Syslöjd pga impulsköp

Det är synd om oss män i övre medelålder som med stormsteg närmar oss pensionsåldern. 

Det finns ju ett uttryck som säger;"Tiden går fort när man är lycklig". Måste va mycket lycklig för jag tycker att tiden bara rusar iväg. Fast det där med stormsteg. Tja - fast tiden går fort tycker jag att jag bara "andövar" mig fram, och när man andövar går det inte fort.

Ordet  betyder egentligen att hålla båten mot vind och ström så att den inte rör sig - hålla båten stilla på vattnet (vid fiske) genom att ro mot vinden. Ibland används ordet "andöva" om nåt som går framåt, men väldigt långsamt.

Varför är det då så synd om oss män i övre medelåldern?

Jo, vi har aldrig fått gå i syslöjd. 

Madrasserna i Thallatha var erbarmligt dåliga när jag köpte henne. Har man dessutom dålig rygg som jag så är det en pina att ligga  när madrasserna är dåliga i kojen. Berättade ju i ett tidigare inlägg om hur jag gjorde nya madrasser till förpikskojerna. Det kändes ganska halvtaffligt att använda nål och tråd, men det gick bättre efter hand, även om resultatet inte blev så bra som jag hade hoppats.

I Däckssalongen var  dynorna  i varje fall betydligt tjockare än madrasserna i förpiken och i akteruffen. Men tyget var både trådslitet och fläckigt. Det var tom så att jag tyckte de var fula och tråkiga. Brukar inte ha så stora krav på hur saker och ting ser ut. För mig är funktionen viktig, men inte utseendet. 

Om man gör en jämförelse mellan  dynorna  och skepparn - på bifogad bild - så, ser ju  dynorna  ganska skapliga ut, men så är nog just den ryggdynan bland de bättre. 

Sen kan man ju ha ha vilka priciper som helst för allt och alla, bara principerna inte gäller en själv. När det gäller utseende kontra funktion måste jag dessvärre konstatera att funktionen är ännu mycket  sämre på skepparen än utseendet.   Då förstår ni ju hur illa det är ställt.

La vid tillfälle  ett par blå filtar över dynorna i däckssalongen bara för att slippa se eländet. Dessvärre hade de en benägenhet att glida av, speciellt på ryggdynorna.

Var inne sen sväng på Biltema i Uddevalla för ett tag sen. Man hade staplat upp en hög med olikfärgade filtar i en korg som såldes till ett lågt pris - 39 kr styck. De blå tycktes ha haft en strykande årgång, men hittade tre som var oöppnade. Det var ju två stora sittdynor som skulle täckas och två små ryggdynor. Så tre fleesfiltar borde räcka .

Blå var den enda färg som jag kunde tänka mig av de som fanns, fast i skrivande stund slog mig tanken att den flerfärgade randiga kanske också hade gått bra. Men nu blev det blå. Gillar färgkombinationen blåvitt och som jag haft på de flesta av mina båtar.

Jag är ju inte nån större fotbollsentusiast, snarare tvärt om, men som den lokalpatriot jag är så måste jag ju tillstå att vårt eminenta fotbollslag, Kungshamns IF, just har den färgkombinationen på matchdräkterna. Har för mig att det finns ett annat fotbollslag från en liten fiskeläge lite söder om världsmetropolen Kungshamn, som också har blåvita matchdräkter och skamligt nog kallas just för "Blåvitt" - men dom kan nog inte va nåt vidare. 

Trotts allt blev jag inte avskräckt för att sy efter mitt tidigare försök och att snörpa på fleecefiltarna på dynorna i däcksalongen skulle nog gå bra. Det var ju dessutom bara en tillfällig lösning i väntan på bättretider.

Började med en av sittdynorna och tog bort knapparna. Fleecefilten täckte ju väl den ena sidan, men inte den andra helt. Nåja - får väl ha dynorna liggandes med den täckta sidan upp. Sydde fast filten längs den ena långsidan sträckte upp och sydde fast längs andra långsidan. Kortsidorna var ett pill.  Dynorna  i däckssalongen har väldigt rundade hörn, men fleecefilten  var väldigt töjbar och jag fuskade till det så gott jag kunde. Tyckte inte att det blev helt fel, fast jag inte fick till det helt symetriskt.

En av mina bästa seglarkompisar Ingemar´s fru, har jobbat som syslöjdslärare hela livet. Om hon (eller nån annan) kommer ombord och fäller en negativ kommentar om mitt taffliga syförsök, kommer de att få erbjudandet att göra om och göra det bättre. Å andra sidan är nog i alla fall Ingemars´s fru Britt van vid ganska dåliga försök av ointresserade elever. Tror nog att hon som den goda pedagog hon är, kommer att ge mig beröm, kanske inte för resultatet, utan för att jag försökt.

Vi hade en skinnsoffa hemma under ett antal år. Knapparna hade en tendens att lossna, så vi skaffade en lång nål som vi använde för att sätta tillbaka knapparna efterhand som dom lossnade. Den var det perfekta redskapet att sätta tillbaka knapparna på madrassen med. Knapparna var ju snyggt klädda i det flerfärgade tyget som dynorna var. Satte tillbaka knapparna som de var. Betydligt ljusare än den nya klädseln, blev godkänt av  frun - så det får duga. 

Nu tycktes det ju gå ganska fort när man läser min beskrivning ovan, men så var inte verklgheten. Som tur var var det under perioden jag höll på med dynorna väldigt tråkiga program på TV´n, så det blev några vändor med syslöjd varje kväll. Efter tio minuter, en kvart, hade jag så ont i ryggen så jag fick sluta. Det blir ganska ensidiga och obekväma arbetsställningar och det vill inte mycket till för att ta kål på en taskig rygg.

När jag skulle börja med den första ryggdynan, visade det sig att en filt inte räckte till de bägge dynorna, så jag använde den filten till att klä en av ryggdynorna i förhoppningen om att det skulle gå att få tag på fler. En fredag, på väg till Stockholm, smet jag in till Biltema i Västerås. Dom hade hur många blå fleecfiltar som helst så jag köpte en till den kvarvarande ryggdynan och ett par i reserv.

Till slut var det dags att lägga på de provisoriskt klädda dynorna. I ett tidigare inlägg som avslutades med en kommentar om städning, där jag skrev att jag hade en bild hur det såg ut innan jag städade, men att jag inte hade nån bild hur det såg ut när jag städat klart - men den skulle komma så smånig om. Här är före städningsbilden i repris.

Och här är efter den utlovade efterstädningsbilden. En avstädad däcksalong, med nya mattor och lite taffligt omklädda dynor. En viss skillnad blev det ändå.

När jag tänker efter så har jag gjort ett syförsök tidigare. Fick en gammal spinnaker för att jag hjälpe en äldre man med lite båtjobb. I den vevan stod det i nån av våra båttidningar om hur man sydde om en spinnaker till genaker. Fick låna grannsfruns symaskin så skulle va bra på att sy såna tyger som spinnajerduk och öa ner väldigt mycket jobb.



Genakern blev inte bra och dessutom blev den en aning för stor. Det gav inte mersmak för syarbete. Det gjorde däremot jobbet med dynorna i förpiken och däckssalongen.

Thallatha saknar gardiner. Det får kanske bli nästa syprojekt för min del.