Mitt garage och min snickarverkstad har under ett antal år varit en veritabel katastrof. Dessvärre har jag en pedantisk läggning men i en slarvpelles kropp. Tankemässigt skall allt va perfekt, men jag saknar helt förmågan att hålla ordning. Nu har jag tagit ett krafttag och städat både garaget och snickarverkstaden. Det börjar bli acceptabelt. Att städa är nog på ett sätt både svår och tråkigt. Speciellt att slänga sån som "är bra att ha". Jag har allt för mycket av den varan. Det har glädjande nog blivit ett antal lass till soptippen med både skräp och "bra att ha" och jag samlar till ytterligare ett lass. Runt fören på "Lilla Hjärtat". Ett bra ställe att lägga skräpet. Bara att öppna garageporten och lasta in i bilen.
Beslutsångesten för vad jag skall slänga är svår. Och var skall man lägga allt som man vill spara. När jag städade i garaget bar jag in mycket i snickarverkstan som jag inte orkade ta ställning till. Nu har jag sorterat upp det mesta, men en del har jag burit tillbaka till garaget. Men jag har god förhoppning att att komma till botten i samlingarna inom inte allt för avlägsen framtid. Snickarverkstan är nog så bra som den kan bli, speciellt efter att jag satt upp en hylla på den sista tomma väggen, där jag lagt alla mina elektriska handverktyg och en del annat. På konsolerna högst upp under taket finns plats för min teak. Åtminstone de längre bitarna. Småbitarna ligger under hyvelbänken. Teak kan man ju bara inte slänga. Det är ju nästan guld värt.
När man har varit så duktig som jag tycker att jag varit, bör man ju få en belöning. Min belöning var att jag fick börja och jobba med inredningen i förpiken på Thallatha, som jag inte hann göra färdig förra våren. Dessutom är det ju gott för ordningen att få bort skivorna som stod halvfärdiga och som jag flyttat runt ett otal gånger under det att jag städat. Började med att såga rent kanterna på den teakplyfa jag "fanerat" de furuplyfa skivor jag tidigare passat till ombord. Teaken är lackad med sex lager tvåkomponentslack och jag passade på att matta ner ytan medan skivorna var hela. Det blir svårare när luckorna sågats ur. Innan jag lackar med en halvmatt lack får jag naturligtvis göra en lättare slipning med ett fint papper för att bl.a. få bort skit som kommer under arbetets gång.
Efter att jag kvällen innan höjt värmen i Thallatha, var det ganska behagligt att börja jobba i förpiken. Dessvärre måste jag än en gång konstatera att jag är ingen finsnickare och kommer aldrig att bli det. Tycker om att jobba med trä, men konstruktioner i plast - glasfiberlaminat ligger nog mer för mig. Gör man en tabbe när man plastar kan man alltid fixa till det - spackel. Gör man tabbe med en inpassning av en träbit, får man antingen leva med det eller göra en ny. Sen finns det ju möjligheten att sätta en list. Inpassningen mot skrovet i underkant blev inte bra, men jag väljer nog att sätta en list där för att det inte skall se allt för illa ut. När allt är klart är det ingen som kommer att lägga märke till det ändå.
Fick även ritat på hur luckorna skall bli och lite andra riktmärken för det fortsatta arbetet. Babordsidan blev klar så långt och nu återstår att göra samma arbete med styrbordssidan. Dessvärre var tiden för min belöning slut och jag är tvungen att sätta igång med lite andra projekt, men det var ju i alla fall en ringa början på årets båtarbete. Jag har förutsatt mig att inte börja på några nya projekt i vår. Åtminstone inte innan det jag började på i fjol är klart. Det dröjer nog några veckor innan jag får möjlighet att börja jobba med Thallatha och förpiken, i nån större omfattning, igen.
Det var i alla fall en strålande dag när jag satte ner värmen och stängde igen kapellet efter dagens arbetsinsatts. Det har varit plusgrader några dagar nu och isen har smällt runt Thallatha, mycket pga allt det smältvatten som rinner ut i hamnbassängen på insidan. Tillrinningen av smältvatten har har nog upphört och det sista dygnets måttliga kyla har redan inneburit att vaken runt Thallata har börjat frysa igen.
Men - snart är det vår!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar