I denna ljuva sommartid

Nu är det sommar - ja åtminstone sommartid - fast det borde ju va samma sak.

På lördagseftermiddagen firade jag att vintertiden äntligen var slut genom att tillsammans med ett gäng anda dårar, segla var sin Linjett 40 från Stockholm till Köping.  359 var anmälda, 191 startade och 95 har i skrivande stund kommit i mål. kom in på 18;e plats efter 12 timmar 33 minuter och 30 sekunders segling. 9 minuter och 58 sekunder efter segraren. Bonkryss hela vägen och jag satt klistrad vid datorn i tolv timmar. Ja, jag hade några tillfällen där jag kunde ta en paus på 15 - 20 minuter vid några tillfällen.

Det var alltså virtuell segling på nätet det handlar om. www.sailonline.org/ Killen som lurade in mig på denna hemska sysselsättning brukade alltid skriva under sina inlägg på de olika båtforumen; "Kan man inte segla på riktigt kan man alltid segla på låtsas". På riktiga banor även om sjökorten är en aning förenklade. Det vädret man seglar i, är i stort sett det rådande. Båtarna, eller rättare sagt det polardiagram man seglar efter tillhör riktiga båtar. Ett gott råd - börja aldrig segla på nätet - det är vanebildande.

Bifogade bilden visar mitt krysspår in mot Köping. De bekvämaste seglingssträckan. Den riktiga bonnkryssen låg strax innan. Man raderar spåret efterhand. Antagligen för att spara plats på servern.

Ungefär när min båt gick i mål började sommartiden. Då hade jag redan lagt mig efter sista slaget och att ha riktat in kursen så att båten garanterat skulle gå i mål.

Under det "obligatoriska" kyrkkaffet i Smögens missionskyrka efter Gutjänsten, satt jag vid samma bord som två av mina seglingskompisar, Erik och Ingemar. Vi talade bl.a om kommande sjösättningar. Ja inte min, utan deras, och vårens 12- och eventuellt 24-timmarssegling.

Efter kyrkkaffet åkte vi direkt till Göteborg för att hälsa på min gamla mor. När vi passerat Gläborg, ca tre mil från Kungshamn började det snöa.  Vid Ljungkile upphörde snöfallet, men medan vi satt inne hos min mamma snöade det, periodvis ganska kraftigt.

På hemvägen var det ganska mycket snö runt Kungälv. Runt Kode var det ganska måttligt, men från Stora Höga och norröver blev snötäcket allt tjockare, för att minska igen strax innan Munkedal. Ett par kilometer in i Sotenäs kommun upphörde snötäcket helt.

Det fanns en man på Smögen som aldrig ställde om sin klocka till sommartid. Han hade nog i viss mån rätt.

Hur är det det står i barnvisan?

"Än är det vinter kvar, säger mor"