Att det kan bli så mycket skräp. Det är ju egentligen viktigt att hålla rent vid en arbetsplats, men under mitt arbete med isolering och klädsel med inredningsmatta i förpiken har det blivit många både små och stora spillbitar. Vissa kan vara bra att ha - åtminstone till att lägga under knä och armbågar vid besvärliga arbetsställningar, så dessa lade jag "på hög". En del var kladdiga av lim, så dem fick man försöka lägga så att de inte kladdade ner annat tills limmet torkat.
När det var dags att växla över till annat arbete var jag tvungen och göra en grovstädning. Spillbitar av inredningsmatta som var så stora att de skulle kunna komma till användning i framtiden rullade jag ihop och la i en sopsäck. Hade ju från början tänkt att använda spillbitar till att klä alla små skott, men då det till att börja med va mycket lite spill fick jag skära av rullen. Nån gång i framtiden skall jag göras i ordning i akterruffen och då kan spillet va bra att ha. Användbara spillbitar av liggunderlaget blev nästan en sopsäck det med. Resten plockade upp i två sopsäckar för vidare transport till soptippen.
Nästa projekt var att göra färdig vattentanken. Borrade hål och monterade en bottengenomföring i överkant på styrbordssidans framkant för luftaren. Sikaflex på flänsen och dra dit kontramuttren lite lätt så att det blev lite sika kvar mellan flänsen och tankväggen. När sikan torkat över natten drog jag åt kontramuttern ordentligt. Monterade ett skarvrör och en slanganslutning för 9 mm slang, samt naturligtvis också en slangstump.
Det hade ju funnits motsvarande anslutningar, men det var nog detaljer som tillverkats på varvet av kopparrör och plåt som lötts ihop. Jag hade kasserat samtliga. Det är bättre att ta nya grejer så man vet att det blir tätt.
Det stora hålet som syns på bilderna är för påfyllnadsslangen. Jag sågade upp det med en 65 mm hålsåg. Hålsågen var ganska slö efter tidigare håltagning i båten och det blev varmt och förkolnat och rök en hel del. Det var både plyfa och glasfiberlaminat, både av polyester och epoxy, som jag sågade i och det luktade ganska förfärligt. När jag äntligen kom igenom, dränkte jag in en trasa med "Loka med citronsmak" , som var det vatten jag hade till hands och baddade på i hålet för att försäkra mig om att det inte fanns nått som glödde. Sen gick jag hem ett par timmar och lät dörren till däckshuset stå öppet för att det skulle vädra ut
Man hade också "smitt ihop" anslutningar för en tankmätare bestående av två anslutningar och en slang. Enklare kan det inte bli och den fungerar i alla lägen. Borrade två hål, ett uppe och ett nere och moterade två bottengenomföringar på samma sätt som för luftaren. När sikan härdat över natten drog jag kontramuttern, lindade på gängtape och skruvade dit en 90 graders vinkel på varje. En slang, 16 mm invändig, som passade direkt på vinklarna kapades till och skruvades fast med två slangklämmor. Nivåmätaren klar.
Nu skall "mätaren" bara kalibreras. Dvs första gången jag fyller tanken tar jag min dunk med tappkran som rymmer 25 liter och fyller tanken via den. För varje 25 liter som jag fyllt på drar jag ett streck med vattenfast tusch på slangen. Då kan jag enkelt se hur mycket vatten det finns kvar. Kort streck 25 liter. Lång streck 50 liter. Kanske två långa streck för 100 liter. Jag vill minnas att den gamla tanken rymmde över 150 liter.
Den besvärligaste anslutningen att komma åt var avtappningen. I själva tanken är det inget problem, men andra sidan det skottet når man genom en liten lucka i durken mellan förpikskojerna. Längst fram finns skottet mot tanken. Tom några cm framför skottet som syns på bilden. Klunken i lucköppningen är tryckvattenpumpen på vilken andra änden på slangen från tanken skall anslutas.
Jag hade förberett genom att ta bort det som fanns kvar av det gamla skottet innan jag började bygga upp den nya tank. Fluktgatekompassen till autopiloten, som jag skruvat fast under durken, fick jag dock demontera för att komma åt.
Att kunna se in i hålet var omöjligt, så jag tog ett kort med den digitala kameran för att se efter hur det såg ut. Den digitala tekniken är fantastisk. Med en analog kamera hade man fått vänta i månader, ja åtminstone en vecka, mellan varje arbetsmoment. Nu fick jag svaret direkt.
Men det finns ju andra metoder. Förr löste man såna problem med en spegel.
Min fru hade kvar sin analoga kamera länge. En dag tog hon ett kort och barnbarnet Martin frågade; "Mormor, kan jag få titta hur det blev?" Att det fanns analoga kameror hade han ingen aning om, och att man inte kunde se kortet direkt på en display fanns inte i hans sinnesvärd.
När jag plastade tanken rann lite överskott av plast ner i botten på tanken under varje arbetsmoment. Efter som jag plastade lite varje dag under lång tid, blev det en del plast i botten. Innan jag fått kontrollmätt var jag lite frågande om det fanns plats för en anslutning till avtappningen, men det visade sig att det inte var nåt problem. Hade anslutningen inte fått plats hade jag fått slipa ner i epoxyklunken, men det slapp jag. När jag mätt ut var hålet skulle va borrade jag ändå med ett klent borr för att va helt säker. Det var inga som helst problem utan jag kunde borra det stora hålet.
