jag hade dom i aktern när jag gick ut. Dom leder samtidigt nästan rakt in på min plats. Kanske både för och nackdel. Fördel om jag själv kommer på natten när det är mörkt. Nackdel om det kommer nån stor båt som missar att svänga babord innan de når fram till min båt. Jaja - men man skall inte bekymra sig för hypotetiska frågor.

Skulle va på Smögen vid fiskhallen kl. 08.00. Det hade börjat ljusna en aning. Leif Larsson och min seglarkompis Erik Olsson, som också skulle följa med, kom på utsatt tid och vi satte kurs mot Hållö, en knapp distansminut bort. På ett skär strax öster om bryggorna på Hållö låg en ganska stor säl och i vattnet strax intill simmade en kut - sälunge. Dessvärre har jag bara mobiltelefonen att ta kort med för tillfället, så det kortet jag försökte ta på sälen skall vi bara glömma.

När vi lagt till vid sjöfartsverkets brygga gick vi upp mot fyrbyn. Den vägen är lite bättre att gå nu när det är halt på bergen. Sommartid bor det ju folk i husen och då går man den, med vita stenar, snitslade vägen runt.

För några veckor sen körde ett gäng tappra gubbar upp 70 säckar med betong. Man började med fyra säckar, men insåg efter ett par vändor att betydligt mindre mängd säckar per vända var nog. Mindre än en är ju lite svår om man vill ha upp säckarna hela. Vår grovarbetare på elverket som jag nämnde ovan Reinert Claesson allmänt kallad "Reis", en vis man, som alltid brukade alltid säga; "Liten börda tynger lång väg"

Nu var väl våra bördor inte särskilt tunga denna gången. Ett par målarrullar med skaft, ett par penslar och en spann. Att jag kom på efterkälken hela tiden berodde alltså inte på att min iphone var tung att bär, utan på att jag hel tiden envisades med att stanna för att ta en bättre bild än den jag tog strax innan.


Pastor Leif tyckte att jag skulle ligga på knä i kapellet. Jag var den ende av oss som hade inbyggda knäskydd i arbetsbyxorna. Sen vet han ju av erfarenhet att det inte händer så mycket när jag är i farten, så jag fick "spara" runt väggarna, medan han själv och Erik gick loss på de stora ytorna.





Leif är ju, förutom alla andra gåvor han har, en hejare på att fixa fika. Kaffe, med röd mjölk (ett internt skämt), krämbullar och sockerkaka fixade han snabbt fram när vi var klara med första omgången.

När den första strykningen hade torkat så att vi kunde gå in på den började vi med hallen, men lämnade en smal gång så vi kunde gå ut och in. När hela kapellgolvet var klart var hallen så torr att vi kunde sätta in alla stolarna där.

En kort båttur och jag kunde släppa av Erik och Leif på Smögen och sätta kurs mot Springet.

Det var ju ganska disigt så Hållö fyr såg man inte mycket av.

Det hade ju varit ganska dåligt väder några dagar innan. På Onsdagen blåste det upp mot 22 m/sek. Det var en hel del hummerfiskare ute som passade på att dra sina tinori det relativt fina vädret.

En norsk segelbåt mötte jag i Tångenrännan



Det var betydligt ljusare när jag när jag kom tillbaka till Springet än när jag gick på morgonen, även om det var disigt.

La till på platsen och la på mina fem ändar. Akterände och akterspring, två förändar och ett förspring. På sommaren har jag bara de ändarna. När det är dåligt väder på gång har jag en akteränd från en boj på babordssidan jag lägger på. Då det ju är höst la jag följaktligen på den änden.





Hade nästan inte hunnit ner i sittbrunnen förrän motorn stannade - konstigt - så har den aldrig gjort tidigare.