Längst ner i underkant på plyfan på bilden till höger, syns det VP-rör jag la i botten på tanken. Det har ju aldrig funnits nån avrinning från det stora utrymmet för om tanken, men VP-röret ger ju den möjligheten. Jag har dock tätat och plastat igen röret framför tanken. Om behov av en avrinning uppstår är det ju bara att öppna röret.
Att få på kontramuttern på bottengenomföringen var inget större problem. Det gick på känn, men jag har väl en viss vana efter ett yrkesliv som elmontör, mest på eleverk. Det var ofta man inte kunde se de muttrar och bultar man måste få dit. Trångt och dåligt med ljus. Men så är det nog inom de flesta montagejobb.
Man får ju tom betalt medan man tränar för fritidens båtjobb.
Att få på slangen var heller inget problem, däremot att dra slangklämman. Skruvdragaren och de vanliga skruvmejslarna jag hade i båten fick inte plats. Nån stubbe (kort skruvmejsel) eller vinkelskruvmejsel hade med mig. Däremot fanns en liten skiftnyckel i min verktygslåda och den skulle ju gå bra med. Det var bara ett "aber".
Skiftnyckeln köpte jag en gång på en stor ICA-affär, när jag var hos min mor i Göteborg. Jag skulle fixa nåt och hade inga verktyg med mig, så jag stack iväg och köpte en skruvmejsel och en lite skiftnyckel, som var det jag behövde. Problemet är bara att skruven på skiftnyckeln går åt "fel håll" mot det jag är van vid. När man skall minska avståndet mellan käftarna ökar man dem i stället och tvärt om. När man har arbetat med skiftnycklar i åtminstone 45 år som går åt ett visst håll, och man får tag på en som går åt motsatta hållet blir det rätt besvärligt. Att man heller inte kan se, utan måste känna sig fram, underlättar inte det hela. Jag fick ta fram skiftnyckel några gånger och ställa in den mot den andra slangklämman jag hade till hands. Det var ju egentligen inget större problem, men man blir så irriterad, när det inte fungerar som man vill.
Efter att ha monterat avstängningskranen med "anslutningspluggen" till tryckvattenpumpen och satt den på plats, återstod bara att skruva fast plyfaskivan med fluktgatekompassen till Autopilkoten. Att avstängningskranen sitter efter slangen och alldeles före pumpen har ju ingen betydelse. Den satt så när jag köpte båten och jag fann ingen anledning att ändra på det. Kranen sitter ju i varje fall åtkomligt.
Monterade en stor bottengenomföring för påfyllnadsslangen på samma sätt som de andra. Det blev lite åkande fram och tillbaka innan jag till slut fick tag på en polygrip som gapade tillräckligt stort för att greppa över kontramuttern.
Påfyllningen går rätt ner från däcket inne i garderoben och vågrätt från garderoben till tanken, med en mässingsvinkel genom garderobsskottet. Hade först tänkt att byta bägge slangarna, men övervann mig själv och bestämde mig för att bara byta sista biten in till tanken. Mätte ytterdiametern på bottengenomföringen jag nyss monterat. Den var 59 mm. Kollmätte på vinkeln. Den var bara 50 mm.
Åkte ut till Norden och köpte en bit slang. På den grövsta de hade var innerdiametern 50 mm. Hade jag fått hjärnsläpp när jag valde den nya bottengenomföringen. Nu hade jag ju borrat ett ganska stort hål och det gick inte att byta till en mindre genomföring utan en massa extra arbete. Tog vinkelslipen och slipade bort gängorna på genomföringen. På undersidan där jag inte kom åt med vinkelslipen tog jag en grov smärgeldukband och slipade med. Jag fick bort en hel del av gängorna även på undersidan. Men vad slipande skitar ner.
Konade slangen invändigt i bägge ändar. Värmde slangen i den änden som skulle komma närmast tanken och lyckades med viss möda trycka på den på den avslipade bottengenomföringen.
Det var naturligtvis helt omöjligt att få på slangen på vinkeln som gick genom skottet. Hade stämpat vinkeln i garderoben mot skottet till däcksalongen för att jag skulle kunna trycka på ordentligt.
Tog loss slangen i tankanslutningen och lyckade till slut trycka på den på vinkel vid garderobskottet. Fick kugga och slipa lite i hålet. Jag hade ju lagt på 2,3 cm isolering på skrovet och därmed "stulit" lite utrymme. Inte ens nu var det enkelt att få på slangen på vinkeln, men till slut lyckades det i alla fall. Drog fast slangklämman ordentligt innan jag började försöka få på slangen på anslutningen till tanken.
En 50 mm armerad plastslang hanterar man inte hur som helst. Men med en viss möda fick jag dit den. Eftersom jag haft dit slangen tidigare, hade den förformat sig lite. I den S-böj som blev ville slangen "platta" sig. Får se hur jag löser det problemet. Några slangklämmor som trycker tillbaka slangen till sin ursprungliga form - kanske. Under kojbotten så syns det normalt inte i varje fall. Ja - vi får se.
